Etikettarkiv: Utveckling

Andelen behöriga lärare varierar

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: baraBild
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: baraBild

Andelen behöriga gymnasielärare varierar i hög grad mellan landets olika kommuner. Lärarförbundet har sammanställt rapporter om lärarbehörigheten bland gymnasielärare för kommuner, kommunförbund och län i hela landet. På en del gymnasieskolor är andelen behöriga lärare nere på oroväckande låga nivåer, medan andra klarar sig relativt bra.

Rapporten från Lärarförbundet innehåller en analys av utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun och län. Högst andel behöriga gymnasielärare har Hallands län och lägst andel har Jämtlands län.
– Det vi framförallt ser är att det finns väldigt stora skillnader i landet vad gäller antalet behöriga gymnasielärare. Det mest alarmerande med vår kartläggning är att bristen på behöriga gymnasielärare runtom i landet är så pass utbredd. I många län är 20 procent av lärarna i gymnasieskolan obehöriga, i en del län är det ännu fler, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

”Kring skolor med låg andel behöriga behövs det tas ett helhetsgrepp”

Tuffare arbetsbelastning
– Konsekvenserna av den här utvecklingen är förstås att det drabbar eleverna och den kvalitet de får i undervisningen. Det påverkar även de behöriga lärarna eftersom de får en tuffare arbetsbelastning när de saknar utbildade kollegor att dela ansvaret med, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon anser att staten och lärararbetsgivarna måste lägga upp en medveten kompetensförsörjningsplan som innehåller lönesatsningar, arbetsmiljöåtgärder och rekryteringsstrategier för att få fler att vilja bli och fortsätta vara lärare. Fler måste få möjlighet att kombinera studier och arbete för och förtroendet och tilliten till lärarkåren måste öka. En viktig åtgärd, utöver att öka andelen behöriga gymnasielärare generellt, är förstås att minska ojämlikheten i andelen behöriga lärare i olika delar av landet.

Låt lärare få vara lärare
– Kring skolor med låg andel behöriga behövs det tas ett helhetsgrepp. Rekrytera lärarteam och säkerställ att det finns tillräckligt med kringresurser som förstärkt elevhälsa, socialpedagoger, administrativt stöd och bra it-lösningar, så lärarna får ägna sig åt det som gynnar elevernas kunskapsutveckling. Skolor kan bli bättre på att attrahera behöriga lärare genom att visa att man värnar om sina lärare och värderar dem högt. Satsa på bra ledarskap, utvecklad arbetsorganisation, låt lärare få vara lärare och fortsätta utvecklas i sitt yrke, säger Johanna Jaara Åstrand.

Kort steg från klassrum till förlag

Liza Greczanik, läro­medelsutvecklare på Studentlitteratur. Foto: Christoffer Lomfors
Liza Greczanik, läro­medelsutvecklare på Studentlitteratur. Foto: Christoffer Lomfors

– Det går att vara kunskapsförmedlare på olika sätt, som lärare i klassrummet, läromedelsförfattare eller som utvecklare av läromedel. Jag stortrivs i min nya roll, säger Liza Greczanik, som efter tio år i läraryrket började som läro­medelsutvecklare på Studentlitteratur.

Det har gått ett år sedan Liza Greczanik lämnade jobbet som lärare i svenska för en tjänst som läromedelsutvecklare på Studentlitteratur i Lund. Ett steg som inte var särskilt långt eftersom Liza under skoltiden började skriva läromedel med fokus på språkutvecklande arbetssätt med hjälp av olika digitala verktyg. Erfarenheter som kommer väl till pass i arbetet som läromedelsutvecklare.
– Jag skrev till exempel ett stort basläromedel i svenska och svenska som andraspråk tillsammans med tre andra författare. När tillfället kom kändes det naturligt att gå över till förlagsvärlden, eftersom jag redan hade nosat på det här yrket från olika håll.
Efter ett år i den nya rollen konstaterar Liza att hon hamnat helt rätt.
– Det som lockade mig var tanken att på heltid få ägna mig åt att skapa produkter som syftar till att utveckla ungdomars språk. Det är ett väldigt stimulerande och kreativt yrke där jag, som älskar det skrivna språket, verkligen har möjlighet att fördjupa mig i ämnet.

”Kopplingen till skolan är en förutsättning för att kunna göra undervisningsnära produkter”

Nära koppling
Läromedelsutveckling handlar i stort om att följa ett läromedel från idé till färdig produkt.
– Jag arbetar till exempel med att spana efter vilka behov som finns hos lärare och elever och med att känna in åt vilket håll de pedagogiska vindarna blåser, för att i nästa steg ta fram passande material. En stor del av arbetet är också att hålla kontakt med alla som ingår i projektet samt att läsa och ge feedback på manus.
På frågan om Liza kan rekommendera andra lärare att följa hennes exempel blir svaret ”Ja, absolut!”.
– Det är ingen slump att så många på förlaget har lärarbakgrund och att så många av våra författare är lärare. Kopplingen till skolan är en förutsättning för att kunna göra undervisningsnära produkter. För mig är det väldigt trevligt att jag trots yrkesbytet inte har lämnat klassrummet. Jag finns ju kvar där, men i en annan skepnad, kan man säga. Att utveckla läromedel som bidrar till lärande känns väldigt meningsfullt.

Framgångsrik undervisning ska öka måluppfyllelse och likvärdighet

Mattias Olsson, skolchef i Kristianstad.
Mattias Olsson, skolchef i Kristianstad.

– Målet är att kunna stötta alla elever i att nå längre än de redan gör, säger Mattias Olsson, skolchef i Kristianstad. Här sjösätts nu insatsen Framgångsrik undervisning som syftar till att höja elevernas måluppfyllelse och öka likvärdigheten genom en än bättre undervisning.

Under våren inleds insatsen Framgångsrik undervisning i Kristianstad. Ett initiativ som rör alla skolor i kommunen och omfattar en rad olika områden som till exempel satsningar på digitalisering och nyanländas lärande.
– En av våra största utmaningar är elevernas måluppfyllelse. Vi har jämförelsevis ganska goda resultat men ser hos många elever en potential att kunna utvecklas ännu mer. Då talar jag om både de som kämpar för att nå grundläggande mål och elever som är högpresterande. Vi ser en utvecklingspotential i att kunna stötta alla elever i att nå längre än de faktiskt gör. Framgångsrik undervisning är en viktig del av den strävan, säger Mattias Olsson.
För att kunna lyckas fullt ut menar han att det är viktigt att lämna projekttanken bakom sig.
– Att öka måluppfyllelse och likvärdighet måste vara ett varaktigt arbete som pågår kontinuerligt och genomsyrar hela verksamheten.

Kartläggning
Insatsen utgår från skolans identifierade behov.
– Utgångspunkten, som vi till dags dato har arbetat med i hälften av våra gymnasieskolor, är Kärnan som är en modell för att värdera och skatta vad som händer i klassrummet.
Modellen har tagits fram i samarbete med olika aktörer, till exempel högskola och universitet, där syftet varit att identifiera ett antal kvalitetsdimensioner som kartläggningen i klassrummen kan utgå ifrån. Kartläggningen med efterföljande analys ska sedan utgöra ett viktigt underlag i varje skolas arbete med att utveckla undervisningen.
Mattias Olsson har varit skolchef i Kristianstad i sju år. Ambitionen är att kartläggningarna om ytterligare sju år visar på en större likvärdighet och måluppfyllelse i samtliga skolor.
– Om sju år hoppas jag att varje ungdom som går ut en gymnasieskola i Kristianstad gör det med ett godkänt slutbetyg, en gymnasieexamen, i handen.

Gymnasieskolan är på väg åt fel håll

Maria Rönn, gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet.
Maria Rönn, gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet.

52 procent av gymnasielärarna anser att utvecklingen inom svensk gymnasieskola är på väg åt fel håll. Det framgår av Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning. Brist på behöriga kollegor och en ökad administrativ börda bidrar till utvecklingen.

– Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Vi får många indikationer från våra medlemmar på att utvecklingen är på väg åt fel håll. Vi ser bland annat att allt fler lärare lämnar eller överväger att lämna yrket till följd av en ökad administrativ börda och en allt mer påtaglig brist på behöriga kollegor. Vår egen undersökning visar att 82 procent av lärarna idag säger att dokumentationskraven gör dem stressade och fyra av tio överväger att lämna yrket, säger Maria Rönn, gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet.
Just bristen på behöriga kollegor ger många följdeffekter, enligt Maria Rönn. Många behöriga gymnasielärare saknar kompetenta kollegor att tala med, om yrket och elevernas inlärning.

Kan underminera
– Politiker tenderar att förenkla gymnasieskolans komplexa problematik, exempelvis genom att föreslå mobilförbud eller att man ska introducera en tvåårig yrkesskola som ett alternativ till dagens treåriga program. Det riskerar att underminera hela gymnasieskolan eftersom vi vet att teoretiska kunskaper behövs för att eleverna ska klara sig på framtidens arbetsmarknad, säger Maria Rönn.
Även om mycket är på väg åt fel håll betonar Maria Rönn att det även finns en positiv utveckling i gymnasieskolan.
– Vi för numera ett mer levande samtal kring forskning om lärande. Lärare är dessutom mer delaktiga i utvecklingen av lärandet. Lärare som har tillgång till en engagerad ledning och lokalpolitiker som ger dem mandat att utveckla skolan tillsammans med skolledningen trivs i allmänhet bra på sin arbetsplats, säger Maria Rönn.

Analysera behovet
Hon ser gärna att politiker lanserar alternativa vägar in i läraryrket som inte är genvägar. Det kan handla om alternativa studiemedelslösningar eller möjlighet att kombinera studier och arbete som gör det lättare för personer mitt i yrkeslivet att sadla om till lärare.
– Jag efterlyser även en ordentlig analys av vilken dokumentation som faktiskt är nödvändig och av hur lärarnas arbetstid kan användas på ett så optimalt sätt som möjligt. En gymnasieskola som är på väg åt fel håll riskerar att urholka arbetsglädjen och minimera lärarnas möjligheter att utvecklas i sitt yrke, säger Maria Rönn.

Åt vilket håll går utvecklingen inom svensk gymnasieskola?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Lärare kan inte ensamma ta ansvar för kvaliteten i skolan

Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket / Scandinav Bildbyrå
Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket /
Scandinav Bildbyrå

– Bristande likvärdighet, att elever möter skiftande kvalitet i undervisningen, att gapet mellan olika elevgrupper ökar sett till resultaten samt lärarbristen tillhör skolans allra viktigaste utmaningar säger Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket.

Likvärdighet handlar om alla elevers rätt att nå målen, att all undervisning ska hålla samma höga kvalitet och att elever ska få relevant stöd utifrån behov och förutsättningar. Här ser Peter Fredriksson några saker som extra viktiga.
– Undervisning ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Då krävs att lärare får möjlighet att i ett kollegialt lärande förenas i det som är framgångsfaktorer för en undervisning med hög kvalitet. Man måste också ha en bra och tät uppföljning av elevers lärande och utifrån det ha kompetenser och resurser att rikta stöd. Lärare kan inte ensamma ta ansvar. Huvudmannen och rektorer måste göra sitt och organisera och fördela resurser rätt.

Ökad segregation
Skolsegregationen har ökat under senare år. Peter Fredriksson menar att det främst är en effekt av ökad social segregation där människor klustras utifrån socioekonomiska och kulturella faktorer.
– Sedan förstärks den till vissa delar av det fria skolvalet. Men vi behöver inte kapitulera för segregation och dess effekter. Man kan organisera och bygga en skolstruktur utifrån ett tydligare integrationsperspektiv. En skola kan till exempel ha en profil eller inriktning som gör att elever med olika bakgrunder möts. Viktigt är också att göra sitt yttersta för att skolor i mer utsatta områden har en sådan kvalitet att de mer resursstarka eleverna stannar kvar.

Digital kompetens
Digital kompetens står högt upp på skolans och hela samhället agenda. Enligt Peter Fredriksson handlar det i grunden om att förstå hur den digitala utvecklingen påverkar samhället och människor, att ha tillgång till och veta hur olika digitala hjälpmedel kan användas, att kritiskt kunna granska information och olika medier och att lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.
– Att detta är viktigt förstår alla som insett att internet inte är en fluga, som känner till begreppet fake news, som har banken i telefonen och som ser fram emot att sitta i baksätet och läsa när bilen kör sig själv. Och alla som inte förstått detta kan få hjälp av barn i förskolan och elever i skolan. De har koll!

Vad anser du bör göras för att läraryrket ska bli mer attraktivt?
– Skolans kvalitet står och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsningar på att få upp lönerna behövs, men det räcker inte. Arbetsmiljön och förutsättningarna att göra ett jobb med kvalitet behöver stärkas, vilket ställer krav på en rektor som kan leda, strukturera och organisera. Vi behöver också påminna om att de allra flesta skolor i Sverige är bra och att de allra flesta lärare trivs och tycker om sitt jobb. Vi ska sluta måla bilden av svensk skola med den där breda penseln doppad i svart färg. Den bilden lockar ingen att bli lärare. Det finns all anledning att nyansera bilden, att ta fram både den gula, röda och gröna färgburken. Problem finns, dem ska vi ta på allvar och göra något åt. Det kan vi göra och samtidigt säga att läraryrket är fantastiskt.

Hur ser morgondagens skola ut, om allt går som du vill och hoppas på?
– I morgondagens skola har vi lärare som ratat både läkar-, ekonom- och juristutbildningar för att få arbeta i skolan. Vi har elever som får allt det stöd de behöver, men som också har förstått att det krävs ansträngning och träning för att nå framgång i skolarbetet. Vi har föräldrar som visar den största respekt för rektors och lärares kompetens. Vi har politiker som slåss om vems förtjänst det är att skolan blivit så bra men som i övrigt fredar lärare och rektorer från nya reformer. Vi har slagit världen med häpnad och toppar nu alla Pisa-undersökningar. Så kan det bli, om vi alla tar ansvar för att göra det vi kan göra. Och jag skojar inte, fastslår Peter Fredriksson.

Verksamheten präglas av motiverade elever och engagerade lärare

Åsa Skaljic, rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. Foto: Gonzalo Irigoyen
Åsa Skaljic, rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. Foto: Gonzalo Irigoyen
– Våra elever är motiverade. Lärarna behöver inte lägga tid på att skapa engagemang utan kan från start använda elevernas intresse som ett kraftfullt verktyg i undervisningen. En guldgruva för lärare, säger Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm.

Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Åsö vuxengymnasium är Stockholm stads eget komvux och med sina cirka 10 000 elever per år Stockholms största utbildningsanordnare för vuxenutbildning. Verksamheten har två viktiga huvuduppdrag: reguljär komvuxutbildning och kompetensförsörjning för stadens medarbetare. Undervisningen är till största del lärarledd.
– Vi erbjuder även distansutbildningar men majoriteten av eleverna önskar lärarledd undervisning, säger Sirpa Wahlberg Borgström.
Till skillnad från många andra skolor har Åsö gymnasium inga problem med att rekrytera lärare. Något som Sirpa Wahlberg Borgström kopplar ihop med arbetskulturen som präglas av intresserade och motiverade elever, kollegialt samarbete och engagerade lärare.
– Eleverna har ju själva valt att komma till oss för att de behöver en viss kunskap och är mycket målinriktade. Det möter vi upp med professionella och engagerade lärare. Över 98 procent av våra lärare är behöriga och många har även forskarutbildning med fördjupade ämneskunskaper.
Verksamheten inväntar en ny stor målgrupp genom de nyanlända som efter SFI vill fortsatt läsa inom komvux.
– Här har vi precis startat en stor utbildningssatsning där samtliga medarbetare, alla lärare, administration, skolledning och stödverksamhet ska få en utbildning i andraspråksinlärning. Utbildningen sker i samarbete med Göteborgs universitet och innehåller 7,5 poäng i svenska som andra språk, vilket ger nya möjligheter. Eleverna kommer ju inte hit tomma; de har massor med kunskaper men kan kanske inte uttrycka det på svenska, konstaterar Sirpa Wahlberg Borgström.

Vuxenutbildning Söderort
Åsa Skaljic håller med om beskrivningen. Hon är rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. En något mindre skola med ungefär 550 elever som tidigare mest har arbetat med SFI. Under senare år har verksamheten utvecklats till att även omfatta yrkesförberedande utbildningar, kombinationsutbildningar, yrkesutbildningar samt svenska som andraspråk på grundläggande nivå.
– Vi arbetar utefter Stockholms stads vision, Ett Stockholm för alla. För oss är det en ledstjärna i arbetet med att försöka erbjuda invånarna i främst Söderort, utbildning, och ge dem så goda möjligheter som möjligt för vidare studier eller för att komma ut på arbetsmarknaden. Den största utmaningen i den strävan är att få till den bredden i vårt utbildningsutbud.
Det breda spektrat av elever och deras skiftande förkunskaper är en annan utmaning.
– Vi har allt från de som aldrig har gått i skolan till akademiker. Det måste vi också hantera.
En nyhet på Vuxenutbildning Söderort är kombinationsutbildningar, där eleverna läser SFI integrerat med gymnasiala yrkeskurser. Här arbetar yrkes- och SFI-lärare tätt tillsammans med språkstödsresurser på elevernas modersmål.
– Som lärare måste du vara väldigt kreativ och flexibel. Det går inte att stå och ha någon katederundervisning, här handlar om att hitta nya undervisningsformer med mycket muntlig kommunikation, bilder och praktiska exempel. Lärarna som arbetar med detta tycker det är mycket inspirerande, och inte minst det täta samarbetet med andra kollegor är uppskattat, berättar Åsa Skaljic.
Hon påpekar att Vuxenutbildning Söderort är en plats dit det kommer människor från hela världen.
– De för med sig med olika kunskaper och massor med erfarenheter vilket skapar en väldigt positiv och berikande miljö. Här finns stora möjligheter att utvecklas, både som människa och yrkesperson.

Framtid
För framtiden hoppas Åsa Skaljic att verksamheten har lyckats nå ut till ännu fler.
– Jag vill att vi ska bli så breda som möjligt för att kunna möta så många människor i Stockholm som möjligt och erbjuda dem en utbildning på en nivå som motsvarar deras behov.
Även Sirpa Wahlberg Borgström har ett tydligt mål för verksamheten.
– Redan till hösten sjösätts en ny organisation som bland annat innehåller Campus Åsö, där kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder samlas under samma tak. För oss är det ett sätt att framtidssäkra verksamheten och ge stockholmarna ännu bättre förutsättningar för att klara sina studier och etablera sig på arbetsmarknaden.

Stockholms stad, Vuxenutbildningscentrum
Stockholms stad erbjuder flera olika typer av vuxenutbildningar. Här kan man till exempel läsa in gymnasiet, läsa svenska på sfi, gå en lärlingsutbildning, läsa på Lärvux, särskild utbildning för vuxna eller utbilda sig till ett framtidsyrke på Yrkeshögskolan. På Vuxenutbildningscentrum som öppnade förra året kan stockholmarna göra allt från att söka sfi och komvux till att boka studievägledning och testa sina kunskaper i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Stockholms stad, Vuxenutbildningscentrum
Rosenlundsgatan 52, gatuplan
118 63 Stockholm
Tel: 08-508 354 00
www.stockholm.se

I Motala går gymnasieskolorna under samma flagg

Peter Johansson rektor för Carlsunds utbildningscentrum och Christina Billemar, rektor för Platengymnasiet. Foto: Åke Karlsson
Peter Johansson rektor för Carlsunds utbildningscentrum och Christina Billemar, rektor för Platengymnasiet. Foto: Åke Karlsson
– Även om vi råkar finnas i olika lokaler under olika namn ser vi oss inte som konkurrenter. Det viktiga är att eleven får rätt utbildning. Vi ser oss som en gymnasieskola, säger Peter Johansson rektor för Carlsunds utbildningscentrum.

Den första sökomgången till gymnasiet har nyligen avslutats och i Motala vill hela 70 procent av ungdomarna göra sina gymnasiestudier på hemmaplan.
– Det är ett gott tecken som visar att det finns ett stort intresse för våra verksamheter, säger Christina Billemar, rektor för Platengymnasiet.
En viktig anledning bakom ungdomarnas intresse för hemkommunens skolor är det stora utbudet. Motala kommun erbjuder såväl yrkesförberedande som studieförberedande program samt riks­idrottsgymnasium och gymnasiesärskola.
– Inom Platengymnasiet har vi en stor mångfald med elever där alla ryms under ett och samma tak. Skolorna arbetar medvetet med integration och olika gemenskapsbefrämjande aktiviteter pågår. Det skapar en dynamisk verksamhet som det känns bra att vara en del av, säger Christina Billemar.
Peter Johansson nickar instämmande.
– Gymnasieskolan i Motala präglas generellt av ett väldigt öppet klimat mellan kompetenserna. Det är korta beslutsvägar och ett nära samarbete lärarna emellan.

Gemenskap
Christina Billemar berättar att Motala kommun har en engagerad bildningsnämnd. Något som bland annat tar sig uttryck i gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för alla lärare, oavsett etikett på verksamheten.
– Det finns ett övergripande mål om att lyfta fram de två skolorna som en gymnasieskola med stor bredd i programutbudet. Ett led i det arbetet är till exempel veckovisa möten som är gemensamma för alla rektorer i kommunens gymnasieskolor, och faktum är att vi har hög samstämmighet i många beslut. Många av arbetssätten och rutinerna är också skolgemensamma vilket är förmånligt om man vill byta skola eller jobba på flera olika.
Peter Johansson beskriver det som att Motalas gymnasieskolor går under en och samma flagg.
– Vi ser oss som en gymnasieskola. Det viktigaste är eleven, inte vilken gymnasieskola den väljer.
På frågan om de kan rekommendera andra lärare att arbeta på en gymnasieskola i Motala blir svaret ett unisont ja!
– Motala är en stad på frammarsch, och det avspeglas även i skolans arbete. Här finns ett mycket kompetent lärarkollegium och goda utvecklingsmöjligheter, både genom övergripande fortbildning och kollegialt lärande. Skolorna arbetar aktivt med UF, Ung Företagsamhet, och når goda resultat. Goda kommunikationer och vacker natur gör inte saken sämre, fastslår Christina Billemar och Peter Johansson.

Bildningsförvaltningen i Motala
Bildningsförvaltningen i Motala vill att barn och vuxna tillsammans ska utvecklas till kreativa, positiva individer som väljer livsglädje. Därför erbjuder vi en bred och djup verksamhet där möjligheterna ges, oavsett vilka mål som finns.
Vår ambition är att alltid utgå ifrån varje elevs olika förutsättningar och behov. Det bygger på att vi ökar vår kompetens och hittar de bästa socioekonomiska förutsättningarna. Vi har därför valt att satsa på ett långsiktigt arbete med – En skola för alla.
www.motala.se

Skolan är en av få platser där ungdomar och vuxna möts i realtid

Åsa Ridne, skolchef i Linköping. Foto: Lennart Lundwall
Åsa Ridne, skolchef i Linköping. Foto: Lennart Lundwall
Gymnasieutbildningen står inför många stora utmaningar inom de närmaste tio åren. På utbildningsförvaltningen i Linköping, liksom på de flesta andra skolförvaltningar i landet, står lärarbristen och den framtida kompetensförsörjningen högt upp på agendan.

Linköping är en mångfacetterad kunskapsstad med goda möjligheter till idéutveckling, där det finns utrymme att utvecklas både som pedagog och i karriären. På sin hemsida beskriver Linköping sig som en expansiv och framtidsfokuserad kommun som satsar på att göra verklighet av idéer.
– Digitaliseringen erbjuder stora möjligheter. Vi är mitt uppe i ett arbete där vi undersöker vilka saker vi kanske kan få tekniken att göra och vad vi absolut inte lämnar över till tekniken, säger Åsa Ridne, skolchef i Linköping.
Hon påpekar att skolan är en unik plats i den meningen att den är en av få arenor där ungdomar och vuxna finns och möts i realtid.
– Dessutom handlar det om mycket kunniga och kompetenta vuxna personer, som är där just för att erbjuda våra elever de allra bästa utsikterna för att utvecklas och kunna nå sin fulla potential. Detta innebär såväl ansvar som möjligheter och det gäller att vi verkligen funderar över hur vi på bästa sätt kan använda och förvalta den här värdefulla tiden.

Skola mitt i byn
Lärarbristen på landets gymnasieskolor är stor och förväntas öka. På senare år har det gjorts kraftiga lönesatsningar i syfte att öka läraryrkets attraktivitet.
– Jag tror inte att hög lön räcker för att locka och behålla lärare. I grunden handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare. En viktig del i den strävan är att ha en bra värdegrund, en god arbetsmiljö och att tillhandahålla bra utvecklingsmöjligheter. I Linköping har vi goda förutsättningar att erbjuda olika karriärspår och vi försöker vara lyhörda för våra lärares behov och önskemål.
Om allt går som Åsa Ridne vill och hoppas på kommer morgondagens gymnasieskolor i Linköping att vara ännu bättre på att möta olika elevers olika behov.
– Om fem år kommer vi också att ännu mer utpräglat vara en ”skola mitt i byn” och arbeta tillsammans med, och för, det omgivande samhället. Efter avslutat gymnasium är det dags för eleverna att ta klivet ut i vuxenvärlden; vår uppgift är att rusta dem på bästa sätt, fastslår Åsa Ridne.

Årets skolledare startar unik spetsutbildning

Bra teknikkurser lockar tjejer. ”Det viktigaste är en utbildning med hög kvalitet”, säger Hans Jakobsson, rektor på ABB Industrigymnasium i Västerås. Agneta Berliner är vd för ABB Industrigymnasium. Foto: Per Groth
Bra teknikkurser lockar tjejer. ”Det viktigaste är en utbildning med hög kvalitet”, säger Hans Jakobsson, rektor på ABB Industrigymnasium i Västerås. Agneta Berliner är vd för ABB Industrigymnasium. Foto: Per Groth
Hans Jakobsson på ABB Industrigymnasium i Västerås är utsedd till årets skolledare i Sverige. I mars fick han ta emot Stora Skolledarpriset 2018, för bland annat en ”extraordinärt stark drivkraft att hela tiden förbättra sin verksamhet”.

Man anar den extraordinära kraften bakom den nya teknikutbildning som ABB Industrigymnasium startar i höst.
– Kombinationen teknikvetenskap och spets fanns inte tidigare, vilket gjorde mig irriterad, för är det nånstans det behövs spetsutbildning så är det inom teknik, säger Hans Jakobsson.
– Äntligen har den möjligheten öppnats och vi har skräddarsytt en utbildning. Den utgår från stora behov i industrin idag, mot det som kallas smarta system/inbyggda system, uppkopplade till artificiell intelligens i molnet.
Den nya treåriga utbildningen heter ”Teknikspets mot smarta system och produkter”. Eleverna kan välja att även läsa in 30 högskolepoäng under gymnasietiden och alltså ”få en högskoletermin på köpet”. Utbildningen är framtagen i samarbete med Mälardalens högskola och det blir riksintag för de 30 platserna.

Sveriges bästa UF-skola
I motiveringen till Stora Skolledarpriset får Hans Jakobsson också beröm för att han ”genom ett omfattande samarbete med externa partners har gjort sin skola till ett nav för utvecklingen i regionen”. Skolan har sedan länge ett mycket nära samarbete med näringslivet, något som bland annat gett ABB Industrigymnasium titeln Sveriges Bästa UF-skola inom Ung Företagsamhet.
Agneta Berliner, vd för ABB Industrigymnasium, är förstås glad över utmärkelsen:
– Hans är värdefull för vår skolas utveckling och han förtjänar verkligen priset för det utomordentliga arbete han gör, säger hon.
Själv vill Hans Jakobsson dela priset med ”alla på vår skola, elever såväl som lärare och andra vuxna”. Hans ledarfilosofi präglas av ”hög tilltro till varandra, både elever och personal”. Eller som han själv uttrycker det: ”Vi gör varandra bra.”

Trygghet och utmaning
– Att kunna ge trygghet och samtidigt utmana är en konst. Jag hoppas att jag kan det. Och precis som jag ser eleverna som individer, har jag ett ansvar att se varje medarbetare, med olika styrkor och olika behov av hjälp att lyfta de styrkorna, säger Hans Jakobsson.
Han ser rektors delaktighet i det dagliga arbetet som avgörande för ett bra ledarskap.
– Du behöver vara där när det händer och stötta i de processer som pågår. Det är inget man kan följa upp vid läsårets slut. Jag behöver vara närvarande som ledare för att förstå verksamheten och kunna styra den.
ABB Industrigymnasium har rekordmånga flickor på teknikprogrammet, drygt 40 procent! Men på frågan om vilka speciella ”tjejsatsningar” som krävts för att nå dit vill Hans Jakobsson snarare betona vikten av kvalitet.
– Vi har som uttryckligt mål att öka teknikintresset bland flickor och att attrahera fler till vår utbildning. Vi har lyckats med det främst genom att erbjuda en utbildning med hög kvalitet där elever utvecklas och når goda resultat. Då blir det fler tjejer som söker, säger Hans Jakobsson.
– De tjejer som går på programmet är förebilder för elever som är intresserade av skolan och det är mycket viktigt på mässor, öppna hus och prova på-dagar.

Stolta över sina jobb
Agneta Berliner berättar om företagets långsiktiga utvecklingsarbete; Hållbar skola:
– En av våra viktigaste strategier är att vara en attraktiv arbetsgivare, både för de skickliga medarbetare vi har idag och för att rekrytera de allra bästa i framtiden.
– Utifrån diskussioner med medarbetarna arbetar vi bland annat med arbetsmiljö, kompetensutveckling, delaktighet i beslut och att fortsatt utveckla de områden som gör oss stolta över att arbeta på ABB Industrigymnasium, säger Agneta Berliner.

Mycket nöjda medarbetare
Hon säger att den senaste medarbetarenkäten visar att medarbetarna trivs och rekommenderar andra att arbeta på ABB Industrigymnasium. Mycket höga värden ges även för områden som rör klimatet i lärarkollegiet, som till exempel att kunna diskutera öppet och fritt, att lära av och stötta varandra samt att få stöd när så behövs.
– Vi ska naturligtvis vara en attraktiv arbetsgivare även för rektorerna. Att vara rektor är som jag ser det ett av Sveriges viktigaste men också tuffaste arbeten. Att rektorerna får rätt förutsättningar för helhetsansvar och det pedagogiska ledarskapet – det är en strategisk fråga i allra högsta grad, säger Agneta Berliner.

ABB Industrigymnasium
Vi utbildar för en bättre värld
Vi tror på teknik för att lösa globala utmaningar. Teknik för att utvecklingsländer ska få rent vatten. Teknik för att världen ska få förnybar energi. Nya medicintekniska hjälpmedel så att livskvaliteten höjs för många människor.
Mjukare värden behövs också. Vi tror på våra elevers förmåga. Man kan allt man vill. Vi vill ge den övertygelsen till eleverna. Ge dem verktyg för att klara det som de vill åstadkomma. Eleverna utmanas, och vi ser dem utvecklas. Vi tror på samarbete. Mellan elever, lärare och över ämnesgränser. På att samarbetet med företag, kultur och skolor i regionen och världen berikar oss alla. Vi tror på en utbildning som får eleverna att tro på sig själva och respektera andra. Demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter ska sitta i ryggmärgen.
Vi tror på att hållbar teknik och goda värderingar är en bra kombination för att skapa en bättre värld.

Priser, i urval:
• Stora Skolledarpriset 2018 till rektor Hans Jakobsson, från Sveriges Skolledarförbund.
• Årets UF-skola Västmanland 2017
• Sveriges Bästa UF-skola 2015
• Västerås stads pedagogiska pris 2014 till bland annat skolans lärare Jonas Westerholm.
• Skolans elever har över åren rönt många framgångar inom matematik, fysik, teknik och entreprenörskap.

ABB Industrigymnasium
Grundat år: 1994, som en av Sveriges första friskolor
Orter: Västerås, Ludvika, Sala
Rektorer:
Hans Jakobsson, Västerås
Lena Eliasson, Ludvika
Inga Näslund, Sala
Antal medarbetare: cirka 45
Antal elever: cirka 500
Teknikprogram, språkintroduktion för nyanlända unga samt teknikspetsutbildning.
www.abbindustrigymnasium.se

Lyhörd direktör ska bossa i huvudstaden

Peter Lyth, tillträdande gymnasiedirektör i Stockholms stad. Foto: Gonzalo Irigoyen
Peter Lyth, tillträdande gymnasiedirektör i Stockholms stad. Foto: Gonzalo Irigoyen

Peter Lyth är läraren som blev rektor och klättrade vidare till att bli gymnasiechef. Snart kliver han in i rollen som Stockholms gymnasiedirektör och står inför det tuffa uppdraget att chefa över en förvaltning som ska ordna utbildningsplatser i en storstad som växer så att det knakar.

Stockholms stads nuvarande omkring 30 kommunala gymnasieskolor räcker inte till. För hålla takt med huvudstadens växande befolkning finns det planer på att bygga 15 ytterligare gymnasieskolor. Men det handlar inte bara om att skapa fler utbildningsplatser. Det gäller att förutse elevernas sökmönster och veta hur personalbemanningen ska gå till. Det är det där komplexa i uppdraget som lockar Peter Lyth att bli Stockholms gymnasiedirektör.
– Vi kan se att elever i Stockholm många gånger värderar valet av skola högre än utbildningsinriktning, att skolans popularitet är viktigare än vad vi vuxna kanske vill och tror. Det gäller att pejla läget och ta hänsyn till många aspekter så att gymnasiesatsningarna görs på rätt sätt, säger Peter Lyth.

Har klättrat i karriären
Peter Lyth har en gedigen karriär bakom sig inom skolans värld. Den tog sin början 1984 då han fick sin första tjänst som högstadielärare. Några år senare valde han att undervisa på gymnasiet och blev därefter biträdande rektor. Chefsrollen passade honom, och i flera år jobbade han sedan som rektor på två olika gymnasieskolor. Det ledde i sin tur in honom på det nuvarande uppdraget som gymnasiechef, och i juli 2018 tar han på sig direktörshatten.
Sin bakgrund kommer han att ha nytta av på sitt nya jobb.
– Det är en fördel att jag kan sätta mig in i lärares och rektorers situation. Det är viktigt att styra gymnasieverksamheten så att den passar både elever och de som arbetar inom skolan.
Rent generellt anser Peter Lyth att både tjänstemän och förtroendevalda måste vara duktiga omvärldsbevakare. Att skapa fler vård- och omsorgsprogram för att samhället behöver mer vårdpersonal är fel ände att börja i om de unga inte lockas av den utbildningen, exemplifierar han.
– Det har varit en process att inse att vi inom byråkratin och politiken inte kan forma gymnasieskolan bara utifrån de behov vi ser. För att lyckas i mitt nya uppdrag gäller det att vara lyhörd, säger Peter Lyth.