Etikettarkiv: Kompetensutveckling

Nära ledarskap utmärker en attraktiv arbetsgivare

Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.
Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.

Bra lön, ett bra ledarskap, att ingå i ett välfungerande team samt möjligheten att påverka sin egen arbetssituation. Det är de faktorer som främst utmärker en attraktiv arbetsgivare enligt gymnasielärarna som deltog i Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning.

– Jag är lite förvånad över undersökningsresultatet eftersom jag trodde att administrativ avlastning och förenklad dokumentation skulle rankas högre. Dessa faktorer diskuteras ju så gott som dagligen i det dagliga arbetet, men hamnade relativt långt ner i undersökningsresultatet. Det är inte konstigt att lönefrågan rankas högt, inte minst eftersom lärarbristen tenderar att driva upp löneläget. Däremot är arbetsmiljö i allmänhet lika viktig som lönen, säger Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.
En av de främsta konkurrensfaktorerna för en arbetsgivare är, enligt Lena Åberg, en tydlighet i organisationen. Det inkluderar en tydlig struktur för allt från vart man ska vända sig när man behöver hjälp och stöd till en tydlig vision för hela verksamheten.

Kan stärka attraktiviteten
– Vid sidan av rekryteringsarbetet är det självklart viktigt med åtgärder som premierar de erfarna lärarna och får dem att känna sig uppskattade. Gymnasieskolor behöver generellt sett bli bättre på att tillvarata erfarna lärares samlade kompetens. Uppdrag som mentor och handledare, nya ansvarsområden och mer undervisningstid är exempel på åtgärder som kan stärka attraktiviteten för de erfarna lärarna. På så sätt kan man ge nyexaminerade lärare något mindre undervisningstid vilket ger mer tid till introduktion i yrket, säger Lena Åberg.
Hon betraktar även administrativ avlastning, till exempel lärarassistenter, som en viktig åtgärd för att stärka arbetsgivarnas attraktivitet. Kompetensutveckling som är personligt utformad för påfyllnad inom det egna kompetensområdet efterfrågas ofta.
– Undersökningsresultatet överensstämmer med vår bild. Vi vet att lönen är viktig, men ett ledarskap som inbjuder till delaktighet och möjlighet att påverka är minst lika viktigt för många lärare. Regelbunden kompetensutveckling är ytterligare en faktor som ofta rankas högt. Lärarnas svar överensstämmer också väl med de liknande undersökningar som vi genomfört bland rektorer, säger Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund.

”Gymnasieskolor där ledarna sätter stor tillit till lärarnas förmåga att själva utveckla sitt arbete leder i allmänhet till goda resultat”

Struktur för löneutveckling
Utmärkande för en god arbetsgivare är ett ledarskap som skapar delaktighet och ger lärarna möjlighet att utvecklas, ett ledarskap som erbjuder lärarna mycket frihet under ansvar, fortsätter Matz Nilsson.
– Gymnasieskolor där ledarna sätter stor tillit till lärarnas förmåga att själva utveckla sitt arbete leder i allmänhet till goda resultat, vilket genererar attraktivitet. Delaktighet är den främsta nyckelfaktorn, liksom möjligheten att påverka sitt eget arbete, säger Matz Nilsson.
Han anser att arbetsgivare bör satsa på att ge skolledare rätt förutsättningar att utöva ett nära ledarskap, bland annat genom att inte behöva ansvara för alltför många medarbetare. Genomsnittet i Sveriges Skolledarförbund är 37 medarbetare per skolledare.
– Skolledare som ansvarar för så många medarbetare känner sig ofta otillräckliga och hinner inte utöva det nära och stöttande ledarskap med kontinuerlig feedback som så många lärare efterfrågar, säger Matz Nilsson.
Ytterligare en faktor som utmärker en bra arbetsgivare är en välfungerande struktur för löneutveckling och kompetensutveckling. En genomtänkt introduktion för nyanställda lärare är också en avgörande faktor för att attrahera och behålla kompetenta lärare. Drygt hälften av kommunerna erbjuder i dagsläget sina nyanställda lärare ett introduktionsprogram, men Matz Nilsson anser att fler skolor borde satsa på det eftersom det ger så tydliga resultat för såväl attraktionskraften som möjligheten att behålla erfarna lärare.

Kompetensutveckling
– För att behålla erfarna lärare krävs även en god löneutveckling under hela yrkeskarriären. I dagsläget har de mest erfarna lärarna ofta en sämre löneutveckling än sina yngre kollegor eftersom lärarbristen är så påtaglig. Lärare ska inte behöva byta jobb för att få upp sin lön, det är verkligen resursslöseri, säger Matz Nilsson.
Han har suttit med som expert i regeringens skolkommissions utredning om nationella professionsprogram.
– En av våra viktigaste slutsatser var att huvudmännen saknar resurser för att kompetensutveckla lärare i nivå med de behov som finns. Vi vill att staten ska formulera en nationell struktur för kompetensutveckling via de nationella professionsprogrammen. Det skulle ge varje lärare och skolledare möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling under hela sin karriär. Det finns överlag ett stort behov av att lyfta gymnasieskolornas arbete med rekrytering och retention till en mer strategisk nivå. Det finns även ett starkt samband mellan skolornas kvalitetsarbete och kompetensförsörjning, säger Matz Nilsson.

Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom gymnasie­skolan? Ange gärna flera.

1. Bra lön
2. Bra ledarskap/uppbackning från rektor
3. Bra team/arbetskamrater
4. Möjlighet att påverka sin arbetssituation
5. Bra psykisk arbetsmiljö
6. Att kunna ägna sig mer åt undervisning
7. Mindre administration
8. Mindre klasser
9. Flexibel arbetstid
10. Bra fysisk arbetsmiljö
11. Möjlighet till kompetensutveckling
12. Motiverade elever
13. Förenklad dokumentation
14. Bra karriär och utvecklingsmöjligheter
15. Bra introduktion för nyanställda

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

I Motala går gymnasieskolorna under samma flagg

Peter Johansson rektor för Carlsunds utbildningscentrum och Christina Billemar, rektor för Platengymnasiet. Foto: Åke Karlsson
Peter Johansson rektor för Carlsunds utbildningscentrum och Christina Billemar, rektor för Platengymnasiet. Foto: Åke Karlsson
– Även om vi råkar finnas i olika lokaler under olika namn ser vi oss inte som konkurrenter. Det viktiga är att eleven får rätt utbildning. Vi ser oss som en gymnasieskola, säger Peter Johansson rektor för Carlsunds utbildningscentrum.

Den första sökomgången till gymnasiet har nyligen avslutats och i Motala vill hela 70 procent av ungdomarna göra sina gymnasiestudier på hemmaplan.
– Det är ett gott tecken som visar att det finns ett stort intresse för våra verksamheter, säger Christina Billemar, rektor för Platengymnasiet.
En viktig anledning bakom ungdomarnas intresse för hemkommunens skolor är det stora utbudet. Motala kommun erbjuder såväl yrkesförberedande som studieförberedande program samt riks­idrottsgymnasium och gymnasiesärskola.
– Inom Platengymnasiet har vi en stor mångfald med elever där alla ryms under ett och samma tak. Skolorna arbetar medvetet med integration och olika gemenskapsbefrämjande aktiviteter pågår. Det skapar en dynamisk verksamhet som det känns bra att vara en del av, säger Christina Billemar.
Peter Johansson nickar instämmande.
– Gymnasieskolan i Motala präglas generellt av ett väldigt öppet klimat mellan kompetenserna. Det är korta beslutsvägar och ett nära samarbete lärarna emellan.

Gemenskap
Christina Billemar berättar att Motala kommun har en engagerad bildningsnämnd. Något som bland annat tar sig uttryck i gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för alla lärare, oavsett etikett på verksamheten.
– Det finns ett övergripande mål om att lyfta fram de två skolorna som en gymnasieskola med stor bredd i programutbudet. Ett led i det arbetet är till exempel veckovisa möten som är gemensamma för alla rektorer i kommunens gymnasieskolor, och faktum är att vi har hög samstämmighet i många beslut. Många av arbetssätten och rutinerna är också skolgemensamma vilket är förmånligt om man vill byta skola eller jobba på flera olika.
Peter Johansson beskriver det som att Motalas gymnasieskolor går under en och samma flagg.
– Vi ser oss som en gymnasieskola. Det viktigaste är eleven, inte vilken gymnasieskola den väljer.
På frågan om de kan rekommendera andra lärare att arbeta på en gymnasieskola i Motala blir svaret ett unisont ja!
– Motala är en stad på frammarsch, och det avspeglas även i skolans arbete. Här finns ett mycket kompetent lärarkollegium och goda utvecklingsmöjligheter, både genom övergripande fortbildning och kollegialt lärande. Skolorna arbetar aktivt med UF, Ung Företagsamhet, och når goda resultat. Goda kommunikationer och vacker natur gör inte saken sämre, fastslår Christina Billemar och Peter Johansson.

Bildningsförvaltningen i Motala
Bildningsförvaltningen i Motala vill att barn och vuxna tillsammans ska utvecklas till kreativa, positiva individer som väljer livsglädje. Därför erbjuder vi en bred och djup verksamhet där möjligheterna ges, oavsett vilka mål som finns.
Vår ambition är att alltid utgå ifrån varje elevs olika förutsättningar och behov. Det bygger på att vi ökar vår kompetens och hittar de bästa socioekonomiska förutsättningarna. Vi har därför valt att satsa på ett långsiktigt arbete med – En skola för alla.
www.motala.se

Pilou – verksamhet som brinner för att se människor mötas och växa

Susanne Bertelsen och Anna Davidsson, Pilou.
Susanne Bertelsen och Anna Davidsson, Pilou.
– Pilous processledarutbildning har gett mig en god start i mitt nya uppdrag som förstelärare. Evidensbaserad teori har varvats med praktiska övningar som jag haft direkt användning för i min lärar- och ledarroll, säger Jenny Petrén, lärare på Gislaveds gymnasium.

Efter många år i ledande positioner inom skolans värld sadlade Susanne Bertelsen om och startade konsultbolaget Pilou. Verksamheten har sedan starten för elva år sedan varit inriktad på lärande och skolutveckling. 2010 inleddes ett nära samarbete med tidigare kollegan Anna Davidsson, även hon med lärarbakgrund och lång erfarenhet av skolutvecklingsfrågor.
Sedan dess har det hänt en hel del. Fram till dags dato har nära 2 000 lärare gått Pilous processledarutbildning. Bakom framgångarna finns en uttalad vilja om att göra skillnad för andra.
– Pilou är en värdebaserad verksamhet, en upplevelsebaserad utbildning som ska ge avtryck och där deltagarna förses med enkla verktyg som de kan använda i sin vardag, säger Susanne Bertelsen.
En viktig ledstjärna i verksamheten är att lärandet som utbildningen bidrar till inte ska stanna vid konferensbordet.
– Vi är måna om att deltagarnas nya kunskaper ska föras vidare ner i klassrummen och ut i verksamheten. I slutänden handlar det om att vår utbildning ska göra skillnad, inte bara för kursdeltagarna själva utan även för deras skolor och elever, fastslår Anna Davidsson.

Jenny Petrén på Gislaveds gymnasium.
Jenny Petrén på Gislaveds gymnasium.
God start
Gislaved är en av många kommuner som anlitar Pilou. Här får alla nyutnämnda förstelärare gå Pilous processledarutbildning som start på sitt nya uppdrag. Jenny Petrén, programansvarig förstelärare för barn- och fritidsprogrammet vid Gislaveds gymnasium, är mycket nöjd med innehåll och upplägg.
– Kursen har varit väldigt lärorik. Samtidigt som den vilar på vetenskaplig grund och tar upp det senaste inom modern pedagogikforskning, ges konkret handledning i hur teorierna kan omsättas i praktisk handling. Diskussioner och reflektioner mynnar ut i värdefulla verktyg som jag dagen efter kan använda på min arbetsplats.
Susanne Bertelsen flikar in att det är just detta som är kärnan i Pilous verksamhet.
– Som värdestyrt företag brinner vi för att se människor mötas och växa. Därför vill vi bidra till en dialogbaserad kommunikation och ett värdebaserat ledarskap som ger avtryck och gör skillnad.

Pilou
Pilou, Process i Lärande och Utveckling, startades 2006 och stödjer företag, organisationer och människor i förändringsprocesser och förändringar. Vårt förhållningssätt vilar på gestaltteoretisk grund. Med professionella metoder och stort engagemang får vi både grupper och individer att utvecklas och växa.

Pilou
Mandelgatan 6 B
432 37 Varberg
Tel: 0709-44 44 18
www.pilou.se

www.pilou.se

Hos JENSEN sitter kulturen i väggarna

Boel Franzén Kabner och Daniel Sterling är förstelärare vid ett av Jensens gymnasier. De stortrivs.
Boel Franzén Kabner och Daniel Sterling är förstelärare vid ett av Jensens gymnasier. De stortrivs.
Allt ifrån en egen dress code för lärare och strikta ordningsregler för elever till ett övergripande motto som: ”Träning för verkligheten” skapar en stark kultur. Den känns direkt i atmosfären när vi besöker ett av JENSEN educations gymnasium.

Det går inte att undgå engagemanget och drivet som de båda gymnasielärarna Boel Franzén Kabner och Daniel Sterling utstrålar. Vi träffar dem på JENSEN gymnasium Norra på Tulegatan i centrala Stockholm.
Både Boel och Daniel är förstelärare i sina ämnen som är samhällskunskap och tyska respektive svenska och historia. De har arbetat på JENSEN sedan åtta respektive tio år.

Lyfter fram drivet
De stortrivs och när de förklarar varför, så lyfter de fram flera faktorer, men det de lyfter fram först är vad de kallar ”drivet” som finns på skolan. Det innebär i korthet att en lärares engagemang får god respons.
– Jag gillar att komma med idéer och det är lätt att få ett ”go” från sin chef. Det gör att man får en självständig roll i yrket. Man kan testa och driva nya saker. Här sticker JENSEN ut, säger Boel Franzén Kabner.
Hennes kollega instämmer.
– Vill du utvecklas, så är det en fantastisk arbetsplats, säger Daniel Sterling.
För Boels del innebär det till exempel att hon för tillfället driver ett projekt för likabehandling där hon bland annat har startat en intern utbildning för elevrepresentanter.

Prestigelöst klimat
Båda två har erfarenhet av att ha arbetat som lärare i kommunal skola och de har många exempel på när JENSEN fungerar bättre. Förutom närheten till chefer och kollegor är prestigelösheten som råder på skolan något de verkligen framhåller.
– Vi har skapat ett klimat där man vågar be om hjälp när man behöver den. Vi är duktiga på att vara prestigelösa, säger Boel.
Daniel drar sig till minnes tiden på den kommunala skolan där man inte riktigt vågade erkänna för sina kollegor att man hade problem i sin undervisning.
– Här vågar man kommunicera sina utmaningar, säger Daniel.
Här spelar metoden att lyfta fram ”best practice” i olika situationer en viktig roll.
– Ett exempel kan vara hur man ska lösa konflikter som man kanske har med sig in i klassrummet, säger Boel.

Stark teamkänsla och ledarskap
Något både Daniel och Boel verkligen framhåller är “ordning & reda” som präglar att jobba på JENSEN.
– Vi har en tydlig modell för hur vi uppnår studiero i klassrummen och när alla gör på samma sätt behöver vi inte lägga tid på onödiga diskussioner med eleverna. Det är samma regler som gäller oavsett lärare. Något även eleverna uppskattar! säger Daniel.
– Hos oss jobbar vi lärare och ledning i team för att eleverna ska prestera så bra som möjligt och för att vi ska uppnå ett bra klassrumsklimat, svarar Boel.

Bra löneutveckling
På frågan om hur de ligger till lönemässigt, så är svaret unisont: ”Vi ligger högt”. Båda jämför med sin tid i den kommunala skolan där kompensationen till stor del bestämdes av antalet år i yrket.
– Här baseras allt på dina prestationer. Gör du bra ifrån dig så kompenseras du direkt och det kan vara redan efter ett år. Och vi har inte fler undervisningstimmar, säger Boel.

Ambition att ligga i framkant
Jensens ambitioner att ligga i framkant betyder att man satsar på fortbildning. Fortbildningen är uppdelad i fyra gemensamma så kallade academy-dagar per läsår och individuella externa kurser och konferenser. När vi besöker JENSEN ska just en sådan academy-dag starta. Kollegor från andra skolor är på ingång för att lyssna på externa föreläsare och dagen avslutas med olika workshops.
Vilka övriga externa fortbildningsaktiviteter som kan vara aktuella bestäms i samråd mellan lärare och chef.
– Om du anser att du behöver en viss extern kurs, så går du till din chef och jag har hittills aldrig fått ett nej, säger Boel.
Daniel instämmer.
– Dessutom kan du komma tillbaka till din chef och berätta att det kanske inte alltid går som förväntat. Jag vågar gå till min chef och berätta om ett misslyckande. Det viktiga är att vi vågar testa och utvärderar för att vi ska kunna utvecklas, säger Daniel.
När man tar del av deras berättelser infaller en känsla av att miljön ställer höga krav på engagemang och idérikedom. Båda kan delvis instämma, men samtidigt förväntas det inte att en nyanställd från dag ett ska sprudla av idéer.
– Att jobba på JENSEN kräver mod och engagemang, men du får dubbelt upp tillbaka av elever och kollegor. Det är världens bästa jobb! säger Boel avslutningsvis.

JENSEN gymnasium
JENSEN är ett av Sveriges största privata utbildningsföretag med 8 000 elever, 600 medarbetare och verksamhet i de flesta större städerna i Sverige. JENSENs utbildningskoncept ”Träning för verkligheten” genomsyrar allt företaget gör. Höga ambitioner, ledarskap och teamkänsla är ledorden. JENSEN education grundades 1996 av Håkan Jensen, långsiktig och passionerad ägare.
www.jensengymnasium.se

www.jensengymnasium.se

Stenungsund utvecklar såväl elever som lärare

"Stämningen här präglas av kollegialt lärande och en stor frihet att prova nya utvecklande möjligheter såväl organisatoriskt som pedagogiskt."
”Stämningen här präglas av kollegialt lärande och en stor frihet att prova nya utvecklande möjligheter såväl organisatoriskt som pedagogiskt.”
Lärarna Camilla Ask, Björn Sjö­svärd och Paula Elvesund är alla verksamma på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. De har arbetat på skolan olika länge men är överens om att atmosfären präglas av ett välkomnande bemötande utöver det vanliga, från såväl kollegor som skolledning.

– Stämningen här präglas av kollegialt lärande och en stor frihet att prova nya utvecklande möjligheter såväl organisatoriskt som pedagogiskt. Jag är i grunden lärare i svenska och barn och fritid, men för närvarande arbetar jag med studielabb och stödjande undervisning samt ämnena svenska och pedagogik. Det är en utvecklande resa, säger Camilla, som också är en av 16 förstelärare på Nösnäs.

Kunde utforma sin egen tjänst
Björn ger sitt medhåll och berättar sedan att en viktig aspekt för honom har varit möjligheten att få vara delaktig i att forma sin egen tjänst.
– Verksamheten på Nösnäs är väldigt bred och tillsammans med en stöttande och uppmuntrande ledning har det inneburit att jag har kunnat vara delaktig i att utforma min tjänst. Jag anställdes som lärare i enbart matematik, men idag undervisar jag i både matematik och filosofi samt är tränare för skolans fotbollsinriktning. Jag har kurser på olika nivåer – från grundskolematematik på språkintroduktion till Matematik Specialisering på NA/TE – en kombination som nog är mycket svår att hitta någon annanstans.

Alltjämt nya utmaningar
Paula är i grunden lärare i historia och samhällskunskap, och sedan en tid tillbaka arbetar hon med introduktionsprogram och språkintroduktion. Hon instämmer i såväl Björns som Camillas tankar, men lägger sin betoning på det utvecklande och inspirerande klimatet.
– Det finns som sagt en väldigt stor bredd här. Trots att man är på samma arbetsplats finns det alltid nya utmaningar runt hörnet för de som vill och regionen satsar kraftigt på att fortbilda oss lärare. Dessutom finns det alltid utrymme för egna initiativ och idéer och stämningen på skolan är trygg och lugn. Det borgar för en god studie- och arbetsmiljö, avslutar hon.

Nösnäsgymnasiet, Stenungsunds kommun
Nösnäsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med ca 1 200 elever och 160 anställda. Här finns ett stort utbildningsutbud, många möjligheter, kompetenser och engagemang. Förutom högskoleförberedande program och yrkesprogram, erbjuds introduktionsprogram, lärlingsutbildningar, idrottsprofiler och gymnasiesärskola.

Nösnäsgymnasiet
Gymnasievägen 2
444 47 Stenungsund
Tel: 0303-73 80 80
E-post: exp@nosnas.stenungsund.se
www.nösnäsgymnasiet.se

www.nösnäsgymnasiet.se

Karriärmöjligheter i Vimmerby

Foto: Vimmerby gymnasium
Foto: Vimmerby gymnasium
Universitetsstyrd kompetensutveckling och stora karriärmöjligheter för alla lärare. Gymnasielärare i Vimmerby kommun berättar om ett arbetsklimat där lärare och elever utvecklas.

Vimmerby kommun satsar på kompetensutveckling. I samarbete med Jönköping University har alla gymnasielärare och rektorer möjlighet att erhålla kunskap i olika ämnen, till exempel språkutveckling.
– Det ges bland annat möjlighet att i mindre grupper diskutera pedagogiska dilemman. Jag är övertygad om att en sådan kompetensutveckling har positiv effekt över tid, för lärare och elever, säger Tony Karlsson, lärare i naturvetenskapliga ämnen vid Vimmerby Gymnasium.
Han berättar att Vimmerby är en trygg ort där föräldrar, elever och personal har ett stort engagemang för skolan. På gymnasiet, som har bra elevunderlag, finns lärare till yrkesförberedande och till studieförberedande program. Alla lärare har möjlighet att göra karriär som förstelärare och även få möjlighet till kommunala chefsutbildningar.
– Förståelsen för olika karaktärer är stor, likaså viljan att samarbeta. Vi har börjat integrera ämnen i varandra vid examinering, vilket innebär att vi kan använda lektionstiden mer effektivt. Jag tror att det är ett framgångskoncept.

Yvonne valde SFI
Under flera år har Yvonne Ringholt undervisat i spanska och svenska i grundskolan. När det 2016 dök upp en möjlighet att undervisa i svenska för invandrare spår 2 på Vimmerby Lärcenter, och läsa in behörighet på kvartsfart, tog hon vara på den.
– Det som lockade mig var möjligheten att jobba med vuxna elever och att lägga mer tid på svenska. Jag gillar grammatik och att lära ut hur svenska språket är uppbyggt, vilket jag får göra i SFI. Det passar mig perfekt.
Yvonne bor i Västervik, cirka 5,5 mil från arbetsplatsen, men trivs så bra med kollegor och elever att hon gärna pendlar till jobbet i Vimmerby. Tiden i bilen använder hon till att reflektera och planera sin undervisning.
– Vi har ett bra flöde och samarbete mellan kollegor för att underlätta när elever går vidare till en ny nivå. Lärcenter är en jättebra arbetsmiljö som passar lärare som brinner för sitt ämne och vill utveckla sin pedagogiska förmåga. Elevantalet ökar ständigt så det finns behov av fler lärare.

Vimmerby kommun
• I Vimmerby kommun, som bland annat är känt för Astrid Lindgrens Värld, bor drygt 15600 invånare. Närhet till natur och idrottsaktiviteter.
• Vimmerby Gymnasium har yrkesförberedande och högskoleförberedande program med cirka 550 elever.
• På Vimmerby Lärcenter finns vuxen­utbildning på gymnasial nivå, vård- och omsorgsutbildning, vuxenutbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. På SFI går cirka 210 personer.

Kontaktperson:
Rektor Agneta Kling
Tel: 0492-76 91 69
E-post: agneta.kling@vimmerby.se
www.vimmerby.se

www.vimmerby.se

Behöriga lärare viktigaste kriteriet för kvalitet i gymnasieskolan

Illustration: Stellan Stål
Illustration: Stellan Stål
”Vilka är de viktigaste kriterierna för kvalitet i gymnasieskolan?” Frågan ställdes till ett stort antal gymnasielärare i Sverige. De flesta svaren berörde lärarnas behörighet och kompetens. Därefter kom vikten av bra ledning.

För att skapa kvalitet i gymnasieskolan svarade en majoritet att lärarna behöver vara behöriga. Man poängterade att lärarna ska ha rätt utbildning, kompetens samt vara legitimerade i de ämnen de undervisar i. Vikten av ämneskompetens framträdde tydligt och ordet engagemang nämndes ett flertal gånger.

Bra ledarskap
På andra plats betonas vikten av ett bra ledarskap. Kommentarna var många: ”Kunnig och prestigelös ledning/En ledning som backar sina lärare/Bra ledarskap med pedagogisk grund”. Man efterfrågar en kompetent ledning som har eleverna och personalens bästa för ögonen. Ledarskapet bör vara professionellt, tydligt och stöttande.

Fokus på undervisning
Den tredje största kategorin handlade om att lärarna ska kunna fokusera på undervisningen. Många uttryckte att lärarna måste få tid och arbetsro att kunna ägna sig åt just undervisningen. Flera poängterade att det även handlar om att hinna planera, reflektera, analysera och utvärdera. Lärarna måste få rätt förutsättningar, bland annat genom rimlig arbetsbelastning och mindre administration.

Elevernas ansvar
Eleverna själva har också en viktig del i kvalitetsarbetet. Det måste finnas tydliga krav, förväntningar och skyldigheter. Man ser gärna ”motiverade elever med stark inre drivkraft” och att eleverna tar ansvar för sina betyg och hur de agerar på lektionerna. Man framhåller att det också måste finnas konsekvenser för de elever som inte sköter sig.

Kompetensutveckling
För att säkerställa kvalitet i gymnasieskolan vill lärarna se mer fortbildning. Man menar att de ska finnas tid och pengar till kompetensutveckling och möjlighet att utvecklas som pedagog. En lärare efterfrågar ”att det sker en utveckling inom både lärarkåren och att skolan hänger med i utvecklingen i världen”.

Viktigaste kriterierna för kvalitet i gymnasieskolan
1. Behöriga och kompetenta lärare
2. Bra ledarskap
3. Tid och arbetsro för undervisning
4. Elevernas ansvar
5. Kompetensutveckling