Lärarlönelyftet – viktig del i arbetet med att höja yrkets status

Läraryrkets låga status är ett återkommande ämne i skoldebatten. De flesta är överens om att statusen måste höjas, den stora frågan är hur.
Gymnasieminister Anna Ekström konstaterar att det under senare år har gjorts en hel del insatser på området.
– Lärarlönelyftet är ett exempel. Enlig en färsk utvärdering från Skolverket har det gett drygt 65 000 lärare i genomsnitt 2 594 kronor mer i månaden. Utredningen som ska titta på hur läraryrket ska bli mer attraktivt, Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, kommer att vara en annan viktig byggsten för att höja statusen på gymnasieläraryrket.

Känd stoppkloss
Avsaknaden av utvecklingsmöjligheter för duktiga lärare har länge varit en stoppkloss i den strävan, många lärare har bara haft skolledarrollen som möjligt karriärsteg. Här har det dock hänt en del på senare år. Idag finns till exempel möjligheter att söka tjänster som förstelärare och lektor på gymnasiet. Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över behovet av kompetensutveckling av lärare inom komvux.
– Inom utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, finns också ett särskilt uppdrag som går ut på att se över hur lärare inom vuxenutbildningen kan få ta del av statliga karriärssatsningar, trots att de ofta arbetar inom en upphandlad, enskild verksamhet.
Bristen på specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan är en annan aktuell fråga som ligger på gymnasieministerns bord.
– Vi arbetar med en rad olika förslag, här ingår bland annat att försöka åtgärda bristen på specialpedagogisk kompetens genom att öka resurserna för att utbilda och säkra tillgången till fler speciallärare och -pedagoger.

Riskerar mörk framtid
Ett stort problem i dagens gymnasieskola är att nära en tredjedel av alla elever går ut med ofullständiga betyg.
– De tar på sig studentmössan och sjunger om en ljusnande framtid. Men så länge de inte kan visa upp att de har klarat av gymnasiet riskerar den framtiden att bli mörk. Många arbetsgivare har en gymnasieexamen som krav för anställning och en fullständig gymnasieutbildning ökar möjligheterna till att kunna omskola sig och studera vidare senare i livet. Därför måste vi se till att alla elever både påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning.
Hur ser Sveriges gymnasieskola ut om tio år, om allt går som du vill och hoppas på?
– Då har vi en gymnasieskola med attraktiva yrkesprogram, där de så kallade könsbundna studievalen har försvunnit och alla gymnasieelever går ut skolan med en fullständig examen. Om tio år hoppas jag också att många fler läser till lärare, känner sig väl förberedda när de börjar jobba, blir kvar i yrket länge och har goda möjligheter att göra karriär, både utvecklings- och lönemässigt.