I början på december genomfördes en enkätundersökning hos ett slumpmässigt urval av gymnasie- och vuxenutbildningslärare i hela Sverige. Lärarna fick frågan ”Om du skulle vara gymnasie- och kunskapslyftsminister, vilka beslut skulle du prioritera då?” Inte helt överraskande kom lönefrågan upp som den vanligaste men flera andra aspekter gav ett intressant resultat.
Lönefrågan dominerade svaren och många uttryckte en bestämd uppfattning att lönen borde höjas. Att lärarna känner sig underbetalda är tydligt.
Högre status och utbildning
En lönehöjning har dock inte nödvändigtvis bara med pengar att göra. Flera menade att det handlade om att markera en statushöjning i yrket. Många ser den låga lärarlönen som en orsak till bristande kompetens inom lärarkåren. En högre lön skulle göra jobbet mer attraktivt, locka fler kompetenta lärare och samtidigt höja statusen på yrket. Just kompetensen hade många åsikter om och uttryckte en önskan om bättre möjligheter till fortbildning. Man menar att det finns ett stort kompetenstapp som måste kompenseras med bättre möjlighet till utbildning.
Låt lärarna få vara lärare
Lön, status och utbildning må vara viktigt men det fanns en annan åsikt, cirka fyra gånger så vanlig som kompetensbrist och behov av utbildning, om att lärarnas arbetsvillkor måste förbättras. Tidspress och ökad arbetsbelastning var några av aspekterna men den i särklass vanligaste åsikten handlade om administrationen. Man anser att den administrativa bördan behöver lyftas bort från lärarna så att de kan fokusera på sin huvuduppgift, att undervisa.
Bristfällig arbetsmiljö
En aspekt som många tar upp är dålig arbetsmiljö. Stress är en faktor, oro i klassrummen en annan. Många nämner arbetsmiljön i allmänhet och det kan röra sig om buller, hot, våld. Det ska finnas tid och möjlighet att göra ett bra jobb, var det en person som sa. Ett angränsande ämne rör mindre klasser för att förbättra lärar-/elevkontakt. Man tar också upp en önskan om att eleverna behöver ta ett aktivt ansvar för sitt lärande. Ett förslag var: ”kräv läroplikt, inte bara skolplikt”.
Förstatliga skolan
En mindre men väsentlig del menade att skolan måste förstatligas igen. En del kom med specifik kritik mot kommunerna. Betygssystemet nämndes också, önskemål om tydligare vägledning framkom och möjlighet att möta barn med särskilda behov och barn som inte talar svenska. Avslutningsvis fanns det tydlig kritik från flera håll om den nya reformen med förstalärare. Man menar att den är ekonomiskt orättvis och inte har kommit någon till nytta.