Etikettarkiv: Framgångsrik gymnasieskola

Systematiskt kvalitetsarbete avgörande för gymnasieskolor

Anders Duvkär, gymnasiechef i Örebro kommun.
Anders Duvkär, gymnasiechef i Örebro kommun.
Enligt Anders Duvkär, gymnasiechef i Örebro kommun, är höga förväntningar på alla elever, samt höga ömsesidiga krav på både elever och alla de som arbetar med våra ungdomar i skolan en grundförutsättning för att bedriva en framgångsrik gymnasieskola.

– Jag tror på tillit och förtroende i styrkedjan. Det är så viktigt med förtroendeskapande relationer mellan elever, lärare, rektor och skolchef. Forskning visar att det ger en positiv effekt på elevernas måluppfyllelse. Alla beslut som fattas måste ha elevernas lärande i fokus. Då skapar man ett positivt arbetsklimat och ett tryggt inlärningsklimat, säger Anders Duvkär, som är ämneslärare i kemi, biologi och naturkunskap. Han har jobbat som lärare i tio år i Östhammar och Uppsala och blev därefter rektor i Västerås, gymnasiechef i Danderyd och är sedan fyra år tillbaks områdeschef för gymnasium och vuxenutbildning i Örebro kommun.
Han menar att ett systematiskt kontinuerligt kvalitetsarbete med ökad resultatanalys, samt att alla skolor arbetar med professionellt kollegialt lärande är andra viktiga faktorer som bidrar till en framgångsrik gymnasieskola.

Behöver rätt förutsättningar
– Rektorer behöver ha rätt förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. I Örebro kommun arbetar vi med att avlasta våra rektorer med administration och ekonomi så att de kan ägna sig mer åt skolutveckling. I styrkedjan måste vi också ha tillit till varandras olika roller och profession. Jag tror på att sätta bildningsperspektivet högt och att skapa förtroendeskapande trygga lärmiljöer för alla våra elever, säger Anders Duvkär.
– Vi måste fortsätta arbeta med att ha en adekvat lönenivå för våra lärare, det gäller även skolledare, som ju inte ingår i de statliga lönesatsningarna. Vi måste också arbeta för en god arbetsmiljö där lärarna ges bästa tänkbara förutsättningar för att undervisa våra elever. Vi måste ta bort onödiga arbetsuppgifter som inte hör till kärnuppdraget. Jag tror också på att ge ordentligt med möjligheter till en kvalitativ kompetensutveckling. I detta behöver vi hjälp och stöd både från våra huvudmän, men också från staten. Tilliten till lärarnas profession behöver stärkas, här har både skolan, lokalpolitiker, föräldrar och media viktiga roller att fylla, säger Anders Duvkär.

Satsar på kompetensutbildning
De kommunala gymnasieskolorna i Örebro satsar på kompetensutveckling för lärarna i samband med arbetet med en dator per elev. Kommunen har även skapat två nationella spetsutbildningar inom naturvetenskap samt samhällsvetenskap, som startar hösten 2017. I samverkan med Handelskammaren Mälardalens satsning ”Arbetsmarknadskunskap i skolan” arbetar kommunen för att öka yrkesprogrammens attraktivitet med rättvis och välgrundad information om fördelarna med yrkesutbildning.

Lärares profession kan stärkas genom ändrad skollag

Anna Wiger Jensen, operativ chef för JENSEN education och verksamhetschef JENSEN Gymnasium.
Anna Wiger Jensen, operativ chef för JENSEN education och verksamhetschef JENSEN Gymnasium.
Enligt Anna Wiger Jensen, operativ chef för JENSEN education och verksamhetschef JENSEN Gymnasium, är ett tydligt, inspirerande och målstyrt ledarskap en av de viktigaste faktorerna för att bedriva en framgångsrik gymnasieskola.

– Som skolledare behöver man ha en vision och verkligen våga leda skolutvecklingen tillsammans med sitt team. Framgångsrika skolledare vågar stå för sin åsikt och leda fullt ut. Ett bra ledarskap bidrar även till att attrahera och behålla duktiga lärare, säger Anna Wiger Jensen, som är civilekonom och har arbetat som verksamhetschef för olika skolstadier på Jensen i sex år, varav tre som verksamhetschef för gymnasieverksamheten.
Hon betraktar det som angeläget att förändra maktbalansen mellan elever och lärare i gymnasieskolan. Mycket fokus har hittills legat på att utkräva ansvar av lärare, men Anna Wiger Jensen anser att skollagen även bör inkludera paragrafer om elevers skyldigheter, det skulle tydliggöra vikten av elevernas egna insatser under gymnasietiden.
– Lärarnas yrkesroll har blivit vingklippt till följd av att man enbart fokuserar på elevernas rättigheter och inte på deras skyldigheter, säger Anna Wiger Jensen.

Ledarskap och teamkänsla
Hon anser att de privata gymnasieskolorna fyller en viktig roll i skolsystemet, inte minst utifrån ett konkurrensperspektiv.
– Det är ofta de privata gymnasieskolorna som gått i bräschen för nytänkande utbildningssatsningar, det driver på utvecklingen även i de kommunala skolorna. Vi satsar mycket på digital utveckling i form av en läroplattform som gör det lättare för eleven att följa sin egen utveckling och samtidigt minska administrationen för lärarna, säger Anna Wiger Jensen.
Hon anser även att Jensen Gymnasiums sätt att arbeta med ledarskap, team och best-practice ligger i framkant. Vi skapar en bra arbetsmiljö genom att jobba mer som ett lag.
– Här ska en skolledare eller en lärarkollega när som helst kunna göra ett studiebesök på en annan lärares lektion. Vi strävar efter att alla elever får med sig en grundläggande självdisciplin när de går hos oss, en disciplin som förhoppningsvis hjälper dem i framtiden efter gymnasieskolan, säger Anna Wiger Jensen.

Skärpt skollag kan stärka
En betydelsefull åtgärd för att förbättra lärarnas villkor är därför att stärka lärarrollens befogenheter och att stärka förtroendet för lärarnas profession genom en skärpning av skollagen.
– Vi behöver en skärpning i skollagen som tydliggör elevens skyldigheter och gör att läraren vågar agera i klassrummet. För att minska lärarbristen de kommande åren behöver vi göra det lättare för personer med annan yrkesbakgrund att omskola sig till lärare samt locka tillbaka de som är utbildade lärare men av olika anledningar valt att lämna läraryrket, säger Anna Wiger Jensen.

Elevfokuserade beslut utgör grunden för en framgångsrik gymnasieskola

Anneli Hammarberg, verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia.
Anneli Hammarberg, verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia.
Gymnasieskolans främsta framgångsfaktorer är, enligt Anneli Hammarberg, verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia, att möta varje elev utifrån dess individuella förutsättningar och behov. Konsekvent och långsiktig ledning och styrning är också viktigt.

– Gymnasieskolan är en långsam och processtyrd organisation som involverar många människor. En framgångsrik gymnasieskola är därför beroende av ett långsiktigt utvecklingsarbete med ett tydligt fokus på flera års sikt. Genom att alltid ha elevfokus och sätta varje elevs behov främst i beslutsfattandet så faller mycket annat naturligt på plats, säger Anneli Hammarberg, som sedan 1981 är lärare i svenska, religion och historia och har arbetat både på högstadiet, gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Hon har arbetat som skolledare i olika former sedan 1993 och blev 2009 verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia.

Tydligt ansvar behövs
Hon efterlyser en tydlighet vad gäller ansvaret för gymnasieskolan där den huvudman som utses tar ett helhetsansvar. I dagsläget har kommunerna huvudansvaret, men staten lägger sig i mycket och Anneli Hammarberg vill att kommunerna ska få mer förtroende att driva gymnasieverksamheten utifrån sin kännedom om de lokala behoven.
– Gymnasieskolornas driftsform är egentligen inte det centrala, det viktiga är att vi har en mångfald av olika skolor med olika styrkor. Samtidigt har de privata aktörerna bidragit till en sund konkurrenssituation på den svenska gymnasiemarknaden, vi motiverar alla huvudmän att spetsa sitt erbjudande gentemot elever och lärare, säger Anneli Hammarberg.
AcadeMedias gymnasieskolor arbetar konsekvent med att vara ledande vad gäller kvalitet, attraktivitet, effektivitet och innovation, det genomsyrar all verksamhet. Målsättningen är att lärare ska våga vara oliktänkande och prova nya metoder i sitt yrke.

Stärker samverkan
– Vi utvecklar våra gymnasieskolor utifrån femårsplaner, just nu med mycket fokus på att utveckla digitaliseringen i klassrumsundervisningen genom att testa digitala metoder som ger eleverna fler verktyg för inlärning på ett sätt som även kan stärka deras motivation. Vi arbetar också med att stärka den likvärdiga betygssättningen och bedömningen och med att stärka den förebyggande elevhälsan genom en närmare samverkan mellan lärare och elevhälsopersonal, säger Anneli Hammarberg.
Långsiktiga och tydliga satsningar på lärare är, enligt Anneli Hammarberg, det bästa sättet att utveckla professionen. Det är viktigt att lärare känner sig trygga i vilket mandat och vilka långsiktiga förutsättningar de har för att kunna göra ett bra jobb.
– De statliga lönesatsningarna skulle få betydligt bättre effekt med ett långsiktigt perspektiv. Det krävs för att lärare ska kunna känna sig trygga med dem. Kontinuerliga satsningar får betydligt bättre effekt än punktinsatser, säger hon.