Post-coronastrategi kan minska kunskapstappet

Coronapandemin har haft stor påverkan på elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling. I många fall handlar det om ett stort kunskapstapp som kommer att ta lång tid att ta igen. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand efterlyser därför en konsekvent och kraftfull post-coronastrategi för grundskolan.

Många lärare vittnar om att det varit betydligt svårare att fullfölja skolans kunskapsuppdrag, och sociala och värdegrundbaserade uppdrag under pandemin. Många uppger att omställningen till digital undervisning har medfört dubbelarbete, och att det digitala formatet ofta upplevs som otillräckligt för att bedriva undervisning enligt målen.
– Det saknas en helhetsbild av pandemins effekter på eleverna, men vi vet att sjukfrånvaron bland både elever och lärare har varit hög under hela pandemin. Att många skolor tvingats övergå till distansundervisning har missgynnat i synnerhet elever i behov av specialpedagogiskt stöd och elever med ogynnsamma hemförhållanden, som har det svårt att studera på distans, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.
– Politikerna behöver inse att vi har en slutkörd lärarkår som behöver avlastas och att det inte finns någon quick fix för att komma till rätta med elevernas kunskapstapp under pandemin. Politikerna behöver helt enkelt skjuta till extra resurser som gör att de elevbehov som halkat efter i ett drygt års tid kan tillgodoses på sikt. Man bör alltså vara inställd på att det kommer att ta tid, säger Johanna Jaara Åstrand.

”Politikerna behöver inse att vi har en slutkörd lärarkår som behöver avlastas och att det inte finns någon quick fix.”

Specialpedagogiskt stöd
Hon betonar att coronapandemin har förstärkt och tydliggjort effekterna av många av de brister som var uppenbara i skolan även innan pandemin: lärarbrist och bristfällig resurstilldelning. Många kommuner har successivt skurit ner på skolan under många års tid. Coronapandemin är ett bra tillfälle att vända trenden och i stället investera långsiktigt i lärares och elevers välbefinnande.
– I grundskolan behöver man ge specialpedagogiskt stöd till alla elever som är i behov av det. Ytterligare en viktig åtgärd i en post-corona-strategi är att utöka det stöd som säkerställer att lärarna får ägna sig mer åt undervisning och mindre åt administration som inte direkt kan härledas till elevernas pedagogiska utveckling. Nu är det mer angeläget än någonsin att minska lärarnas administrativa börda, säger Johanna Jaara Åstrand.

Förstärkta elevhälsovårdsteam
Ytterligare en viktig åtgärd efter pandemin är att förstärka elevhälsovårdsteamen. Tillgången till elevhälsa varierar i dagsläget stort mellan olika skolor och kommuner. Johanna Jaara Åstrand anser att kommunerna behöver skjuta till ordentliga resurser redan i höstbudgeten för en förstärkt elevhälsa, inte minst med tanke på att den psykiska ohälsan bland barn och unga tycks ha ökat under pandemin.
– Vi ser också ett ökat behov av andra yrkeskategorier, exempelvis elev­assistenter och socialpedagoger, som kan stötta eleverna och bidra till en bra skolmiljö även mellan lektionerna. Ett övergripande budskap är att det inte går att spara sig ur det här kunskapstappet. De investeringar kommunerna gör i kölvattnet av coronapandemin är långsiktiga investeringar i elevernas framtidsförutsättningar, säger Johanna Jaara Åstrand.