Etikettarkiv: Komvux

Verksamheten präglas av motiverade elever och engagerade lärare

Åsa Skaljic, rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. Foto: Gonzalo Irigoyen
Åsa Skaljic, rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. Foto: Gonzalo Irigoyen
– Våra elever är motiverade. Lärarna behöver inte lägga tid på att skapa engagemang utan kan från start använda elevernas intresse som ett kraftfullt verktyg i undervisningen. En guldgruva för lärare, säger Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm.

Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Åsö vuxengymnasium är Stockholm stads eget komvux och med sina cirka 10 000 elever per år Stockholms största utbildningsanordnare för vuxenutbildning. Verksamheten har två viktiga huvuduppdrag: reguljär komvuxutbildning och kompetensförsörjning för stadens medarbetare. Undervisningen är till största del lärarledd.
– Vi erbjuder även distansutbildningar men majoriteten av eleverna önskar lärarledd undervisning, säger Sirpa Wahlberg Borgström.
Till skillnad från många andra skolor har Åsö gymnasium inga problem med att rekrytera lärare. Något som Sirpa Wahlberg Borgström kopplar ihop med arbetskulturen som präglas av intresserade och motiverade elever, kollegialt samarbete och engagerade lärare.
– Eleverna har ju själva valt att komma till oss för att de behöver en viss kunskap och är mycket målinriktade. Det möter vi upp med professionella och engagerade lärare. Över 98 procent av våra lärare är behöriga och många har även forskarutbildning med fördjupade ämneskunskaper.
Verksamheten inväntar en ny stor målgrupp genom de nyanlända som efter SFI vill fortsatt läsa inom komvux.
– Här har vi precis startat en stor utbildningssatsning där samtliga medarbetare, alla lärare, administration, skolledning och stödverksamhet ska få en utbildning i andraspråksinlärning. Utbildningen sker i samarbete med Göteborgs universitet och innehåller 7,5 poäng i svenska som andra språk, vilket ger nya möjligheter. Eleverna kommer ju inte hit tomma; de har massor med kunskaper men kan kanske inte uttrycka det på svenska, konstaterar Sirpa Wahlberg Borgström.

Vuxenutbildning Söderort
Åsa Skaljic håller med om beskrivningen. Hon är rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. En något mindre skola med ungefär 550 elever som tidigare mest har arbetat med SFI. Under senare år har verksamheten utvecklats till att även omfatta yrkesförberedande utbildningar, kombinationsutbildningar, yrkesutbildningar samt svenska som andraspråk på grundläggande nivå.
– Vi arbetar utefter Stockholms stads vision, Ett Stockholm för alla. För oss är det en ledstjärna i arbetet med att försöka erbjuda invånarna i främst Söderort, utbildning, och ge dem så goda möjligheter som möjligt för vidare studier eller för att komma ut på arbetsmarknaden. Den största utmaningen i den strävan är att få till den bredden i vårt utbildningsutbud.
Det breda spektrat av elever och deras skiftande förkunskaper är en annan utmaning.
– Vi har allt från de som aldrig har gått i skolan till akademiker. Det måste vi också hantera.
En nyhet på Vuxenutbildning Söderort är kombinationsutbildningar, där eleverna läser SFI integrerat med gymnasiala yrkeskurser. Här arbetar yrkes- och SFI-lärare tätt tillsammans med språkstödsresurser på elevernas modersmål.
– Som lärare måste du vara väldigt kreativ och flexibel. Det går inte att stå och ha någon katederundervisning, här handlar om att hitta nya undervisningsformer med mycket muntlig kommunikation, bilder och praktiska exempel. Lärarna som arbetar med detta tycker det är mycket inspirerande, och inte minst det täta samarbetet med andra kollegor är uppskattat, berättar Åsa Skaljic.
Hon påpekar att Vuxenutbildning Söderort är en plats dit det kommer människor från hela världen.
– De för med sig med olika kunskaper och massor med erfarenheter vilket skapar en väldigt positiv och berikande miljö. Här finns stora möjligheter att utvecklas, både som människa och yrkesperson.

Framtid
För framtiden hoppas Åsa Skaljic att verksamheten har lyckats nå ut till ännu fler.
– Jag vill att vi ska bli så breda som möjligt för att kunna möta så många människor i Stockholm som möjligt och erbjuda dem en utbildning på en nivå som motsvarar deras behov.
Även Sirpa Wahlberg Borgström har ett tydligt mål för verksamheten.
– Redan till hösten sjösätts en ny organisation som bland annat innehåller Campus Åsö, där kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder samlas under samma tak. För oss är det ett sätt att framtidssäkra verksamheten och ge stockholmarna ännu bättre förutsättningar för att klara sina studier och etablera sig på arbetsmarknaden.

Stockholms stad, Vuxenutbildningscentrum
Stockholms stad erbjuder flera olika typer av vuxenutbildningar. Här kan man till exempel läsa in gymnasiet, läsa svenska på sfi, gå en lärlingsutbildning, läsa på Lärvux, särskild utbildning för vuxna eller utbilda sig till ett framtidsyrke på Yrkeshögskolan. På Vuxenutbildningscentrum som öppnade förra året kan stockholmarna göra allt från att söka sfi och komvux till att boka studievägledning och testa sina kunskaper i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Stockholms stad, Vuxenutbildningscentrum
Rosenlundsgatan 52, gatuplan
118 63 Stockholm
Tel: 08-508 354 00
www.stockholm.se

Kriminalvården erbjuder unika möjligheter för pedagoger

Hanna Larsson, lärare vid Anstalten Tillberga i Västerås, Anna Juel, lärare på Kriminalvårdsanstalten Skänninge och Elin Tillawi, lärare vid Anstalten Kristianstad.
Hanna Larsson, lärare vid Anstalten Tillberga i Västerås, Anna Juel, lärare på Kriminalvårdsanstalten Skänninge och Elin Tillawi, lärare vid Anstalten Kristianstad.
Inom Kriminalvården hittar du som gymnasielärare en mängd intressanta utmaningar. Här bedrivs individanpassat pedagogiskt arbete med helhetsfokus och du får privilegiet att följa med dina studerande på en otrolig resa.

– Att börja arbeta inom Kriminalvården har visat sig vara den största lyckträffen i min karriär. Här träffar jag studerande som är i enormt olika stadier i livet, såväl åldersmässigt som bakgrundsmässigt, vilket medför att vi arbetar med individuella studieupplägg och coachar varje studerande i nuet. Vi ger människor konkreta redskap för att komma vidare i livet och det är ett uppdrag av största vikt, fastslår Hanna Larsson, legitimerad lärare i estetiska ämnen, SFI och pedagogiskt arbete.
Hanna arbetar vid sektionen för vuxenutbildning på Lärcentrum i Anstalten Tillberga i Västerås. Hon har varit verksam inom hela skolkedjan, från förskola till universitet, men sökte sig till Kriminalvården för drygt två år sedan.
– Självklart var jag lite nervös i början – det är en speciell fysisk miljö och man behöver alltid ha säkerhetstänket med sig i bagaget, men samma ögonblick som den första personen klev in på lärcentrum insåg jag att det här är som vilka studerande som helst. Den största skillnaden mot den vanliga skolan är att jag verkligen får jobba med människor och får se påtagliga resultat av mina insatser, säger hon.

Tvärprofessionellt arbete
På Kriminalvårdsanstalten Skänninge arbetar Anna Juel som legitimerad lärare i biologi och naturvetenskap. Hon har arbetat inom vuxenutbildningen på Kriminalvården sedan hösten 2008 och stormtrivs fortfarande med sitt jobb. Liksom Hanna betonar hon möjligheten att möta och lära känna varje individ som den största fördelen med sitt jobb.
– Det är spännande och utmanande många gånger. Vissa studerande har negativa erfarenheter av skolan och det är otroligt givande att stötta dem till att upptäcka vilka förmågor och vilken kapacitet de faktiskt har. Eftersom vi har förmånen att ha ett tätt samarbete med, och stöttning från, övriga kollegiet runt om i Sverige får vi dessutom ett bredare perspektiv, vilket är oerhört lärorikt.
Eftersom lärarna inom Kriminalvården har sina kollegor över hela Sverige finns ett tätt samarbete mellan de olika anstalterna och Anna berättar att det unika upplägget skapar en varierad och utvecklande arbetssituation.
– Förutom att vara ämneslärare lokalt på plats fungerar man också som distanslärare åt studerande på andra anstalter och därmed också som handledare för de av sina egna studerande som läser ämnen på distans. Det är tre väldigt skilda och intressanta roller, som alla i slutänden handlar om att stötta individen i sina studier. Det är en annorlunda värld på många sätt och visst behöver man ta hänsyn till Kriminalvårdens lagar och förutsättningar, men här finns verkligen utrymme för att arbeta motiverande med varje individ.

Ambitiösa och motiverade studerande
Elin Tillawi undervisar i samhällskunskap, geografi, SFI och Svenska som andraspråk på i huvudsak ungdomsavdelningen vid anstalten Kristianstad. Hon började inom Kriminalvården som vikarie redan under sin lärarutbildning, och förutom en avstickare som specialpedagog på en gymnasieskola har hon förblivit Kriminalvården trogen.
– Det var många anledningar till att jag återvände. Precis som Anna trivs jag med att dela arbetsplats med många yrkeskategorier och det är inspirerande att ha så motiverade och ambitiösa studerande. Många befinner sig i en situation som de är missnöjda eller frustrerade med och ser därför lärcentrum som något konstruktivt, som ger värde på utsidan.

En kreativ arbetsmiljö
När hon började 2007 hade den pedagogiska verksamheten ännu inte riktigt hittat fotfästet inom Kriminalvården, men idag utgör lärcentrum och vuxenutbildningen en naturlig del av organisationen. Det medför dock högre krav på – och större möjligheter till – fortbildning för att lärarna ska hålla sig à jour med den snabba utvecklingen inom pedagogik och teknik.
– Det finns en uppmuntrande attityd till fortbildning och en lyhördhet kring våra behov. De begränsningar som finns inom exempelvis säkerhet och tillgänglighet skapar en kreativ stämning som genomsyrar hela det pedagogiska arbetet, något som också ger en utveckling på en personlig nivå. I kombination med det starka kollegiala samarbetet med lärare i hela Sveriges kriminalvård är detta en av många anledningar till att jag skulle rekommendera andra lärare att arbeta inom Kriminalvården. Jag inspireras av mitt arbete, varje dag, avslutar hon.

Kriminalvården
Kriminalvården är en del av rättsväsendet och arbetar för att göra samhället säkrare och tryggare och att minska återfall i brott. Att jobba som lärare inom Kriminalvården är ett omväxlande arbete. Vuxenutbildningen motsvarar kommunal vuxenutbildning, komvux, men förutsättningarna ser annorlunda ut genom sammanhanget där utbildningen ges. Utbildningen är i hög grad individanpassad efter klientens förutsättningar på anstalten eller häktet. Det är en unik och utvecklande arbetssituation.

Kontakt:
Bertil Schoug
E-post: bertil.schoug@kriminalvarden.se
Tel: 073-348 60 02
www.kriminalvarden.se/jobba-hos-oss

Komvux Malmö Södervärn – en plats där lärarna trivs

Yerk Liveröd, rektor för SFI på Komvux Malmö Södervärn. Foto: Caroline L Jacobsen
Yerk Liveröd, rektor för SFI på Komvux Malmö Södervärn. Foto: Caroline L Jacobsen

– Hos oss behöver lärarna inte byta jobb eftersom jobbet byter sig självt. Verksamheten är flexibel med ständigt nya elever, förutsättningar och utmaningar. En unik och mycket spännande arbetsplats, säger Yerk Liveröd, rektor för SFI på Komvux Malmö Södervärn.

SFI på Komvux Malmö Södervärn är en central del av vuxenutbildningen i Malmö. Här finns närmare 2 700 elever som omfattar drygt 140 nationaliteter med minst lika många språk, en mångfald i ordets rätta bemärkelse.
– Det fungerar jättebra, mycket tack vare våra trygga, motiverade elever som vet vad de vill och, enligt återkommande enkäter, tycker att vi ger dem en bra undervisning, säger rektor Yerk Liveröd.
En viktig anledning till det goda samarbetsklimatet på skolan är tydlig kommunikation.
– Det som är vår stora utmaning är också vår stora fördel. Den språkliga mångfalden bäddar helt enkelt för tydlighet och rak kommunikation. Att fråga om och reda ut saker blir på så vis en självklar del av arbetet på skolan.

Ständig förändring
Och det är inte bara eleverna som trivs med verksamheten. Yerk Liveröd är inne på sitt nionde år som rektor. Något som han förklarar med att vuxenutbildningen SFI är en flexibel skolform där det ständigt händer nya saker.
– Exempel på det är att vår elevgrupp hela tiden förändras. Det som gäller under ett år behöver inte gälla under nästa. Det kanske kommer många flyktingar eller det kanske finns många inom en viss bransch som måste skola om sig. Då riktas vårt arbete in på dessa nya förhållanden. Vår uppgift är att med utgångspunkt i en väldigt bra pedagogik åstadkomma väldigt mycket.
Omväxlingen förnöjer och innebär ständigt nya och spännande möjligheter för kollegiet.
– Vi möter dessa utmaningar genom att våra lärare får göra det som lärare vill göra: undervisa. Våra lärare planerar, undervisar, genomför och efterarbetar. Något annat kringarbete finns det i stort sett inte.

Utveckling
En annan fördel är att alla lärare på SFI arbetar med samma ämne, svenska som andraspråk.
– Det innebär att du kan prata pedagogik och elever med alla dina kollegor, vilket är en fantastisk förmån.
Att alla har samma ämne underlättar även den strukturerade fortbildning som lärarkollegiet på SFI får ta del av.
– Det ingår i paketet att kommer du hit måste du fortsätta att utvecklas. Förutom de övergripande kompetensutvecklingsinsatserna sker fortbildning genom vardagsstöd och olika former av kollegialt lärande.
En utmaning för lärarna är att en del av eleverna, på grund av bristande eller helt saknad tidigare skolgång, är osäkra på sin förmåga.
– Därför arbetar vi i stor utsträckning formativt. Det gör att vi får snabba resultat och kan se om undervisningen fungerar. Om inte, kan vi snabbt ställa om och pröva något annat.

Meningsfullt
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen inom Malmö stad genomför regelbundna medarbetarenkäter. SFI-lärarna ligger i topp när det kommer till upplevelsen av meningsfullhet i arbetet.
– Vi har även den lägsta upplevda stressnivån av alla lärare i staden. Att jobba här innebär i korthet att man vet varför man går till jobbet. Det, i kombination med att få ägna sin dag åt en lärares kärnuppdrag, undervisning, gör SFI till en fantastiskt bra arbetsplats.
Till hösten väntar ytterligare en stor utmaning för verksamheten. De i dagsläget privata SFI-utbildningarna i Malmö ska tas över av staden vilket innebär att dagens elevantal på 2 700 ökar till 4 500.
– Det blir en omställning, men vi kommer att klara även den och fortsätter på den inslagna vägen. Siktet är inställt på att bli bäst på SFI i hela Sverige, fastslår Yerk Liveröd.

Komvux Malmö Södervärn
Komvux Malmö Södervärn är en central del av vuxenutbildningen i Malmö. Här finns närmare 3 000 elever som studerar inom olika skolformer:
– Svenska för invandrare – SFI
– Grundläggande vuxenutbildning
– Gymnasial vuxenutbildning
– Särskild utbildning för vuxna

Malmö stad
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen
205 80 Malmö
Tel: 040-34 30 34
www.malmo.se


Vuxenutbildning – allt viktigare punkt på samhällsagendan

Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Komvux fyller 50 år. En pigg jubilar som är mer aktuell än någonsin.
– Det har hänt otroligt mycket under de gånga åren, och vuxenutbildningen har blivit en allt viktigare punkt på hela samhällets agenda, säger Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm.

När Komvux startade i slutet av 1960-talet lockade utbildningen främst vuxna som hade siktet inställt på fortsatta studier efter folkskolan eller motsvarande. Idag handlar en stor del av verksamheten om yrkesutbildningar som ska leda till jobb. En av dagens stora utmaningar är att möta behoven av de nya målgrupper som deltar i vuxenutbildningen.
– Vi har många utrikesfödda och kortutbildade bland våra elever. Det gäller att anpassa verksamheten och våra utbildningar så att dessa personer kan gå in i utbildning och klara den för att sedan komma ut i egen försörjning, antingen direkt eller via universitet och högskolor, säger Bengt Jönsson.
För att möta den utmaningen har Vuxenutbildning Stockholm bland annat startat flera kombinationsutbildningar.
– Vi erbjuder program där SFI ges tillsammans med i de flesta fall en yrkesutbildning, men även i kombination med teoretiska ämnen.
En viktig del av arbetet är enligt Bengt Jönsson att få in företag och branscher så tidigt som möjligt i utbildningen.
– Lastbilsmekanikerutbildningen har fått ett riktigt lyft sedan Scania kom in som partner. Företaget utlovar till och med en provanställning på sex månader till alla som klarar utbildningen.

Viktig samhällsroll
En annan aktuell utmaning är digitaliseringen och hur verksamheten kan dra nytta den nya tekniken.
– Lärarbrist är en annan utmaning. Vi är ganska välförsörjda just nu, men står om ett par år inför stora pensionsavgångar och måste se till att vi inte hamnar i ett vakuum, fastslår Bengt Jönsson.
Komvux i Stockholm beskriver han som en pigg 50-åring med stora planer för framtiden.
– Vi arbetar nu med att utveckla Campus Åsö där grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, SFI och yrkeshögskoleutbildningar ska samlas under ett och samma tak. I framtiden kommer vuxenutbildningen att i än högre grad kunna användas för yrkesväxling. Helt klart är att verksamheten kommer att ha en fortsatt viktig roll i samhället – en roll som kanske kommer att växa ytterligare och bli ännu större än vad den är idag.

Jenny valde att sadla om från lågstadielärare till SFI-lärare

Jenny Wibrell, SFI-lärare på Komvux i Enköping.
Jenny Wibrell, SFI-lärare på Komvux i Enköping.
Behovet av SFI-lärare är stort över hela landet. Enligt en prognos från regeringen saknas för närvarande drygt 2500 behöriga SFI-lärare i Sverige. Efter sexton år som lågstadielärare valde Jenny Wibrell att sadla om till SFI-lärare. Hon har nu jobbat med SFI-undervisning på Komvux i Enköping i drygt två år och trivs jättebra.

– Jag började arbeta som lågstadielärare 1999 och upplevde under årens lopp att yrkets karaktär successivt förändrades, jag fick lägga allt mer tid på arbetsuppgifter som inte var direkt relaterade till undervisningen och min kärnkompetens som lärare. Tillsyn och föräldrakontakter tog exempelvis mycket tid i anspråk. Jag behövde en ny karriärutmaning och fick tips av en kollega som tänkte att SFI-lärarrollen kunde passa mig, säger Jenny Wibrell.
Eftersom hon var legitimerad lärare sedan tidigare utbildade sig Jenny Wibrell till behörig SFI-lärare genom en ettårig distansutbildning på halvtid via Lärarlyftet, parallellt med arbetet som SFI-lärare.

Föränderliga elevgrupper
– En fördel med att arbeta som SFI-lärare är att arbetsbelastningen är relativt jämnt fördelad över året. Nu har jag inte längre några långa sommarlov, jag har istället sex veckors semester per år. Som lågstadielärare följde jag en klass i tre år, men i SFI-undervisningen förändras gruppsammansättningen kontinuerligt i takt med att nya elever tillkommer. Jag trivs med variationen i att arbeta med föränderliga elevgrupper, säger Jenny Wibrell.
Ytterligare en skillnad mellan grundskolan och SFI är att hon numera undervisar vuxna elever som ofta både är relativt självgående och motiverade att lära sig svenska och integreras i samhället.

Gör skillnad för integration
Två åtgärder som kan få fler lärare att sadla om till SFI-lärare är, enligt Jenny Wibrell, att SFI-lärarens status höjs samt att man gör det enklare och mer tillgängligt för befintliga lärare att vidareutbilda sig till SFI-lärare på deltid.
– Som SFI-lärare får jag fokusera betydligt mer på undervisningen och att vara lärare fullt ut. Det är en fantastisk känsla när jag känner att jag kan göra skillnad för eleverna och bidra till att de kommer snabbare ut på arbetsmarknaden. Att arbeta som SFI-lärare skiljer sig åt avsevärt beroende på vilken nivå man undervisar på. Att undervisa på A-nivå ställer helt andra krav jämfört med att undervisa på C- eller D-nivå. Genom att byta mellan nivåerna skapar jag variation i mitt arbete, säger Jenny Wibrell.

Utredning om kompetensutvecklingsbehov

John Arrias, rektor för vuxenutbildningen i Leksands och Rättviks kommun och Ann-Sofie Johansson, områdeschef för vuxenutbildning i kommunal regi i Göteborgs stad.
John Arrias, rektor för vuxenutbildningen i Leksands och Rättviks kommun och Ann-Sofie Johansson, områdeschef för vuxenutbildning i kommunal regi i Göteborgs stad.
I februari inledde regeringen en utredning som ska undersöka behovet av förändringar i regleringen av den kommunala vuxenutbildningen. Utredaren ska bland annat se över om lärare inom vuxenutbildningen får tillgång till den kompetensutveckling de behöver.

– Det är mycket positivt att regeringen initierat en utredning som ser över vuxenutbildningens utvecklingsbehov. Den exkluderades dessvärre från det statliga lärarlönelyftet, vilket många Komvuxlärare uppfattade som en signal på att regeringen istället prioriterar satsningar på grund- och gymnasieskolan. Utredningen innebär att den viktiga frågan om kompetensutveckling för lärare inom vuxenutbildningen hamnar på den nationella dagordningen, säger John Arrias, rektor för vuxenutbildningen i Leksands och Rättviks kommuner.
Han menar att vuxenutbildningens kraftiga tillflöde av elever med andra modersmål än svenska har bidragit till att förändra lärarnas kompetensutvecklingsbehov. John Arrias möter många vuxenutbildningslärare som efterlyser utbildning i pedagogik och didaktik utifrån vuxna elevers behov. Han anser att kompetensutvecklingen för lärare inom vuxenutbildningen generellt sett är eftersatt jämfört med lärare i grund- och gymnasieskolan.
– Samtliga lärare inom vuxenutbildningen bör stärka sin kompetens i andraspråksutveckling, oavsett vilket ämne de undervisar i. Många Komvuxlärare har tidigare arbetat på gymnasiet, men saknar specifik kunskap om vuxnas inlärning och behoven hos elever med andra modersmål än svenska. Om en nationell utbildningssatsning med fokus på dessa områden initieras så kan fler lärare komma att känna sig motiverade att fortsätta arbeta inom eller söka sig till vuxenutbildningen, säger John Arrias.

Bra för mindre kommuner
– Jag välkomnar regeringsutredningen, särskilt som det förmodligen finns en stor variation mellan olika kommuner. I Göteborgs stad och förmodligen också i andra större kommuner finns en välfungerande kontinuerlig kompetensutvecklingsverksamhet för lärare. I många mindre kommuner där vuxenutbildningen inte är lika omfattande kan det finnas brister i tillgången på kompetensutveckling som anpassats till Komvuxlärarna, säger Ann-Sofie Johansson, områdeschef för vuxenutbildning i kommunal regi i Göteborgs stad.
Hon anser också att Komvuxlärares kompetensutvecklingsbehov har förändrats på senare år, i takt med att en växande andel elever har ett annat modersmål än svenska.
– Förutsättningarna förändras snabbare inom Komvux än i grund- och gymnasieskolan, vilket ställer ständiga krav på anpassning av utbildningarna. Därmed behöver lärarna löpande kompetensutveckling för att kunna möta elevernas behov, säger Ann-Sofie Johansson.