”Utbildning har fått en lägre värdering i samhället”
– Jag är inte överraskad. Ibland är det lön som ligger högst i den här typen av undersökningar, andra gånger är det arbetssituationen, säger Lars Hallenberg, kanslichef på Lärarnas Riksförbund.
Att underlätta lärarnas administration och kringuppgifter är åtgärder som ofta lyfts fram när det kommer till lärarnas önskemål om mer tid för undervisning.
– Det är mycket som behöver ske i en skola men allt kan inte göras av lärare. Ju mer tid de kan ägna sig åt undervisning, desto bättre för både lärare och elever.
En del kommuner har på eget initiativ anställt administratörer som ska underlätta pappersarbetet. Här handlar det främst om kommuner med stora resurser, medan mindre välbemedlade kommuner har få möjligheter till liknande insatser. Här hoppas Lars Hallenberg på en utjämning framöver.
– OECD har i sin undersökning av den svenska skolan pekat på att det inte duger att resursfördelningen ser olika ut hos huvudmännen. Vi måste sträva mot en mer jämlik gymnasieskola.
Status
”Högre status på yrket” hamnar högt upp på listan över vad lärarna anser skulle göra deras yrke mer attraktivt.
– Vi lever i en tid där utbildning har fått en lägre värdering i samhället. På kort sikt kan högre lön och bättre löneutveckling bidra till att höja statusen, men på lång sikt krävs en genomgripande attitydförändring. Att inte värdera hög utbildning och kunskap kommer på sikt att bromsa den ekonomiska utvecklingen, och är dessutom en fara ur demokratihänseende. Bildning och fostran är nödvändigt för att skapa hela individer; om inget görs riskerar hela samhället att lida skada, säger Lars Hallenberg.
Stor komplexitet
Gabi Bodinger, gymnasielärare i tyska och svenska samt förstelärare vid Hagagymnasiet i Borlänge, är inne på samma linje.
– Ett samhälle som inte främjar och uppskattar bildning får i förlängningen färre utbildade medborgare. Risken är att det bildas en högutbildad elit som ska leda ett samhälle bestående av en massa människor med lägre utbildningsnivå vilket kan skapa grogrund för en helt annan mentalitet än vad vi historiskt sett har förknippat med vårt land.
Hon påpekar att läraryrkets låga status kan bero på att allmänheten inte har klart för sig vilket komplext yrke det handlar om.
– Vi lärare undervisar, är kuratorer, organisatörer, problemlösare och har även en fostransroll. Lärarkåren är den yrkesgrupp som utbildar medborgarna som i framtiden ska styra Sverige. Ur det hänseendet formar vi morgondagens samhälle, en minst sagt viktig uppgift som borde värderas högre.
Stolthet
Johan Hansson, gymnasielärare i ekonomi, juridik och historia samt förstelärare vid Stockholms Idrottsgymnasium, menar att yrkets status hänger tätt ihop med hur lärarna själva ser på sitt yrke.
– Jag tror att yrkesstolthet grundläggs redan under utbildningstiden. För att kunna vara stolt över sitt yrke måste man också vara stolt över det lärosäte man utbildar sig vid. Detta poängterar vikten av professionella lärosäten med verklighetsförankrad utbildning.
När det gäller löner och löneutveckling instämmer han till fullo med undersökningens resultat.
– Självklart ska vi lärare ha en lön som motsvarar vår utbildning och arbetsinsats. Men jag förstår att det kan vara svårt att avgöra vilka färdigheter som ska premieras. Idag kan du vara mindre lyckad i ditt arbete, och med behov av vidareutbildning, och ändå hamna på i stort sett samma lön som en kompetent lärare. Jag tycker att löneskillnaderna borde vara större generellt sett. Detta kräver dock att skolledningar har insyn i sina verksamheter vilket inte alltid är fallet på grund av en mängd olika faktorer.
