Örebros gymnasieskolor samverkar med universitet och näringsliv

När Tina Ottosson tog över som rektor för Fordons- och transportprogrammet vid Tullängsgymnasiet ställdes hon inför en mängd utmaningar. Skolan hade ont om både elever och lärare och vilade i flera fall på gamla lagrar som inte gynnade skolan eller dess elever.
– Vi hade fina lokaler och utmärkt modern utrustning, men det rådde en nästan håglös stämning. Därför utformade vi en tydlig vision som omfattade att inleda nya samarbeten med näringslivsaktörer, utveckla vårt arbetsplatsförlagda lärande, etablera praktikplatser och yrkesråd och mycket mer, berättar Tina.
Ett kvitto på att förändringsarbetet har burit frukt är att skolan förra året erbjöds möjligheten att delta i ett pilotprojekt för att certifieras som motorbranschcollege av Motorbranschens yrkesnämnd (MYN).
– Det är en kvalitetsstämpel i sig. Vi uppfyller redan många av de kriterier som krävs för att bli certifierade och om allt går som det ska kommer vi att certifieras i början av september. Fordonsbranschen är teknikintensiv, kräver kompetens inom modern IT och branschen fullkomligt skriker efter folk. Det är väldigt roligt att vara delaktig i att utveckla den för framtiden, betonar Tina.

Nationella spetsutbildningar
På Rudbecksgymnasiet har man valt att förstärka kopplingen till universitetsstudier genom samarbete med bland annat Örebro Universitets Centrum för livsvetenskap, i form av en nationell spetsutbildning inom naturvetenskap. Gymnasieläraren Ulrika Wedding poängterar att samarbetet med universitetet har funnits på plats i många år, men att det nu formaliserats.
– Syftet med den nationella spetsutbildningen är att engagera och stimulera elever och låta dem fördjupa sig i ämnen som intresserar dem redan innan de når högskolan. Eleverna får möjligheten att träffa forskare, ta del av deras forskning och av undervisningen på universitetet. Spetsutbildningen innebär också att man deltar i forskningsanknutna projekt inom biologi med t.ex. Marine Biological Laboratory i Massachusetts i USA.
Rudbecksgymnasiet utmärker sig redan inom naturvetenskap och ville skapa sig en tydlig profil inom lifescience-området.
– Samarbetet med universitet har växt fram efterhand, men det är först i slutet av 2016 som vi fick godkännande på att framställa oss som en nationell spetsutbildning. I nuläget försöker vi etablera än fler samarbeten med olika instanser för att ytterligare förankra vår undervisning i forskning.

Vill skapa mervärde
Även Karolinska gymnasiet har valt att etablera en nationell spetsutbildning, men med fokus på samhällsvetenskap och internationella relationer.
– Även vi fick vårt formella godkännande i slutet av 2016, men vi har mångårig erfarenhet av att arbeta med internationella frågor. Vi har till exempel utbyten med flera olika länder och arbetar som FN-skola med relaterade frågor, säger läraren Anders Hagsten.
Godkännandet kommer att medföra stora förändringar och inriktningen på internationella relationer kommer att införlivas i alla kurser på ett ämnes­överskridande sätt. Tyngdpunkten kommer att läggas på tematiskt arbete med en tydlig koppling till universitetet.
– Just nu arbetar vi intensivt med att utforma pedagogiska principer som på ett lämpligt – och långsiktigt – sätt kan omsättas till praktik i en undervisningssituation. Vissa delar av utbildningen kommer att byggas och utvärderas tillsammans med eleverna och målet är att vårt arbete ska kunna spridas till övriga program och skapa mervärde där.

Utvecklar övningsskolor
Örebros nytänkande inriktning gäller inte bara elever i gymnasieskolan utan inkluderar även lärarstudenter på verksamhetsförlagd utbildning. Anders Hagstens kollega, läraren och VFU-samordnaren Anders Hallman, berättar att Karolinska gymnasiet är en av flera så kallade övningsskolor i regionen.
– Syftet är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen genom att stärka samverkan mellan utbildningarna och skolorna, något som även höjer kvaliteten på handledarna.
I praktiken innebär detta att studenterna genomför majoriteten av sin praktik på en skola i stället för flera, vilket skapar bättre möjligheter till diskussion och reflektion samt en djupare förståelse för – och kontakt med – såväl lärarlag och skolledning som handledare.
− Initiativet kommer att utvärderas 2018–2019, men redan nu har vi sett stora vinster. Bland annat har vi betydligt fler verktyg vad gäller att gemensamt förbättra och utveckla VFU-perioderna och dessutom har flera positiva spinoffeffekter och projekt spirat från det utökade samarbetet mellan oss och universitetet, avslutar Anders Hallman.