– Jag tror inte att det finns några teknikrädda lärare. De flesta är mer eller mindre digitala redan, privat. Däremot är många lärare rädda för att arbetsbördan ska öka ytterligare vilket kan bli konsekvensen om man exempelvis förväntas sitta och surfa runt och leta efter appar eller behöver skapa ordning bland en massa digitala dokument för att det saknas genomtänkta system för det. Om tekniken för med sig merjobb istället för mervärde blir det kontraproduktivt, säger Åke Grönlund, professor på Handelshögskolan vid Örebro universitet.
Omfattande forskningsprojekt
Åke Grönlund ledde det omfattande forskningsprojektet, UnosUno 2010-2013, där man undersökte effekten av ett antal skolor som försett sina elever med var sin dator. Studien visar att det krävs långt mycket mer än tekniken i sig för att den ska vara användbar.
En viktig slutsats är att kommuner måste ha en tydlig tanke med hur själva införandet av den digitala tekniken ska gå till. Det krävs ett strukturerat kollegialt utvecklingsarbete där man både tar in arbetsmetoder som redan provats framgångsrikt på andra ställen och utvecklar egna. Och det rör sig inte om någon punktinsats. Den digitala strategin måste utvecklas i takt med att skolans digitalisering fördjupas.
– Rätt använd kan digital teknik absolut förstärka undervisningen, det har vi sett många exempel på, men för att den ska kunna ge den nyttan i alla skolor räcker det inte med en dator till alla. Lärarna kan inte själva bygga en infrastruktur, och finns inte den kommer man inte långt, konstaterar Åke Grönlund.