Programmering i grundskolan – en likvärdighetsfråga
Till höstterminsstarten ska programmering finnas på schemat i skolor över hela landet, och ansvaret för genomförandet vilar tungt på skolledare och lärare.
– Ledningen har alltid en oerhört stor betydelse för allt som handlar om implementering av nya reformer, nya ämnen och inriktningar i skolan. Men då måste både lärare och skolledare få kompetensutveckling i detta. Det är här vi menar att det brister, säger Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund.
Han påpekar att Sverige generellt sett ligger i framkant när det handlar om att införa nya ämnen eller inriktningar i skolan.
– Men vi är inte lika bra på att erbjuda bra kompetensutveckling för skolledare och lärare. Här har Skolverket, och ytterst staten, en viktig uppgift i att se till att skolledare och lärare får generella kunskaper i vad som menas med programmering, som ett ämne bland andra ämnen i grundskolan.
Likvärdighet
Enligt Matz Nilsson består programmering i skolan av två viktiga beståndsdelar. Den ena är att förstå digitaliseringen och programspråkets betydelse för individ, samhälle och utveckling.
– Den andra delen handlar mer om själva hantverket och programspråket i sig.
Matz Nilsson och Skolledarna efterlyser nu en statligt initierad kompetensutveckling.
– Idag är digital kompetens en oerhört individuell kunskap hos skolledare och lärare. Därför måste nya reformer, ämnesinriktningar och uppdrag följas av en grundläggande kompetensutveckling i att kunna utföra uppdraget. Detta är en likvärdighetsfråga som staten måste ta på stort allvar.
