Etikettarkiv: Digitalisering

Lärarna stannar – ett kvitto att lita på

Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Foto: Johan Marklund
Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Foto: Johan Marklund

Som norra Europas största privata utbildningsföretag har AcadeMedia ett stort ansvar att bidra till den svenska skolans utveckling. Det menar Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Systematiskt kvalitetsarbete och en öppen dialog med andra aktörer är viktiga redskap i arbetet.

AcadeMedia är verksamt inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning i Sverige, Norge och Tyskland. Företaget driver 141 gymnasieskolor spridda över hela landet, med sammanlagt över 132 000 elever.
– Det finns många fördelar med vår storlek. Vi har resurser att arbeta långsiktigt och uthålligt och ett brett dataunderlag för att säkerställa kvaliteten. Med storleken följer också ett samhällsansvar. Därför arbetar vi väldigt transparent och i ständig dialog med andra aktörer, både offentliga och privata. Vi bidrar med allt från statistik och förfinade mätmetoder till att ta emot ett stort antal lärarstudenter från universitet och högskolor, säger Jens Eriksson.

Lära av varandra
Det systematiska kvalitetsarbetet är i ständigt fokus på AcadeMedia. Viktiga delar är att jämföra olika enheters elevresultat och utifrån dessa se vad som fungerar i praktiken, och att inspireras av goda exempel.
– Det kollegiala lärandet är en stor del av vårt kvalitetsarbete. Vi har 3 500 medarbetare i gymnasieskolan och tack vare det kan vi fånga upp impulser från många olika håll, hitta och sprida goda exempel, och skapa en positiv utveckling för hela koncernen, säger Jens Eriksson.
En del i gymnasiets gemensamma strategier är Närvarolyftet, en systematisk modell som erbjuder stöd till huvudmän och skolor. Projektet ska på ett strukturerat sätt mäta elevernas frånvaro och analysera vilka framgångsfaktorer som finns på skolor där närvaron är hög.
– Skolan är en komplex verksamhet, men en sak är uppenbar – eleverna måste delta i undervisningen för att lära sig något. Ett problem i Sverige är att frånvaron ökar. Inom ramen för Närvarolyftet processleds våra skolor i att etablera en systematisk närvarokultur. Vi börjar med ett makroperspektiv och samlar in data och aktuell kunskap och kokar sedan ner detta till detaljnivå, där vi lyfter framgångsexempel. Det kan i vissa fall röra sig om så enkla åtgärder som nya morgonrutiner med korridorcoacher och frukost på skolan eller sättet eleverna ska sjukanmäla sig, säger Jens Eriksson.

”Som ett modernt utbildningsföretag gör vi vårt yttersta för att medarbetarna ska trivas och vilja stanna kvar”

Attraherar kompetens
En stor utmaning för den svenska skolan är kompetensförsörjningen. Sektorn präglas av en hög personalomsättning och enligt SKL behövs 187 000 nya lärare fram till 2031. Jens Eriksson framhåller att kompetensutveckling, starka professionella nätverk och tydliga karriärvägar för lärare med bland annat chefs- och mentorprogram är viktiga inslag för att attrahera och behålla personal. I kraft av sin storlek kan AcadeMedia också erbjuda alternativa jobb inom koncernen för den som vill pröva något nytt.
– Som ett modernt utbildningsföretag gör vi vårt yttersta för att medarbetarna ska trivas och vilja stanna kvar, fast kanske i en annan funktion eller på en annan skola. Vi har lyckats få ner personalomsättningen, nu flyttar medarbetarna i större utsträckning inom koncernen istället.
Digitalisering är också avgörande för att lösa kompetensförsörjningen, menar Jens Eriksson. Han betonar att det inte handlar om att ersätta lärare med laptops, utan att effektivisera exempelvis administration så att resurser kan läggas på undervisningen istället. Digitala verktyg i undervisningen kan ge eleverna nya perspektiv och hjälper ofta eleverna att omsätta idéer i text och bild.
– Digitalisering ger också möjlighet till högkvalitativ fjärrundervisning i smala ämnen som endast ett fåtal elever vill läsa eller där det råder lärarbrist. Det ger fantastiska möjligheter att stärka utbildningen och öka valfriheten. Det gäller att utnyttja digitalisering klokt.

Harvard på svensk mark?
Jens Eriksson framhåller att friskole­sektorn har bidragit till en större mångfald och att nytänkande är en del av friskolornas arv.
– Många friskolor grundades för att fylla ett speciellt behov och har verkligen vitaliserat skolsektorn. Tyvärr har debatten ibland varit förenklad och politiserad. Friskolor utgör 20 procent av gymnasierna i Sverige och det är orimligt att de ibland får bära hela ansvaret för de fallande resultaten. Jag hoppas att detta synsätt är på väg att ändras och att vårt viktiga bidrag synliggörs. Idag är systemet ofta till friskolornas nackdel och det finns mycket kvar att göra för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala skolor och friskolor.
Inför framtiden vill Jens Eriksson gärna se ett ökat internationellt samarbete.
– Nästa steg är att Sverige blir en del av den internationella utbildningsvärlden. Skolsverige är ganska slutet och utländska aktörer skulle kunna bidra på ett väldigt positivt sätt. Tänk vad spännande om Harvard eller MIT slog upp portarna i Sverige!

AcadeMedia

Idag har AcadeMedia totalt 141 gymnasieskolor från Ystad till Luleå under följande namn:

• Designgymnasiet
• Didaktus
• Drottning Blankas Gymnasieskola
• Framtidsgymnasiet
• Hagströmska Gymnasiet
• Hermods Gymnasium
• Internationella hotell- och restaurangskolan
• Klara Teoretiska Gymnasium
• LBS Kreativa Gymnasiet
• NTI Gymnasiet
• Plusgymnasiet
• Praktiska Gymnasiet
• ProCivitas Privata Gymnasium
• Rytmus Musikgymnasium

Lärare kan inte ensamma ta ansvar för kvaliteten i skolan

Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket / Scandinav Bildbyrå
Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket /
Scandinav Bildbyrå

– Bristande likvärdighet, att elever möter skiftande kvalitet i undervisningen, att gapet mellan olika elevgrupper ökar sett till resultaten samt lärarbristen tillhör skolans allra viktigaste utmaningar säger Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket.

Likvärdighet handlar om alla elevers rätt att nå målen, att all undervisning ska hålla samma höga kvalitet och att elever ska få relevant stöd utifrån behov och förutsättningar. Här ser Peter Fredriksson några saker som extra viktiga.
– Undervisning ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Då krävs att lärare får möjlighet att i ett kollegialt lärande förenas i det som är framgångsfaktorer för en undervisning med hög kvalitet. Man måste också ha en bra och tät uppföljning av elevers lärande och utifrån det ha kompetenser och resurser att rikta stöd. Lärare kan inte ensamma ta ansvar. Huvudmannen och rektorer måste göra sitt och organisera och fördela resurser rätt.

Ökad segregation
Skolsegregationen har ökat under senare år. Peter Fredriksson menar att det främst är en effekt av ökad social segregation där människor klustras utifrån socioekonomiska och kulturella faktorer.
– Sedan förstärks den till vissa delar av det fria skolvalet. Men vi behöver inte kapitulera för segregation och dess effekter. Man kan organisera och bygga en skolstruktur utifrån ett tydligare integrationsperspektiv. En skola kan till exempel ha en profil eller inriktning som gör att elever med olika bakgrunder möts. Viktigt är också att göra sitt yttersta för att skolor i mer utsatta områden har en sådan kvalitet att de mer resursstarka eleverna stannar kvar.

Digital kompetens
Digital kompetens står högt upp på skolans och hela samhället agenda. Enligt Peter Fredriksson handlar det i grunden om att förstå hur den digitala utvecklingen påverkar samhället och människor, att ha tillgång till och veta hur olika digitala hjälpmedel kan användas, att kritiskt kunna granska information och olika medier och att lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.
– Att detta är viktigt förstår alla som insett att internet inte är en fluga, som känner till begreppet fake news, som har banken i telefonen och som ser fram emot att sitta i baksätet och läsa när bilen kör sig själv. Och alla som inte förstått detta kan få hjälp av barn i förskolan och elever i skolan. De har koll!

Vad anser du bör göras för att läraryrket ska bli mer attraktivt?
– Skolans kvalitet står och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsningar på att få upp lönerna behövs, men det räcker inte. Arbetsmiljön och förutsättningarna att göra ett jobb med kvalitet behöver stärkas, vilket ställer krav på en rektor som kan leda, strukturera och organisera. Vi behöver också påminna om att de allra flesta skolor i Sverige är bra och att de allra flesta lärare trivs och tycker om sitt jobb. Vi ska sluta måla bilden av svensk skola med den där breda penseln doppad i svart färg. Den bilden lockar ingen att bli lärare. Det finns all anledning att nyansera bilden, att ta fram både den gula, röda och gröna färgburken. Problem finns, dem ska vi ta på allvar och göra något åt. Det kan vi göra och samtidigt säga att läraryrket är fantastiskt.

Hur ser morgondagens skola ut, om allt går som du vill och hoppas på?
– I morgondagens skola har vi lärare som ratat både läkar-, ekonom- och juristutbildningar för att få arbeta i skolan. Vi har elever som får allt det stöd de behöver, men som också har förstått att det krävs ansträngning och träning för att nå framgång i skolarbetet. Vi har föräldrar som visar den största respekt för rektors och lärares kompetens. Vi har politiker som slåss om vems förtjänst det är att skolan blivit så bra men som i övrigt fredar lärare och rektorer från nya reformer. Vi har slagit världen med häpnad och toppar nu alla Pisa-undersökningar. Så kan det bli, om vi alla tar ansvar för att göra det vi kan göra. Och jag skojar inte, fastslår Peter Fredriksson.

Snickarna i Varberg jobbar digitalt!



På byggprogrammet spänner digitaliseringen över såväl schema som pedagogisk planering och digitala läromedel.

– Jag har just kört ett pass med rit- och mätteknik för eleverna genom att visa ritningar i våra faktaböcker direkt på vita duken. Men redan före lektionen kan eleverna ta en titt på det jag ska gå igenom genom att klicka på länkar som finns i planeringen i skolans lärplattform, förklarar Christer Lotzner.

Pionjär på att jobba digitalt!
Christer är lärare på byggprogrammet vid Peder Skrivares skola i Varberg. För Christer har datorer funnits med naturligt i undervisningen sedan många år. Och skolan har successivt skapat bättre och bättre förutsättningar för att jobba digitalt. Alla eleverna har datorer och uppkopplingen till internet fungerar bra. Men en intressant fråga är hur det började?
– Jag är intresserad av att ta hjälp av bra datorprogram i undervisningen. Jag gillar att dyka in i en applikation och se hur jag kan använda den på bästa sätt. Det första jag startade med var arbetsuppgifterna. Eleverna fick tillgång till enkla faktafrågor som datorn rättade, sedan gick jag vidare till att jobba med inlämningsuppgifterna digitalt. Först därefter kom själva faktaböckerna med i bilden. Men när jag kunde börja länka till olika teoriavsnitt, då insåg jag att planeringsarbetet kunde ta stora steg framåt. Det innebar nämligen att jag kunde skapa min egen digitala planering för hur byggutbildningen ska gå till under de tre åren. Jag ville ha en planering som i princip följde hur ett hus kommer till: grunden först, sedan väggar och tak osv.

Schema och läromedel hänger ihop
På Peder Skrivares skola är Christers pedagogiska planering integrerad i flera av skolans system. Det märker eleverna redan när de öppnar det digitala schemat. När de ser veckans lektioner i de olika byggkurserna ser de inte bara tiderna utan också innehållet i lektionerna. Där finns information om såväl praktiska moment som teoretiska. Dessutom finns aktiva länkar till faktaböckerna och även till de praktiska uppgifterna.
– Så eleverna vet vad som kommer att hända och de kan enkelt ta igen när de har missat något. Vi som lärare spar tid. Planeringen för hela nästa läsår är ju i princip redan klar, berättar Christer. Och nu är det extra värdefullt eftersom mina kollegor har sett fördelarna, så nu jobbar vi även ihop på den digitala fronten. Det spar än mer tid och är roligare, avslutar Christer.


Nästa generation digitala läromedel

Liber Digital kännetecknas av interaktivitet för eleverna och resultatuppföljning för läraren. Nästa generation digitala läromedel ger dig en än mer flexibel och effektiv lösning.
Ett exempel är intelligent återkoppling som anpassar sig efter elevernas svar och tar dem steg för steg genom uppgifterna. Funktionerna skiljer sig åt beroende på ämne.


Fördelar för dig:
• Lätt att individanpassa
• Detaljerad resultatuppföljning på såväl individnivå som gruppnivå
• Bedömningsuppgifter och bedömningsstöd

Fördelar för elever:
• Allt eleverna behöver, samlat på ett ställe
• Direkt återkoppling på övningar
• Följ egna framsteg och se vad som återstår

Till höstterminen finns Liber Digital till följande kurser:
MATEMATIK 1B
• Numerus 1b Digital
MATEMATIK 1C
• Numerus 1c Digital
MATEMATIK 2B
• Numerus 2b Digital
MATEMATIK 2C
• Numerus 2c Digital
FYSIK 1
• Ergo 1 Digital
KEMI 1
• Kemi 1 Digital
SVA
• Liber Start Digital
• Liber Förberedelseklass Digital
• Liber Språkintroduktion Digital
• Liber Yrkessvenska Digital

Liber
Frågor?
Kontakta Anders Karlsson
E-post: anders.karlsson@liber.se
Tel: 070-3966554
www.liber.se

Skolan är en av få platser där ungdomar och vuxna möts i realtid

Åsa Ridne, skolchef i Linköping. Foto: Lennart Lundwall
Åsa Ridne, skolchef i Linköping. Foto: Lennart Lundwall
Gymnasieutbildningen står inför många stora utmaningar inom de närmaste tio åren. På utbildningsförvaltningen i Linköping, liksom på de flesta andra skolförvaltningar i landet, står lärarbristen och den framtida kompetensförsörjningen högt upp på agendan.

Linköping är en mångfacetterad kunskapsstad med goda möjligheter till idéutveckling, där det finns utrymme att utvecklas både som pedagog och i karriären. På sin hemsida beskriver Linköping sig som en expansiv och framtidsfokuserad kommun som satsar på att göra verklighet av idéer.
– Digitaliseringen erbjuder stora möjligheter. Vi är mitt uppe i ett arbete där vi undersöker vilka saker vi kanske kan få tekniken att göra och vad vi absolut inte lämnar över till tekniken, säger Åsa Ridne, skolchef i Linköping.
Hon påpekar att skolan är en unik plats i den meningen att den är en av få arenor där ungdomar och vuxna finns och möts i realtid.
– Dessutom handlar det om mycket kunniga och kompetenta vuxna personer, som är där just för att erbjuda våra elever de allra bästa utsikterna för att utvecklas och kunna nå sin fulla potential. Detta innebär såväl ansvar som möjligheter och det gäller att vi verkligen funderar över hur vi på bästa sätt kan använda och förvalta den här värdefulla tiden.

Skola mitt i byn
Lärarbristen på landets gymnasieskolor är stor och förväntas öka. På senare år har det gjorts kraftiga lönesatsningar i syfte att öka läraryrkets attraktivitet.
– Jag tror inte att hög lön räcker för att locka och behålla lärare. I grunden handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare. En viktig del i den strävan är att ha en bra värdegrund, en god arbetsmiljö och att tillhandahålla bra utvecklingsmöjligheter. I Linköping har vi goda förutsättningar att erbjuda olika karriärspår och vi försöker vara lyhörda för våra lärares behov och önskemål.
Om allt går som Åsa Ridne vill och hoppas på kommer morgondagens gymnasieskolor i Linköping att vara ännu bättre på att möta olika elevers olika behov.
– Om fem år kommer vi också att ännu mer utpräglat vara en ”skola mitt i byn” och arbeta tillsammans med, och för, det omgivande samhället. Efter avslutat gymnasium är det dags för eleverna att ta klivet ut i vuxenvärlden; vår uppgift är att rusta dem på bästa sätt, fastslår Åsa Ridne.

Vuxenutbildning – allt viktigare punkt på samhällsagendan

Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Komvux fyller 50 år. En pigg jubilar som är mer aktuell än någonsin.
– Det har hänt otroligt mycket under de gånga åren, och vuxenutbildningen har blivit en allt viktigare punkt på hela samhällets agenda, säger Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm.

När Komvux startade i slutet av 1960-talet lockade utbildningen främst vuxna som hade siktet inställt på fortsatta studier efter folkskolan eller motsvarande. Idag handlar en stor del av verksamheten om yrkesutbildningar som ska leda till jobb. En av dagens stora utmaningar är att möta behoven av de nya målgrupper som deltar i vuxenutbildningen.
– Vi har många utrikesfödda och kortutbildade bland våra elever. Det gäller att anpassa verksamheten och våra utbildningar så att dessa personer kan gå in i utbildning och klara den för att sedan komma ut i egen försörjning, antingen direkt eller via universitet och högskolor, säger Bengt Jönsson.
För att möta den utmaningen har Vuxenutbildning Stockholm bland annat startat flera kombinationsutbildningar.
– Vi erbjuder program där SFI ges tillsammans med i de flesta fall en yrkesutbildning, men även i kombination med teoretiska ämnen.
En viktig del av arbetet är enligt Bengt Jönsson att få in företag och branscher så tidigt som möjligt i utbildningen.
– Lastbilsmekanikerutbildningen har fått ett riktigt lyft sedan Scania kom in som partner. Företaget utlovar till och med en provanställning på sex månader till alla som klarar utbildningen.

Viktig samhällsroll
En annan aktuell utmaning är digitaliseringen och hur verksamheten kan dra nytta den nya tekniken.
– Lärarbrist är en annan utmaning. Vi är ganska välförsörjda just nu, men står om ett par år inför stora pensionsavgångar och måste se till att vi inte hamnar i ett vakuum, fastslår Bengt Jönsson.
Komvux i Stockholm beskriver han som en pigg 50-åring med stora planer för framtiden.
– Vi arbetar nu med att utveckla Campus Åsö där grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, SFI och yrkeshögskoleutbildningar ska samlas under ett och samma tak. I framtiden kommer vuxenutbildningen att i än högre grad kunna användas för yrkesväxling. Helt klart är att verksamheten kommer att ha en fortsatt viktig roll i samhället – en roll som kanske kommer att växa ytterligare och bli ännu större än vad den är idag.

Vimmerby präglas av framåtanda

Christian Bauer och Sandra Carlsson framhäver att Vimmerby har kommit en bit inom digitaliseringsarbetet. Foto: Daniel Nestor
Christian Bauer och Sandra Carlsson framhäver att Vimmerby har kommit en bit inom digitaliseringsarbetet. Foto: Daniel Nestor
I Vimmerby står digitaliseringen högt på agendan inom hela skolväsendet. Digitala verktyg förändras rekordsnabbt och kommunen satsar därför på att vidareutveckla sitt kollegiala, integrerade lärande i kombination med formella fortbildningsinsatser.

För att hantera det framtida samhällets förutsättningar ställs allt ökande krav på ungas digitala kompetens. Det ställer i sin tur höga krav på skolväsendet och integreringen av digitala verktyg i den dagliga undervisningen.
– För närvarande har Sverige en lärarkår med väldigt varierade kunskaper inom digitala lösningar och därför är det centralt att ledningen på varje skola sätter fortbildning och kompetensutveckling inom området i fokus. Att ha ett digitalt arbetssätt i klassrummet ska vara något naturligt, och det viktigaste sättet att nå dit är att ha ett kontinuerligt kollegialt lärande, säger Sandra Carlsson, som sedan 2012 undervisar i naturkunskap och matematik på vuxenutbildningen i Vimmerby.

Utbildas inom digitalisering
Sandra betonar att en del i vägen dit är ett kontinuerligt kollegialt lärande och där får hon medhåll av kollegan Christian Bauer, behörig gymnasielärare i engelska och idrott och hälsa sedan 2013. Han konstaterar att utvecklingen snabbt går framåt och att det gäller att dra nytta av de resurser som finns tillhands i tuffa ekonomiska tider där lärarbrist råder.
– Förutom att vi tar vara på varandras kompetens har vi sedan längre tillbaka ett kontinuerligt, fortlöpande skol­utvecklingsprojekt på gymnasiet där även digitalisering är en del. Vi står också i begrepp att övergå till en ny lärplattform, som redan finns etablerad i Vimmerbys grundskola och vuxenutbildning. Dessutom går skolledare i kommunen en utbildning som heter Att leda digitalisering.

Stark drivkraft i kommunen
Det är oerhört viktigt att ge unga rätt verktyg, oavsett om det gäller att använda sig av digitala plattformar, att vara källkritisk eller att förstå vilka processer som finns i bakgrunden. Sandra och Christian framhäver att Vimmerby har kommit en bit inom digitaliseringsarbetet och att den framåtandan även präglar kommunen i stort.
– Vimmerby erbjuder diversitet, både yrkesmässigt och vad gäller familj och fritid. Det är korta avstånd till rekreationsområden och kommunen har en stark drivkraft i såväl företagsliv som föreningsliv. Kort sagt finns här något för alla, avslutar de.

Vimmerby kommun
Vimmerby gymnasium erbjuder eleverna trygghet, kunskap, eget ansvar, personlig utveckling och samarbete. Vimmerby gymnasium är en kommunal gymnasieskola som erbjuder åtta nationella program, tre högskoleförberedande program och fem yrkesprogram. Här studerar omkring 500 elever.
Vimmerby Lärcenter bedriver kommunal­vuxenutbildning på grundläggande och gymnasienivå, sfi, särvux, gymnasial yrkesutbildning inom vård- och omsorg samt lärlingsutbildning.

Vimmerby gymnasium
E-post: vimmerby.gymnasium@vimmerby.se

Vimmerby lärcenter
E-post: larcenter@vimmerby.se
www.vimmerby.se

Elevfokuserade beslut utgör grunden för en framgångsrik gymnasieskola

Anneli Hammarberg, verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia.
Anneli Hammarberg, verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia.
Gymnasieskolans främsta framgångsfaktorer är, enligt Anneli Hammarberg, verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia, att möta varje elev utifrån dess individuella förutsättningar och behov. Konsekvent och långsiktig ledning och styrning är också viktigt.

– Gymnasieskolan är en långsam och processtyrd organisation som involverar många människor. En framgångsrik gymnasieskola är därför beroende av ett långsiktigt utvecklingsarbete med ett tydligt fokus på flera års sikt. Genom att alltid ha elevfokus och sätta varje elevs behov främst i beslutsfattandet så faller mycket annat naturligt på plats, säger Anneli Hammarberg, som sedan 1981 är lärare i svenska, religion och historia och har arbetat både på högstadiet, gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Hon har arbetat som skolledare i olika former sedan 1993 och blev 2009 verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia.

Tydligt ansvar behövs
Hon efterlyser en tydlighet vad gäller ansvaret för gymnasieskolan där den huvudman som utses tar ett helhetsansvar. I dagsläget har kommunerna huvudansvaret, men staten lägger sig i mycket och Anneli Hammarberg vill att kommunerna ska få mer förtroende att driva gymnasieverksamheten utifrån sin kännedom om de lokala behoven.
– Gymnasieskolornas driftsform är egentligen inte det centrala, det viktiga är att vi har en mångfald av olika skolor med olika styrkor. Samtidigt har de privata aktörerna bidragit till en sund konkurrenssituation på den svenska gymnasiemarknaden, vi motiverar alla huvudmän att spetsa sitt erbjudande gentemot elever och lärare, säger Anneli Hammarberg.
AcadeMedias gymnasieskolor arbetar konsekvent med att vara ledande vad gäller kvalitet, attraktivitet, effektivitet och innovation, det genomsyrar all verksamhet. Målsättningen är att lärare ska våga vara oliktänkande och prova nya metoder i sitt yrke.

Stärker samverkan
– Vi utvecklar våra gymnasieskolor utifrån femårsplaner, just nu med mycket fokus på att utveckla digitaliseringen i klassrumsundervisningen genom att testa digitala metoder som ger eleverna fler verktyg för inlärning på ett sätt som även kan stärka deras motivation. Vi arbetar också med att stärka den likvärdiga betygssättningen och bedömningen och med att stärka den förebyggande elevhälsan genom en närmare samverkan mellan lärare och elevhälsopersonal, säger Anneli Hammarberg.
Långsiktiga och tydliga satsningar på lärare är, enligt Anneli Hammarberg, det bästa sättet att utveckla professionen. Det är viktigt att lärare känner sig trygga i vilket mandat och vilka långsiktiga förutsättningar de har för att kunna göra ett bra jobb.
– De statliga lönesatsningarna skulle få betydligt bättre effekt med ett långsiktigt perspektiv. Det krävs för att lärare ska kunna känna sig trygga med dem. Kontinuerliga satsningar får betydligt bättre effekt än punktinsatser, säger hon.

Undervisningsmålen ska vara utgångspunkt för digitala verktyg

Patricia Diaz.
Patricia Diaz.
Ett år efter att hon börjat använda digitala verktyg skrev språkläraren Patricia Diaz sin första bok, där hon samlade sina erfarenheter av vad som fungerat bra och mindre bra i arbetet med att integrera digitala verktyg i undervisningen.

Hon uppmanar andra lärare att inte utgå från tekniken utan alltid ha syfte och mål i fokus och fundera på hur digitala verktyg kan användas för att stötta på ett effektivt sätt.
– Jag började använda digitala verktyg i undervisningen 2010, när jag började jobba på en 1-till-1-skola där alla elever hade varsin dator. Min utgångspunkt då var att stimulera och motivera eleverna till ökat lärande genom att integrera sociala medier i undervisningen. Jag provade mig fram med många olika verktyg och resurser, säger Patricia Diaz, som tog lärarexamen 2010 och som under sex år arbetade som lärare i engelska och spanska på Mikael Elias Gymnasium i Stockholm. Hon föreläser om digitala verktyg i skolan och har skrivit böckerna ”Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande” samt ”Arbeta formativt med digitala verktyg”.

Tillvarata andras erfarenheter
– Fundera på vilka delar av undervisningen som passar bäst att stötta med hjälp av digitala verktyg. Ta också del av alla de resurser som finns i sociala medier, exempelvis lärarbloggar och skolgrupper på Facebook, där många lärare delar med sig av sina erfarenheter och goda exempel på digitala verktyg i undervisningen, säger Patricia Diaz.
Ett annat råd är att dela med er av goda exempel kollegor emellan och att kräva av skolledningen att avsätta tid för att ni ska kunna diskutera och utbilda varandra i digitalt lärande. Patricia Diaz menar att digitala verktyg kan förenkla och förbättra vissa delar av undervisningen, medan det andra gånger kräver lite mer tid än analoga metoder. Den extra tid som man lägger på att implementera digitala kanaler i undervisningen brukar dock löna sig i längden.

Kombinera analogt och digitalt
Hon ser gärna att fler läromedelsförlag i ökad utsträckning integrerar mer grundläggande men även mer avancerade digitala funktioner i läromedlen, där man till exempel kan satsa ännu mer på artificiell intelligens. Det underlättar för de lärare som inte är så vana vid att använda digitala verktyg och inte vill behöva leta upp och lära sig de digitala resurserna på egen hand.
– Det är viktigt att de analoga och digitala metoderna och verktygen i klassrummet verkligen kompletterar varandra. Genom att arbeta med blended learning och flipped classroom kan man ge eleverna tydliga mervärden med att faktiskt komma till lektionerna där man genomför aktiviteter som de inte kan läsa sig till eller se på via digitala kanaler, säger Patricia Diaz.