Etikettarkiv: Lärarförbundet

Andelen behöriga lärare varierar

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: baraBild
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: baraBild

Andelen behöriga gymnasielärare varierar i hög grad mellan landets olika kommuner. Lärarförbundet har sammanställt rapporter om lärarbehörigheten bland gymnasielärare för kommuner, kommunförbund och län i hela landet. På en del gymnasieskolor är andelen behöriga lärare nere på oroväckande låga nivåer, medan andra klarar sig relativt bra.

Rapporten från Lärarförbundet innehåller en analys av utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun och län. Högst andel behöriga gymnasielärare har Hallands län och lägst andel har Jämtlands län.
– Det vi framförallt ser är att det finns väldigt stora skillnader i landet vad gäller antalet behöriga gymnasielärare. Det mest alarmerande med vår kartläggning är att bristen på behöriga gymnasielärare runtom i landet är så pass utbredd. I många län är 20 procent av lärarna i gymnasieskolan obehöriga, i en del län är det ännu fler, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

”Kring skolor med låg andel behöriga behövs det tas ett helhetsgrepp”

Tuffare arbetsbelastning
– Konsekvenserna av den här utvecklingen är förstås att det drabbar eleverna och den kvalitet de får i undervisningen. Det påverkar även de behöriga lärarna eftersom de får en tuffare arbetsbelastning när de saknar utbildade kollegor att dela ansvaret med, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon anser att staten och lärararbetsgivarna måste lägga upp en medveten kompetensförsörjningsplan som innehåller lönesatsningar, arbetsmiljöåtgärder och rekryteringsstrategier för att få fler att vilja bli och fortsätta vara lärare. Fler måste få möjlighet att kombinera studier och arbete för och förtroendet och tilliten till lärarkåren måste öka. En viktig åtgärd, utöver att öka andelen behöriga gymnasielärare generellt, är förstås att minska ojämlikheten i andelen behöriga lärare i olika delar av landet.

Låt lärare få vara lärare
– Kring skolor med låg andel behöriga behövs det tas ett helhetsgrepp. Rekrytera lärarteam och säkerställ att det finns tillräckligt med kringresurser som förstärkt elevhälsa, socialpedagoger, administrativt stöd och bra it-lösningar, så lärarna får ägna sig åt det som gynnar elevernas kunskapsutveckling. Skolor kan bli bättre på att attrahera behöriga lärare genom att visa att man värnar om sina lärare och värderar dem högt. Satsa på bra ledarskap, utvecklad arbetsorganisation, låt lärare få vara lärare och fortsätta utvecklas i sitt yrke, säger Johanna Jaara Åstrand.

Allt börjar med bra lärare

lararforbundet_bild

Lärarförbundet är den enda organisation som samlar kraften från hela lärarprofessionen.

Vi är störst för att vi vet att det är tillsammans som vi får bäst förutsättningar att vara bra lärare och skolledare. Därför vägrar vi ställa olika lärarkategorier eller lärare och skolledare mot varandra. Alternativet till samling är förödande – en splittrad profession ger frivilligt bort makten över sin egen utveckling till andra.

Genom att samla hela professionen i vårt förbund, stärker vi vårt inflytande och vår ställning. Vi vet att det är du, jag och vi tillsammans som har svaren på vad som behöver hända på arbetsplatsen, i läraryrket och i hela Skolsverige.

Läs mer om Lärarförbundet här

Fokus på det pedagogiska uppdraget

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson

Den höga arbetsbelastningen och att alltför många lärare inte ges rätt förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag är gymnasieskolans i särklass största arbetsmiljöutmaning. Det anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Den höga arbetsbelastningen beror i huvudsak på att gymnasielärare tvingas lägga mycket tid på administration som inte stödjer deras kärnuppgift. Bristen på utbildade kollegor bidrar dessutom till att öka många lärares arbetsbörda. De får till exempel ansvara för betygssättning även för elever som de själva inte undervisar, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det saknas i dagsläget yrkeskategorier som kan avlasta lärarna med administration och socialt arbete, exempelvis administratörer och socialpedagoger. Många lärare efterlyser även ett ökat stöd från och en närmare samverkan med elevhälsan, exempelvis specialpedagoger och skolsköterskor.
– Vi möter en ökad medvetenhet hos politiker, åtminstone på riksplanet, om vikten av att renodla läraruppdraget, men för merparten av lärarna har det inte inneburit någon skillnad i det dagliga arbetet. En viktig faktor för att förbättra gymnasielärares arbetsmiljö är att säkerställa ett stabilt och kompetent ledarskap. Omsättningen på rektorer är hög på många skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.

Välkomnar utredning
Enligt Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare är 92 procent för ett förstatligande av gymnasieskolan. Johanna Jaara Åstrand tolkar undersökningsresultatet som ett tydligt kvitto på att gymnasieskolans nuvarande styrkedja inte fungerar, vilket genererar kvalitetsbrister och får påtagliga konsekvenser i klassrummen.
– Det är nödvändigt att staten tar sitt ansvar för framtidens gymnasieskola. Vi välkomnar utbildningsdepartementets pågående utredning om staten bör ta ett större ansvar för finansieringen och resursfördelningen samt vilka fördelar en regionaliserad gymnasieskola kan få. Alla kommuner mäktar i dagsläget inte med att erbjuda alla de gymnasieutbildningar som eleverna har rätt till. Ett samlat grepp krävs för att förbättra kvaliteten och stärka elevernas rätt till en bra gymnasieutbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon betonar vikten av att säkra inflytandet från lärare, skolledare, elever och föräldrar om skolans förstatligande ökar.
– Gymnasieskolan behöver ett mer behovsanpassat finansieringssystem, så det är vi glada att det nuvarande utredningsdirektivet omfattar. Samtidigt krävs åtgärder som verkligen gör avtryck i lärarnas vardag, exempelvis att man avlastar dem med arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens, säger Johanna Jaara Åstrand.

Är du för eller emot ett förstatligande av gymnasieskolan?

Högskolebehörighet på alla yrkesprogram

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund (Foto: Elisabet Olsson Wallin) och Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet (Foto: Peter Jönsson).
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund (Foto: Elisabet Olsson Wallin) och Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet (Foto: Peter Jönsson).

Regeringen föreslår att samtliga yrkesprogram i gymnasiet måste innehålla kurser som ger högskolebehörighet från hösten 2019. Eleverna ska dock kunna välja bort de kurserna. Målsättningen är att förändringen ska öka antalet elever som väljer yrkesprogram.

Regeringens förslag är alltså att kurser som ger högskolebehörighet ska ingå i yrkesprogrammen redan från början, bland annat för att öka tryggheten för de elever som ännu inte bestämt sig för om de vill studera vidare efter gymnasiet. Det ska dock finnas en möjlighet för elever som inte vill studera vidare att välja bort dessa kurser.
– Vi är positivt inställda till förslaget, inte minst eftersom det kan stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet och få fler elever att söka sig till yrkesprogrammen. Även elevorganisationerna är positiva till att det införs en allmän behörighet. Även i dagsläget kan elever på yrkesprogrammen skaffa sig högskolebehörighet, men i praktiken är det ofta krångligt eftersom elevgrupperna många gånger är små. Dessutom är det ofta svårt att få till det rent schemamässigt, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Ökade resurser
Att vända på det hela så att elever aktivt får välja bort snarare än att välja till högskolebehörighet kräver, enligt Åsa Fahlén, ett bra rådgivningsstöd från studie- och yrkesvägledare.
– I dagsläget har många studie- och yrkesvägledare alltför många elever att vägleda, vilket i praktiken gör det omöjligt att erbjuda varje elev individuell vägledning. Studie- och yrkesvägledarresurserna behöver därför förstärkas om den här förändringen genomförs. Det är också viktigt att de elever som väljer bort högskolebehörigheten på gymnasiet ges möjlighet att läsa in den senare i livet om de exempelvis bestämmer sig för att börja studera på högskola efter att ha varit yrkesverksamma i ett antal år, säger Åsa Fahlén.

Välkomnar förslaget
– Det här förslaget välkomnar vi verkligen, det är en fråga vi drivit under en längre tid. Förslaget sänder en enormt viktig signal till elever som vill utbilda sig till sitt drömyrke men samtidigt vill hålla dörren öppen för framtida högskolestudier, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Hon betonar vikten av att elever på yrkesprogrammen inte ska kunna välja bort de studieförberedande kurserna alltför lättvindigt.
– Jag är övertygad om att det är just känslan av att hamna i en utbildningsmässig återvändsgränd som gjort att söktrycket till yrkesprogrammet minskat de senaste åren. Jag tror definitivt att yrkesbehörighet på samtliga yrkesprogram kan bli den utlösande faktorn som får fler elever att välja yrkesförberedande program, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundet är positiva till många av skolkommissionens förslag

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson
I mitten av april överlämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande, sina förslag på åtgärder som ska leda till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan till regeringen.

Skolkommissionen är en utredning som tillsattes av utbildningsministern våren 2015. Skolkommissionen har lagt fram förslag som ska stärka den svenska skolan. Det handlar om hur skolan ska styras, hur finansieringen av skolan ska gå till och vilka åtgärder som krävs för att skolan ska utvecklas ännu mer.
– Jag efterlyser blocköverskridande överenskommelser och ett ökat politiskt ansvarstagande för skolan, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, en av ledamöterna i Skolkommissionen.

Upp till politikerna att förvalta
– Jag är extra stolt över att slutbetänkandet innehåller flera förslag som ökar lärarprofessionens inflytande över skolans utveckling och som säkrar möjligheten för oss lärare och ledare att utvecklas i vår yrkesroll under hela arbetslivet. Nu är det upp till politikerna att förvalta det arbete som vi inom profession och forskning tagit fram. Kan man enas om pensioner och kanoner måste man kunna enas också om skolan, säger Johanna Jaara Åstrand.
En bärande punkt i slutbetänkandet är professionsprogrammet, som ska främja lärares och skolledares professionella utveckling och samtidigt bidra till positiva effekter på elevers kunskapsutveckling. Johanna Jaara Åstrand anser att ett professionsprogram ger en unik och positiv möjlighet att skapa den hållbara struktur för lärares och skolledares professionsutveckling som Lärarförbundet länge arbetat för.

Positivt inställda till lottning
Kommissionen föreslår även ett riktat statsbidrag till skolor baserat på sannolikheten att eleverna når kunskapsmålen. Om sannolikheten är låg blir beloppet per elev högt och vice versa. Lärarförbundet ställer sig positivt till förslaget, men anser att det riktade statsbidraget bör gå till kommunerna snarare än till specifika skolor.
– Vi är även positivt inställda till kommissionens förslag att huvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning, att aktivt skolval ska införas och att kötid inte längre ska få användas som urvalsregel för fristående skolor, istället ska lottning tillåtas. Att införa aktivt skolval utan att samtidigt avskaffa kötiderna till fristående skolor vore dock inte ett bra förslag, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lärarförbundet är positivt till kommissionens förslag om en regionalisering av Skolverket eftersom det kan förbättra stödet till de skolor och huvudmän som behöver stöd från nationell nivå. Lärarförbundet tycker att ambitionen är den rätta i förslagen om att lärare och skolledare ska få bättre förutsättningar att ägna sig åt kärnuppgifterna, men tyvärr präglas kommissionens förslag i alltför hög grad av att det tillförs uppgifter, utan att några tas bort.

En god löneutveckling får lärare att stanna

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund (Foto: Rikard Westman), Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet (Foto: Peter Jönsson) och Ragnar Sjölander, distriktsordförande och kommunombud i Stockholms stad på Lärarnas Riksförbund.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund (Foto: Rikard Westman), Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet (Foto: Peter Jönsson) och Ragnar Sjölander, distriktsordförande och kommunombud i Stockholms stad på Lärarnas Riksförbund.
När Framtidens Karriär – Gymnasielärare lät ett slumpmässigt urval av gymnasielärare ranka de faktorer som kan få dem att stanna hos sin arbetsgivare toppade bra lön och en god löneutveckling listan. 66 procent anser att en bra psykisk arbetsmiljö är viktigt.

– Jag instämmer definitivt i de faktorer som lärarna anser vara viktigast för att de ska stanna hos sin arbetsgivare. Jag känner även igen resultatet från Lärarnas Riksförbunds egna undersökningar. Det är tydligt att många lärare prioriterar sina grundläggande förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb innan de funderar kring att exempelvis göra karriär, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Hon betraktar stöd från rektor och kollegor, tillräckligt med tid till att förbereda lektioner samt en löneutveckling som matchar lärarnas kompetens och ansvar som de viktigaste faktorerna för att få lärare att vilja stanna hos sin arbetsgivare.

Andra professioner kan avlasta
– Ett skäl till att endast 29 procent prioriterar formella karriär- och utvecklingsmöjligheter är att läraryrket i sig är väldigt stimulerande och utvecklande om man får tid till kollegialt utbyte och att göra ett jobb med bra kvalitet. Däremot efterfrågas ämnesfortbildning. Den är otroligt eftersatt. Det är viktigt att renodla läraryrket genom att analysera vilka arbetsuppgifter lärare bör utföra och med vilka uppgifter de kan erbjudas avlastning, säger Åsa Fahlén.
– Undersökningsresultatet överensstämmer med många andra undersökningar som gjorts bland gymnasielärare på senare år. Det tyder på att gymnasielärarna är mycket tydliga och samstämmiga kring vilka åtgärder som krävs för att de ska stanna kvar hos sina arbetsgivare. Vi genomför för närvarande en stor nationell undersökning om vilka faktorer som krävs för att bli en bra lärare. Att känna sig rätt värderad lönemässigt, att få lägga tillräckligt mycket tid på undervisning för att kunna göra skillnad för varje elev samt att ha tid till kollegial samverkan är några av de viktigaste faktorerna som framkommit även där, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Många drabbas av samvetsstress
Hon menar att många lärare lider av samvetsstress, en typ av stress som uppstår när man känner sig otillräcklig och inte hinner utföra sitt jobb på ett tillfredsställande sätt. Den typen av stress kan bland annat leda till ett ökat antal sjukskrivningar bland gymnasielärare.
– För att förebygga samvetsstress krävs att lärare får avlastning från andra yrkesgrupper. Det kan vara allt från socialpedagoger till elevcoacher och administratörer som stärker elevernas sociala välbefinnande i skolan och hanterar mycket av lärarnas administration, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon betonar även vikten av att lärare får tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling som bidrar till att utveckla dem professionellt under hela deras karriär.
– Om politiker och skolledning visar mer tillit och förtroende till lärarnas profession och kompetens så kommer det att löna sig många gånger om, både i form av minskade sjukskrivningar, minskad personalomsättning och att det blir attraktivt för fler att välja och stanna kvar i läraryrket på sikt. Det kan förstås även minska lärarbristen. Att få fler lärare att vilja stanna kvar hos sina arbetsgivare är egentligen inte särskilt komplicerat. Det gäller att beslutsfattare och skolledning verkligen lyssnar till och agerar på de tydliga signaler som lärarna skickar ut i den här typen av undersökningar, säger Johanna Jaara Åstrand.

Viktigt med stöttande chefer
– Det är inte förvånande att löneutveckling rankas högst i undersökningen. Löneutvecklingen för gymnasielärare har varit spretig på senare år, alla legitimerade gymnasielärare behöver kunna garanteras en attraktiv löneutveckling, oavsett om de omfattas av karriärtjänster, lärarlönelyft och liknande, säger Ragnar Sjölander, svensklärare på Blackebergs gymnasium samt distriktsordförande och kommunombud i Stockholms stad på Lärarnas Riksförbund.
Han anser också att den psykiska arbetsmiljön spelar stor roll för att lärare ska vilja stanna hos sina arbetsgivare, men betonar även vikten av ett bra ledarskap och en skolledning som lärare kan räkna med när de verkligen behöver stöd.
– En anledning till att många gymnasielärare lämnat skolan är att de saknar en chef som backar upp dem. Den ”dokumentationssjuka” som drabbat samhället märks även i skolan. Det är nödvändigt att fler lärare i framtiden får ägna sig mindre åt dokumentation och administration och mer åt undervisning, säger Ragnar Sjölander.

Vilka är de viktigaste faktorerna för att gymnasielärare ska stanna kvar hos sin arbetsgivare? Ange gärna flera.
stanna_graf

1 Bra lön/löneutveckling
2 Bra psykisk arbetsmiljö (minskad stress, mental press etc.)
3 Att läraren ska kunna ägna sig mer åt undervisning
4 Bra team/arbetskamrater
5 Bra ledarskap i gymnasieskolan
6 Mindre administration
7 Lägre arbetsbelastning
8 Bra fysisk arbetsmiljö (lokaler, ljudnivå, luft)
9 Flexibel och mindre reglerad arbetstid
10 Mindre klasser
11 Hög status på yrket
12 Förenklad dokumentation
13 Bra karriär- och utvecklingsmöjligheter
14 Motiverade/intresserade elever
15 Större ansvar och befogenheter till läraren
16 Annat

Många gymnasielärare anser att de är värda en högre slutlön

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet och Peter Henriksson, förhandlingschef på Lärarnas Riksförbund.
Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet och Peter Henriksson, förhandlingschef på Lärarnas Riksförbund.
En undersökning som Framtidens Karriär – Gymnasielärare genomfört bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare visar att 27 procent betraktar 50 000 kronor som en rimlig slutlön för en gymnasielärare efter drygt trettio år i yrket. 24 procent anser att 45 000 kronor är en rimlig slutlön.

– Det är bra att lärarna anser att de är värda samma slutlön som andra jämförbara yrkesgrupper med motsvarande utbildningslängd och ansvar, exempelvis ekonomer, civilingenjörer och jurister. Lärarbristen bidrar till att höja hela lönestrukturen för lärare, vilket inkluderar den långsiktiga löneutvecklingen och slutlönen. Det finns inte längre något alternativ, löneläget måste upp, det är en naturlig konsekvens av obalansen mellan tillgång och efterfrågan, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.
Han betraktar höjda löner som en viktig pusselbit för att få fler gymnasielärare att stanna i yrket. En rimlig arbetsbelastning, rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb och attraktiva arbetsvillkor är andra viktiga områden som fler arbetsgivare behöver förbättra.

Lönespridningen har ökat
– Det är glädjande att så många gymnasielärare anser att de är värda en högre slutlön. Lärares löneutveckling behöver förbättras, i dagsläget har gymnasielärare överlag en alltför sammanpressad lönestruktur, vilket komplicerar förutsättningarna för en individuell löneutveckling. Lärarlönelyftet och karriärreformer för lärare har dock bidragit till att öka lönespridningen, säger Peter Henriksson, förhandlingschef på Lärarnas Riksförbund.
– Vi verkar för en ökad lönespridning bland gymnasielärare. Det ger i sin tur bättre möjligheter till en individuell livslönekarriär. Det innebär att en genomsnittlig slutlön bör kunna ligga på det dubbla i relation till den genomsnittliga ingångslönen vid varje enskild tidpunkt. Om ingångslönen för en gymnasielärare idag ligger på 30 000 kronor per månad bör en rimlig slutlön vid samma tidpunkt ligga på 60 000 kronor, säger Peter Henriksson.
Lärarnas Riksförbund anser att gymnasielärares ingångslöner snarare bör ligga på 35 000 kronor i månaden och påpekar att dagens lärarbrist ger stora variationer i förhandlingsläge om ingångslöner.
– Högre löner, bättre arbetsmiljö och en mer rimlig arbetsbelastning än idag är sådant som en arbetsgivare behöver kunna erbjuda för att kunna attrahera och behålla lärare, säger Peter Henriksson.

Vad anser du är en rimlig slutlön (före skatt) för en gymnasielärare? (efter cirka 30 år i yrket)
slutlon_graf