Etikettarkiv: Utmaningar

Lärare kan inte ensamma ta ansvar för kvaliteten i skolan

Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket / Scandinav Bildbyrå
Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket /
Scandinav Bildbyrå

– Bristande likvärdighet, att elever möter skiftande kvalitet i undervisningen, att gapet mellan olika elevgrupper ökar sett till resultaten samt lärarbristen tillhör skolans allra viktigaste utmaningar säger Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket.

Likvärdighet handlar om alla elevers rätt att nå målen, att all undervisning ska hålla samma höga kvalitet och att elever ska få relevant stöd utifrån behov och förutsättningar. Här ser Peter Fredriksson några saker som extra viktiga.
– Undervisning ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Då krävs att lärare får möjlighet att i ett kollegialt lärande förenas i det som är framgångsfaktorer för en undervisning med hög kvalitet. Man måste också ha en bra och tät uppföljning av elevers lärande och utifrån det ha kompetenser och resurser att rikta stöd. Lärare kan inte ensamma ta ansvar. Huvudmannen och rektorer måste göra sitt och organisera och fördela resurser rätt.

Ökad segregation
Skolsegregationen har ökat under senare år. Peter Fredriksson menar att det främst är en effekt av ökad social segregation där människor klustras utifrån socioekonomiska och kulturella faktorer.
– Sedan förstärks den till vissa delar av det fria skolvalet. Men vi behöver inte kapitulera för segregation och dess effekter. Man kan organisera och bygga en skolstruktur utifrån ett tydligare integrationsperspektiv. En skola kan till exempel ha en profil eller inriktning som gör att elever med olika bakgrunder möts. Viktigt är också att göra sitt yttersta för att skolor i mer utsatta områden har en sådan kvalitet att de mer resursstarka eleverna stannar kvar.

Digital kompetens
Digital kompetens står högt upp på skolans och hela samhället agenda. Enligt Peter Fredriksson handlar det i grunden om att förstå hur den digitala utvecklingen påverkar samhället och människor, att ha tillgång till och veta hur olika digitala hjälpmedel kan användas, att kritiskt kunna granska information och olika medier och att lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.
– Att detta är viktigt förstår alla som insett att internet inte är en fluga, som känner till begreppet fake news, som har banken i telefonen och som ser fram emot att sitta i baksätet och läsa när bilen kör sig själv. Och alla som inte förstått detta kan få hjälp av barn i förskolan och elever i skolan. De har koll!

Vad anser du bör göras för att läraryrket ska bli mer attraktivt?
– Skolans kvalitet står och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsningar på att få upp lönerna behövs, men det räcker inte. Arbetsmiljön och förutsättningarna att göra ett jobb med kvalitet behöver stärkas, vilket ställer krav på en rektor som kan leda, strukturera och organisera. Vi behöver också påminna om att de allra flesta skolor i Sverige är bra och att de allra flesta lärare trivs och tycker om sitt jobb. Vi ska sluta måla bilden av svensk skola med den där breda penseln doppad i svart färg. Den bilden lockar ingen att bli lärare. Det finns all anledning att nyansera bilden, att ta fram både den gula, röda och gröna färgburken. Problem finns, dem ska vi ta på allvar och göra något åt. Det kan vi göra och samtidigt säga att läraryrket är fantastiskt.

Hur ser morgondagens skola ut, om allt går som du vill och hoppas på?
– I morgondagens skola har vi lärare som ratat både läkar-, ekonom- och juristutbildningar för att få arbeta i skolan. Vi har elever som får allt det stöd de behöver, men som också har förstått att det krävs ansträngning och träning för att nå framgång i skolarbetet. Vi har föräldrar som visar den största respekt för rektors och lärares kompetens. Vi har politiker som slåss om vems förtjänst det är att skolan blivit så bra men som i övrigt fredar lärare och rektorer från nya reformer. Vi har slagit världen med häpnad och toppar nu alla Pisa-undersökningar. Så kan det bli, om vi alla tar ansvar för att göra det vi kan göra. Och jag skojar inte, fastslår Peter Fredriksson.

Skolan är en av få platser där ungdomar och vuxna möts i realtid

Åsa Ridne, skolchef i Linköping. Foto: Lennart Lundwall
Åsa Ridne, skolchef i Linköping. Foto: Lennart Lundwall
Gymnasieutbildningen står inför många stora utmaningar inom de närmaste tio åren. På utbildningsförvaltningen i Linköping, liksom på de flesta andra skolförvaltningar i landet, står lärarbristen och den framtida kompetensförsörjningen högt upp på agendan.

Linköping är en mångfacetterad kunskapsstad med goda möjligheter till idéutveckling, där det finns utrymme att utvecklas både som pedagog och i karriären. På sin hemsida beskriver Linköping sig som en expansiv och framtidsfokuserad kommun som satsar på att göra verklighet av idéer.
– Digitaliseringen erbjuder stora möjligheter. Vi är mitt uppe i ett arbete där vi undersöker vilka saker vi kanske kan få tekniken att göra och vad vi absolut inte lämnar över till tekniken, säger Åsa Ridne, skolchef i Linköping.
Hon påpekar att skolan är en unik plats i den meningen att den är en av få arenor där ungdomar och vuxna finns och möts i realtid.
– Dessutom handlar det om mycket kunniga och kompetenta vuxna personer, som är där just för att erbjuda våra elever de allra bästa utsikterna för att utvecklas och kunna nå sin fulla potential. Detta innebär såväl ansvar som möjligheter och det gäller att vi verkligen funderar över hur vi på bästa sätt kan använda och förvalta den här värdefulla tiden.

Skola mitt i byn
Lärarbristen på landets gymnasieskolor är stor och förväntas öka. På senare år har det gjorts kraftiga lönesatsningar i syfte att öka läraryrkets attraktivitet.
– Jag tror inte att hög lön räcker för att locka och behålla lärare. I grunden handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare. En viktig del i den strävan är att ha en bra värdegrund, en god arbetsmiljö och att tillhandahålla bra utvecklingsmöjligheter. I Linköping har vi goda förutsättningar att erbjuda olika karriärspår och vi försöker vara lyhörda för våra lärares behov och önskemål.
Om allt går som Åsa Ridne vill och hoppas på kommer morgondagens gymnasieskolor i Linköping att vara ännu bättre på att möta olika elevers olika behov.
– Om fem år kommer vi också att ännu mer utpräglat vara en ”skola mitt i byn” och arbeta tillsammans med, och för, det omgivande samhället. Efter avslutat gymnasium är det dags för eleverna att ta klivet ut i vuxenvärlden; vår uppgift är att rusta dem på bästa sätt, fastslår Åsa Ridne.

Vuxenutbildning – allt viktigare punkt på samhällsagendan

Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Komvux fyller 50 år. En pigg jubilar som är mer aktuell än någonsin.
– Det har hänt otroligt mycket under de gånga åren, och vuxenutbildningen har blivit en allt viktigare punkt på hela samhällets agenda, säger Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm.

När Komvux startade i slutet av 1960-talet lockade utbildningen främst vuxna som hade siktet inställt på fortsatta studier efter folkskolan eller motsvarande. Idag handlar en stor del av verksamheten om yrkesutbildningar som ska leda till jobb. En av dagens stora utmaningar är att möta behoven av de nya målgrupper som deltar i vuxenutbildningen.
– Vi har många utrikesfödda och kortutbildade bland våra elever. Det gäller att anpassa verksamheten och våra utbildningar så att dessa personer kan gå in i utbildning och klara den för att sedan komma ut i egen försörjning, antingen direkt eller via universitet och högskolor, säger Bengt Jönsson.
För att möta den utmaningen har Vuxenutbildning Stockholm bland annat startat flera kombinationsutbildningar.
– Vi erbjuder program där SFI ges tillsammans med i de flesta fall en yrkesutbildning, men även i kombination med teoretiska ämnen.
En viktig del av arbetet är enligt Bengt Jönsson att få in företag och branscher så tidigt som möjligt i utbildningen.
– Lastbilsmekanikerutbildningen har fått ett riktigt lyft sedan Scania kom in som partner. Företaget utlovar till och med en provanställning på sex månader till alla som klarar utbildningen.

Viktig samhällsroll
En annan aktuell utmaning är digitaliseringen och hur verksamheten kan dra nytta den nya tekniken.
– Lärarbrist är en annan utmaning. Vi är ganska välförsörjda just nu, men står om ett par år inför stora pensionsavgångar och måste se till att vi inte hamnar i ett vakuum, fastslår Bengt Jönsson.
Komvux i Stockholm beskriver han som en pigg 50-åring med stora planer för framtiden.
– Vi arbetar nu med att utveckla Campus Åsö där grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, SFI och yrkeshögskoleutbildningar ska samlas under ett och samma tak. I framtiden kommer vuxenutbildningen att i än högre grad kunna användas för yrkesväxling. Helt klart är att verksamheten kommer att ha en fortsatt viktig roll i samhället – en roll som kanske kommer att växa ytterligare och bli ännu större än vad den är idag.

Vi vill alltid kunna erbjuda fler möjligheter

Joachim Håkansson, förbundschef i Kalmarsunds gymnasieförbund.
Joachim Håkansson, förbundschef i Kalmarsunds gymnasieförbund.

– Viktigaste utmaningen för dagens gymnasieskola är att alla ungdomar påbörjar, fullföljer och når målen, säger Joachim Håkansson, förbundschef i Kalmarsunds gymnasieförbund, där de arbetar hårt för att ständigt kunna erbjuda lärare och elever fler möjligheter.

I Kalmarsunds gymnasieförbund handlar det inte enbart om att erbjuda ungdomar utbildning. Förbundschef Joachim Håkansson menar att uppgiften är betydligt större än så.
– Vårt uppdrag måste omfatta en aktiv och pådrivande roll i syfte att få alla ungdomar att påbörja gymnasiestudier och se till att varje individ ges möjligheter att nå målen för sin utbildning.
För att klara det har verksamheten under senare år arbetat aktivt med att förbättra och stärka samarbetet med grundskolorna i regionen där ett viktigt syfte är att göra övergången till gymnasiet så bra som möjligt.
– Vi arbetar intensivt med att aktivt förebygga och motverka studieavbrott samt med det kommunala aktivitetsansvaret. Andelen elever med examen har ökat de senaste fyra åren, både på yrkesprogrammen och på de högskoleförberedande programmen. År 2017 nådde 93 procent av eleverna examen på högskoleförberedande program. Motsvarande siffra för yrkesprogrammen är 90 procent.
En förklaring till de höga siffrorna är ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete, vilket Joachim Håkansson menar är en förutsättning för att alla som arbetar i skolan ska kunna ge eleverna en likvärdig utbildning med hög kvalitet.
– Att behålla och rekrytera yrkesskickliga lärare, kollegialt lärande, skickliga pedagogiska ledare och en väl utbyggd elevhälsa är andra framgångsfaktorer.

Fler möjligheter
Verksamheten lovar all personal och alla elever att de alltid kan förvänta sig fler möjligheter av Kalmarsunds gymnasieförbund.
– Vi erbjuder det största utbildningsutbudet i regionen och som arbetsgivare ska vi vara en modern, attraktiv och utvecklande arbetsplats som kännetecknas av trygghet, trivsel, arbetsglädje och engagemang. Vi har också fastställt en lönepolitisk målsättning för lärarna. Inom två år ska förbundets yrkesskickliga lärare tjäna minst 50 000 kronor i månaden. Det är ett löfte som vi kommer att hålla!
Efter några år med minskade elevkullar är verksamheten inne i en expansiv fas där nästa steg är att bilda ett campus mellan de stora gymnasieskolorna i Kalmar.
– Siktet är inställt på att fortsätta ligga i framkant och ge såväl elever som personal ännu fler möjligheter, fastslår Joachim Håkansson.

Framtidens gymnasieskola kan bli mer flexibel

Christian Olsson, gymnasiechef i Helsingborgs stads skolor.
Christian Olsson, gymnasiechef i Helsingborgs stads skolor.
Christian Olsson, gymnasiechef i Helsingborgs stads skolor, anser att den nya gymnasieutredningen innehåller flera bra förslag som kan höja statusen för gymnasieskolans yrkesprogram. Dessa program ger ofta goda möjligheter till jobb, men har valts av allt färre elever sedan den förra gymnasiereformen introducerades.

– Man bör vara tydlig med att det är möjligt att läsa vidare på högskolan efter slutfört yrkesprogram och att satsa på flera yrkesutgångar på högskoleförberedande program. Ett sådant exempel är ekonomiprogrammet som föreslås ha en inriktning mot handel. Det underlättar för elever som vill börja jobba direkt efter gymnasiet, säger Christian Olsson.
– Nyckelfaktorer för att bedriva en framgångsrik gymnasieskola är en god lärandemiljö där eleverna kan känna trygghet och studiero. Rektorer som vill leda och utveckla lärarnas lärande och högt ställda förväntningar i hela kedjan från politik till elev är andra viktiga framgångsfaktorer. Ytterligare en avgörande faktor, den kanske mest centrala, är att relationen mellan lärare och elev ständigt utvecklas, säger Christian Olsson, som är forskarutbildad biolog i grunden och arbetade som rektor, gymnasiechef och projektchef i Landskrona stad innan han blev gymnasiechef i Helsingborgs stad 2016.

Organisera skolan mer flexibelt
För att förbättra lärarnas villkor är det bra, enligt Christian Olsson, med satsningar som innebär att det verkligen lönar sig att vara en yrkesskicklig lärare. De lärare som inte omfattas av någon lärarlönesatsning måste också ges möjlighet att utvecklas och stärka sin yrkesskicklighet. Christian Olsson tror därför på en nära koppling mellan lönesättning och kvalitet samt att lärarrollen behöver diversifieras och specialiseras mer.
– Man bör även se över möjligheterna att organisera gymnasieskolan på ett mer flexibelt sätt. Den nuvarande läsårsindelningen kan ses över på statlig nivå, det är inte säkert att nuvarande terminsindelning är optimal utifrån samhällets struktur. Jag tycker även att gymnasieskolan bör se över möjligheterna till ett mer flexibelt studieliv som inte nödvändigtvis äger rum på specifika tider på dagtid, säger Christian Olsson.

Satsar på konstruktiv länkning
I Helsingborgs stads kommunala gymnasieskolor läggs ett stort fokus på systematiskt kvalitetsarbete, bland annat i form av en långsiktig satsning på konstruktiv länkning som baseras på vetenskaplig grund.
– Det handlar om att få en tydlig bild av vilka lärarhandlingar som genererar bättre resultat för eleverna, både vad gäller betyg och på nationella prov, men även i form av minskad frånvaro, bättre studieresultat över tid och färre avhopp från gymnasieskolan. Vi fokuserar också på att utveckla yrkesprogrammen i nära samverkan med det lokala arbetslivet. Det ger eleverna beröringspunkter med den verklighet de ska möta efter skolan och säkerställer att vi verkligen ger dem kompetenser som arbetslivet efterfrågar, säger Christian Olsson.

Systematiskt kvalitetsarbete avgörande för gymnasieskolor

Anders Duvkär, gymnasiechef i Örebro kommun.
Anders Duvkär, gymnasiechef i Örebro kommun.
Enligt Anders Duvkär, gymnasiechef i Örebro kommun, är höga förväntningar på alla elever, samt höga ömsesidiga krav på både elever och alla de som arbetar med våra ungdomar i skolan en grundförutsättning för att bedriva en framgångsrik gymnasieskola.

– Jag tror på tillit och förtroende i styrkedjan. Det är så viktigt med förtroendeskapande relationer mellan elever, lärare, rektor och skolchef. Forskning visar att det ger en positiv effekt på elevernas måluppfyllelse. Alla beslut som fattas måste ha elevernas lärande i fokus. Då skapar man ett positivt arbetsklimat och ett tryggt inlärningsklimat, säger Anders Duvkär, som är ämneslärare i kemi, biologi och naturkunskap. Han har jobbat som lärare i tio år i Östhammar och Uppsala och blev därefter rektor i Västerås, gymnasiechef i Danderyd och är sedan fyra år tillbaks områdeschef för gymnasium och vuxenutbildning i Örebro kommun.
Han menar att ett systematiskt kontinuerligt kvalitetsarbete med ökad resultatanalys, samt att alla skolor arbetar med professionellt kollegialt lärande är andra viktiga faktorer som bidrar till en framgångsrik gymnasieskola.

Behöver rätt förutsättningar
– Rektorer behöver ha rätt förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. I Örebro kommun arbetar vi med att avlasta våra rektorer med administration och ekonomi så att de kan ägna sig mer åt skolutveckling. I styrkedjan måste vi också ha tillit till varandras olika roller och profession. Jag tror på att sätta bildningsperspektivet högt och att skapa förtroendeskapande trygga lärmiljöer för alla våra elever, säger Anders Duvkär.
– Vi måste fortsätta arbeta med att ha en adekvat lönenivå för våra lärare, det gäller även skolledare, som ju inte ingår i de statliga lönesatsningarna. Vi måste också arbeta för en god arbetsmiljö där lärarna ges bästa tänkbara förutsättningar för att undervisa våra elever. Vi måste ta bort onödiga arbetsuppgifter som inte hör till kärnuppdraget. Jag tror också på att ge ordentligt med möjligheter till en kvalitativ kompetensutveckling. I detta behöver vi hjälp och stöd både från våra huvudmän, men också från staten. Tilliten till lärarnas profession behöver stärkas, här har både skolan, lokalpolitiker, föräldrar och media viktiga roller att fylla, säger Anders Duvkär.

Satsar på kompetensutbildning
De kommunala gymnasieskolorna i Örebro satsar på kompetensutveckling för lärarna i samband med arbetet med en dator per elev. Kommunen har även skapat två nationella spetsutbildningar inom naturvetenskap samt samhällsvetenskap, som startar hösten 2017. I samverkan med Handelskammaren Mälardalens satsning ”Arbetsmarknadskunskap i skolan” arbetar kommunen för att öka yrkesprogrammens attraktivitet med rättvis och välgrundad information om fördelarna med yrkesutbildning.

Lärare måste ha beredskap för mer heterogena elevgrupper

Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.
Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.
– Utvecklingen av gymnasieskolan måste ske löpande i förhållande till vårt samhälle och till alla elever, säger Torun Rudin, enhetschef på Skolverket, som lyfter fram växande och allt mer heterogena elevkullar som några av gymnasieskolans största utmaningar.

Idag läser 343 900 elever i gymnasieskolan, en ökning med sex procent jämfört med förra läsåret. Utvecklingen är förväntad beroende på större elevkullar, men den främsta orsaken är att antalet nyanlända ökat. Den ökande trenden ser ut att fortsätta vilket ställer nya krav på både skolor och lärare.
– Heterogena elevgrupper för till exempel med sig att alla lärare behöver kunna arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt så att även elever som inte har svenska som modersmål får sina behov tillgodosedda i klassrummet, säger Torun Rudin.
På frågan om framtidens gymnasielärare kommer att bli mer specialiserade och ha större tillgång till olika stödfunktioner i klassrummen, eller om de får ett bredare uppdrag svarar Torun Rudin att det finns olika utvecklingsvägar att välja mellan.
– Helt klart är dock att morgondagens lärare måste ha en beredskap för de blandade elevgrupper som rymmer både elever utan någon egentlig skolbakgrund, nyanlända med god skolbakgrund och elever som gått hela sin uppväxt i skolan i Sverige.

I samklang
En annan utmaning för svensk gymnasieskola är att cirka en tredjedel av alla elever inte når en examen inom tre år.
– Ungdomar som kommit sent till Sverige dominerar gruppen och det är heller inte rimligt att tro att dessa elever i varje enskilt fall kommer att bli behöriga till ett nationellt program innan 20 års ålder. Här är det viktigt att introduktionsprogrammen kan möta dessa elevers behov och ge dem en bra förberedelse för ett yrke eller fortsatta studier, säger Torun Rudin, som även påpekar vikten av att själva utbildningssystemet anpassas.
– Vi vet att en ofullständig gymnasieutbildning innebär stor sårbarhet för individen på arbetsmarknaden. Den som inte lyckas nå målen i ungdomsgymnasiet måste därför kunna erbjudas goda möjligheter inom vuxenutbildningen. I grunden handlar det om att såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen behöver fortsätta utvecklas i samklang med det omgivande samhället och utifrån de elevgrupper vi har att möta.

Lärares profession kan stärkas genom ändrad skollag

Anna Wiger Jensen, operativ chef för JENSEN education och verksamhetschef JENSEN Gymnasium.
Anna Wiger Jensen, operativ chef för JENSEN education och verksamhetschef JENSEN Gymnasium.
Enligt Anna Wiger Jensen, operativ chef för JENSEN education och verksamhetschef JENSEN Gymnasium, är ett tydligt, inspirerande och målstyrt ledarskap en av de viktigaste faktorerna för att bedriva en framgångsrik gymnasieskola.

– Som skolledare behöver man ha en vision och verkligen våga leda skolutvecklingen tillsammans med sitt team. Framgångsrika skolledare vågar stå för sin åsikt och leda fullt ut. Ett bra ledarskap bidrar även till att attrahera och behålla duktiga lärare, säger Anna Wiger Jensen, som är civilekonom och har arbetat som verksamhetschef för olika skolstadier på Jensen i sex år, varav tre som verksamhetschef för gymnasieverksamheten.
Hon betraktar det som angeläget att förändra maktbalansen mellan elever och lärare i gymnasieskolan. Mycket fokus har hittills legat på att utkräva ansvar av lärare, men Anna Wiger Jensen anser att skollagen även bör inkludera paragrafer om elevers skyldigheter, det skulle tydliggöra vikten av elevernas egna insatser under gymnasietiden.
– Lärarnas yrkesroll har blivit vingklippt till följd av att man enbart fokuserar på elevernas rättigheter och inte på deras skyldigheter, säger Anna Wiger Jensen.

Ledarskap och teamkänsla
Hon anser att de privata gymnasieskolorna fyller en viktig roll i skolsystemet, inte minst utifrån ett konkurrensperspektiv.
– Det är ofta de privata gymnasieskolorna som gått i bräschen för nytänkande utbildningssatsningar, det driver på utvecklingen även i de kommunala skolorna. Vi satsar mycket på digital utveckling i form av en läroplattform som gör det lättare för eleven att följa sin egen utveckling och samtidigt minska administrationen för lärarna, säger Anna Wiger Jensen.
Hon anser även att Jensen Gymnasiums sätt att arbeta med ledarskap, team och best-practice ligger i framkant. Vi skapar en bra arbetsmiljö genom att jobba mer som ett lag.
– Här ska en skolledare eller en lärarkollega när som helst kunna göra ett studiebesök på en annan lärares lektion. Vi strävar efter att alla elever får med sig en grundläggande självdisciplin när de går hos oss, en disciplin som förhoppningsvis hjälper dem i framtiden efter gymnasieskolan, säger Anna Wiger Jensen.

Skärpt skollag kan stärka
En betydelsefull åtgärd för att förbättra lärarnas villkor är därför att stärka lärarrollens befogenheter och att stärka förtroendet för lärarnas profession genom en skärpning av skollagen.
– Vi behöver en skärpning i skollagen som tydliggör elevens skyldigheter och gör att läraren vågar agera i klassrummet. För att minska lärarbristen de kommande åren behöver vi göra det lättare för personer med annan yrkesbakgrund att omskola sig till lärare samt locka tillbaka de som är utbildade lärare men av olika anledningar valt att lämna läraryrket, säger Anna Wiger Jensen.

Elevfokuserade beslut utgör grunden för en framgångsrik gymnasieskola

Anneli Hammarberg, verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia.
Anneli Hammarberg, verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia.
Gymnasieskolans främsta framgångsfaktorer är, enligt Anneli Hammarberg, verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia, att möta varje elev utifrån dess individuella förutsättningar och behov. Konsekvent och långsiktig ledning och styrning är också viktigt.

– Gymnasieskolan är en långsam och processtyrd organisation som involverar många människor. En framgångsrik gymnasieskola är därför beroende av ett långsiktigt utvecklingsarbete med ett tydligt fokus på flera års sikt. Genom att alltid ha elevfokus och sätta varje elevs behov främst i beslutsfattandet så faller mycket annat naturligt på plats, säger Anneli Hammarberg, som sedan 1981 är lärare i svenska, religion och historia och har arbetat både på högstadiet, gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Hon har arbetat som skolledare i olika former sedan 1993 och blev 2009 verksamhetschef och utbildningsdirektör på AcadeMedia.

Tydligt ansvar behövs
Hon efterlyser en tydlighet vad gäller ansvaret för gymnasieskolan där den huvudman som utses tar ett helhetsansvar. I dagsläget har kommunerna huvudansvaret, men staten lägger sig i mycket och Anneli Hammarberg vill att kommunerna ska få mer förtroende att driva gymnasieverksamheten utifrån sin kännedom om de lokala behoven.
– Gymnasieskolornas driftsform är egentligen inte det centrala, det viktiga är att vi har en mångfald av olika skolor med olika styrkor. Samtidigt har de privata aktörerna bidragit till en sund konkurrenssituation på den svenska gymnasiemarknaden, vi motiverar alla huvudmän att spetsa sitt erbjudande gentemot elever och lärare, säger Anneli Hammarberg.
AcadeMedias gymnasieskolor arbetar konsekvent med att vara ledande vad gäller kvalitet, attraktivitet, effektivitet och innovation, det genomsyrar all verksamhet. Målsättningen är att lärare ska våga vara oliktänkande och prova nya metoder i sitt yrke.

Stärker samverkan
– Vi utvecklar våra gymnasieskolor utifrån femårsplaner, just nu med mycket fokus på att utveckla digitaliseringen i klassrumsundervisningen genom att testa digitala metoder som ger eleverna fler verktyg för inlärning på ett sätt som även kan stärka deras motivation. Vi arbetar också med att stärka den likvärdiga betygssättningen och bedömningen och med att stärka den förebyggande elevhälsan genom en närmare samverkan mellan lärare och elevhälsopersonal, säger Anneli Hammarberg.
Långsiktiga och tydliga satsningar på lärare är, enligt Anneli Hammarberg, det bästa sättet att utveckla professionen. Det är viktigt att lärare känner sig trygga i vilket mandat och vilka långsiktiga förutsättningar de har för att kunna göra ett bra jobb.
– De statliga lönesatsningarna skulle få betydligt bättre effekt med ett långsiktigt perspektiv. Det krävs för att lärare ska kunna känna sig trygga med dem. Kontinuerliga satsningar får betydligt bättre effekt än punktinsatser, säger hon.