Etikettarkiv: Verktyg

Bingel ger alla elever möjlighet att utvecklas

Ulrika Neuman, lärare i matematik och svenska samt IKT-coach vid Smaragdskolan och Färjestadens skola.
Ulrika Neuman, lärare i matematik och svenska samt IKT-coach vid Smaragdskolan och Färjestadens skola.

– Bingel kompletterar läroböckerna, ger färdighetsträning och hjälper eleverna att utvecklas. Som lärare kan jag individanpassa övningarna efter behov och få en tydlig bild av resultaten som visar vad klassen bör fokusera på, säger Ulrika Neuman, lärare.

Allt fler skolor väljer det digitala verktyget Bingel som plattform för färdighetsträning i svenska, matte, engelska, SO och NO. Ulrika Neuman, lärare i matematik och svenska samt IKT-coach vid Smaragdskolan och Färjestadens skola, var tidigt ute med att använda Bingel i undervisningen.
– Det har gått ungefär tre år sedan jag hörde talas om verktyget, tyckte det lät intressant och bokade in en visning som ledde till att jag i stort sett omgående började arbeta med Bingel i klassrummet.
Verktyget blev ett uppskattat inslag i undervisningen och det dröjde inte länge förrän Ulrika blev ambassadör för den digitala plattformen.
– Jag vill sprida information om Bingel till fler lärare eftersom jag tycker att det är ett bra material som kan användas på många olika sätt.

Extra träning
Idag arbetar Ulrika med Bingel som extra träning eller komplement på olika områden.
– Inom matematiken, till exempel, har Bingel uppgifter till alla avsnitt som vi arbetar med i läroböckerna. Vi har också några elever som behöver extra träning och de får då en tiominuters daglig läxa att jobba med i Bingel. De ser inte detta som något betungande utan som en rolig träning.
Bingel fyller en viktig roll även när det är svenska som står på schemat.
– Verktyget används för att fördjupa lärandet. Eleverna jobbar vidare med läsförståelse, stavning och ordkunskap efter att vi har läst böcker och jobbat med våra skrivböcker. En stor fördel är också att eleverna kan träna i Bingel inför nationella prov.
Att Bingel i mångt och mycket liknar ett dataspel där eleverna tränar med sin egen avatar och kan samla poäng är en viktig del av framgången.
– Eleverna tycker om att jobba i den digitala miljön, lärandet får de på köpet, fastslår Ulrika.

Klicka här för att läsa mer om Bingel

Danska skolor långt fram i användningen av digitala läromedel

Kasper Holst Hansen, grundare av EduLab.
Kasper Holst Hansen, grundare av EduLab.
Den svenska skolan ligger långt framme när det gäller investeringar i digital teknik. Men för användning av digitala läromedel i undervisningen ser bilden lite annorlunda ut. I Danmark har man där kommit betydligt längre.

EduLab har levererat digital matematik till grundskolor i Danmark sedan 2010. Sedan en tid tillbaka finns deras verktyg, Matematikportalen, även tillgänglig för svenska skolor.
– Utgångspunkten har från första början varit att göra matematikmaterialet lättillgängligt för både lärare och elever. Vår grundfilosofi är att verktyget ska ge frihet till att differentiera undervisningen och göra läraren ännu bättre på sitt arbete. En stor fördel är att systemet är adaptivt, så att varje elev utmanas på sin nivå, samtidigt som kunskaperna fördjupas och breddas. Det gör att varje elev kan lyckas med matematik, säger företagets grundare, Kasper Holst Hansen.
Han berättar att inköpsfördelningen mellan digitala och analoga läromedel till den danska skolan numera är 50/50 – en följd av den danska statens kraftfulla investering i digitala läromedel. Under 2012–2017 satsades 500 miljoner danska kronor på it, varav merparten gick till digitala lärverktyg. En satsning som mottagits väl, inte minst av eleverna som använder Matematikportalen.
– Under förra läsåret besvarades 300 miljoner matematiska uppgifter i vår portal. Det motsvarar tio uppgifter i sekunden, dygnet runt, året om. Då ska man veta att cirka 50 procent är frivilliga uppgifter som alltså inte har getts av läraren utan som eleverna tagit itu med helt frivilligt.

Liknande utveckling
Det goda mottagandet, menar Kasper Holst Hansen, hänger ihop med att eleverna finner nöje i att arbeta med verktyget och att uppgifterna kan lösas via både mobil och dator.
– Eleverna har bokstavligen matematikuppgifterna i fickan och kan arbeta med dem i stort sett var och när som helst. Men Matematikportalen står inte för sig själv utan ska ingå i lärarens plan för undervisning. En stor fördel är att lärarna kan ägna mer tid åt den enskilda eleven. De behöver inte lägga tid på att hitta en nivå på sin undervisning som ska passa hela gruppen samtidigt.
Om fem år är han övertygad om att de digitala läromedlen vunnit mark även i Sverige.
– Den digitala it-investeringen i form av infrastruktur och hårdvara är redan avklarad. Nu hoppas jag att fler svenska skolledningar inser teknikens möjligheter och vågar prova digitala läroverktyg på allvar, avslutar Kasper Holst Hansen.

Statens medieråd stärker unga som medieanvändare

Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning. Foto: Anna-Lena Ahlström
Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning. Foto: Anna-Lena Ahlström
Statens medieråd är en ung myndighet med ett viktigt uppdrag – att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten följer medieutvecklingen och utformar metodmaterial och sprider information för pedagoger och bibliotekarier i sitt arbete med barn och unga.

Statens medieråd tar fram material och verktyg för pedagoger och bibliotekarier riktat mot högstadium och gymnasium, men det används även på mellanstadiet.
– Vartannat år gör vi en kartläggning där vi tittar på barn och ungas medieanvändning, 0-18 år, och vilken attityd deras föräldrar har till sina barns medieanvändning. Bland annat ser vi att det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor använder medier, men också att medieanvändningen alltjämt går nedåt i åldrarna. Därför är det viktigt att vi har material som är anpassat för det, konstaterar Helena Dal, verksamhetsansvarig för information och vägledning på myndigheten.
Myndigheten bildades 2011 och är därmed en relativt ung myndighet, vars uppdrag blir allt mer angeläget i och med den digitala utvecklingen.
– Genom flera olika kanaler har vi som målsättning att öka medie- och informationskunnigheten hos pedagoger och bibliotekarier som arbetar med barn och unga. Vi får ofta förfrågningar om material från just dessa målgrupper. Myndigheten driver också kampanjen No Hate Speech Movement, där vi arbetar förebyggande mot näthat relaterat till sexism, rasism och andra former av fientlighet.

Bildanalys som metod
Huvudspåret i ett par projekt kopplat till No Hate har varit att fokusera på bilder som uttrycksmedel och bildanalys som metod. Detta har resulterat i två stora metodmaterial – ett för att arbeta förebyggande mot propaganda och informationspåverkan – och det andra för att arbeta för en ökad jämställdhet och förebygga sexism. Materialet är kopplat till kursplaner och riktas mot högstadiet och gymnasiet. Under 2019 kommer myndigheten även att lansera ett bildpedagogiskt material om bilder som funktion relaterat till Modern mytbildning.
– Syftet är att ge unga verktygen för att kunna genomskåda och reflektera över bilder och bilders makt, att identifiera vilka åsikter som representeras och vilka strukturer som förstärks. De mönster som upptäcks visar på vilka normer vi lever efter och ger en plattform för att arbeta mot ett mer jämställt samhälle. Vad gäller propaganda handlar det mycket om ren och skär informationspåverkan som utgår från en viss dramaturgi och narratologi, ibland hämtad från spelvärlden.

Klicka här för att läsa mer om Nohate

MIK för mig
Utöver No Hate har myndigheten lanserat ett stort medie- och informationskunnighetsmaterial, MIK för mig, som är utformat som lektioner med ett omfattande antal övningar, filmer och poddar som är relaterade till demokrati, vinklade budskap och våra relationer på nätet.
– Här finns även lektioner om dold annonsering, reklam och upphovsrätt. Materialet är relaterat till kurs- och läroplan, så att man som pedagog ska kunna knyta an till olika ämnen och sätta dem i en kontext.
Ett annat delprojekt inom No Hate har varit att ta fram ett diskussionsunderlag för olika problem som unga kan råka ut för på nätet gällande juridiska aspekter – vad som är lagligt respektive olagligt. Detta finns samlat i 11 voddar – filmatiserade poddar – om juridik på nätet.
– Vi har intervjuat Mårten Schultz, professor i civilrätt, och forskare och lärare vid Stockholms universitet. Voddarna handlar om vad man har för rättigheter och skyldigheter på nätet och tar avstamp i konkreta problem som elever kan stöta på, exempelvis falska nyheter, smygfilmning, mobbning utanför skolan, kontokapning och mycket mer.

Klicka här för att läsa mer om ”MIK för mig”

Det behövs en samsyn
Myndigheten har även släppt elva snabbguider om olika sociala medier, ”Digitala medier på föräldriska”, inom ramen för No Hate-uppdraget. Syftet med dessa är att föräldrar ska få lära sig mer om ungas digitala vardag.
– Vår ingång när vi gör material är att stärka unga. Medier är närvarande dygnet runt, så det som händer innanför skolan händer också utanför. Därför är det viktigt att vi rustar även föräldrar, så att det finns en samsyn både i skolan och på hemmaplan. Tanken med detta material är att det ska stärka skolan i att även erbjuda material för föräldrar. Föräldrar är betydelsefulla för att ge vägledning för de unga i användandet av de olika plattformarna, avslutar Helena.

Statens medieråd
Statens medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga, samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation.
statensmedierad.se/nohate
statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning


Backa stärker det förebyggande arbetet mot sexuella kränkningar

Theres Sysimetsä, projektledare för Backa. Foto: Jonas Axelsson
Theres Sysimetsä, projektledare för Backa. Foto: Jonas Axelsson
Hösten 2018 startades Backa, ett rekordstort initiativ mot sexuella kränkningar i skolan. Bakom initiativet står Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges elevråd – SVEA, Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet Skolledare. Backa är en fortsättning på Metoo och erbjuder konkreta verktyg för att förebygga sexuella trakasserier i skolan.

Backa inleds med en nationell utbildningsturné, där elever, skolledare och annan skolpersonal från flera hundra skolor möts på ett trettiotal orter runt om i Sverige, och får utbildning och verktyg för att bättre kunna motverka och hantera sexuella kränkningar. Deltagarna får även stöd i att utveckla konkreta handlingsplaner för att säkra en trygg skolmiljö i framtiden. Det är tydligt att det behövs mer kunskap och bättre dialog mellan vuxna och unga i skolan. Trots en fungerande lagstiftning förekommer det alltför ofta att elever blir kränkta av andra elever och av lärare i sin skolmiljö.
– Backa är en naturlig fortsättning på Metoo, som verkligen bidrog till att frågan om sexuella trakasserier i skolmiljö hamnade på agendan. Metoo blev ett uppvaknande för många skolledare och lärare som insåg hur vanligt förekommande sexuella trakasserier i skolan faktiskt är. Det blev också tydligt att det finns stora luckor i kunskapen om vad sexuella trakasserier är och hur man kan förebygga och hantera dem, säger Theres Sysimetsä, projektledare för Backa.

Ger skolor verktyg
Det viktigaste syftet med Backa är just att öka kunskapen om sexuella trakasserier bland såväl elever som skolpersonal. Många lärare och elever efterlyser konkreta verktyg för att hantera den här typen av händelser, och där ska Backa kunna göra konkret skillnad.
– Fördelen i att många organisationer gör gemensam sak med Backa är att initiativet till förändring kommer från de som dagligen jobbar och vistas i skolans värld. Många lärare har hört av sig och vill delta i våra utbildningstillfällen. När utbildningsturnén är avslutad kommer vi att lägga upp ett gediget utbildningsmaterial på vår hemsida. Tanken är att det bland annat ska ge verktyg för skolor som vill skriva en egen handlingsplan mot sexuella trakasserier, säger Theres Sysimetsä.

Om Backa
Backa är ett initiativ som organiseras av Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges elevråd – SVEA, Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet Skolledare. Backa är en kunskapsplattform som skapar en bättre arbetsmiljö för eleverna genom kompetenshöjande insatser och stärker det förebyggande arbetet mot sexuella kränkningar i skolan. Backa finansieras av Skolverket och pågår mellan oktober 2018 och juni 2019.

Statens medieråd stärker unga som medieanvändare

Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning. Foto: Anna-Lena Ahlström
Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning. Foto: Anna-Lena Ahlström
Statens medieråd är en ung myndighet med ett viktigt uppdrag – att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten följer medieutvecklingen och utformar metodmaterial och sprider information för pedagoger och bibliotekarier i sitt arbete med barn och unga.

Statens medieråd tar fram material och verktyg för pedagoger och bibliotekarier riktat mot högstadium och gymnasium, men det används även på mellanstadiet.
– Vartannat år gör vi en kartläggning där vi tittar på barn och ungas medieanvändning, 0-18 år, och vilken attityd deras föräldrar har till sina barns medieanvändning. Bland annat ser vi att det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor använder medier, men också att medieanvändningen alltjämt går nedåt i åldrarna. Därför är det viktigt att vi har material som är anpassat för det, konstaterar Helena Dal, verksamhetschef på myndigheten.
Myndigheten bildades 2011 och är därmed en relativt ung myndighet, vars uppdrag blir allt mer angeläget i och med den digitala utvecklingen.
– Genom flera olika kanaler har vi som målsättning att öka informationskunnigheten hos pedagoger och bibliotekarier som arbetar med barn och unga. Vi får ofta förfrågningar om material från just dessa målgrupper. Myndigheten driver också kampanjen No Hate Speech Movement, där vi arbetar förebyggande mot näthat relaterat till sexism, rasism och andra former av fientlighet.

Bildanalys som metod
Huvudspåret i ett par projekt kopplat till No Hate har varit att fokusera på bilder som uttrycksmedel och bildanalys som metod. Detta har resulterat i två stora metodmaterial – ett för att arbeta förebyggande mot propaganda och informationspåverkan – och det andra för att arbeta för en ökad jämställdhet och förebygga sexism. Materialet är kopplat till kursplaner och riktas till högstadiet och gymnasiet. Under 2018 kommer myndigheten även att ta fram ett bildpedagogiskt material om konspirationsteorier.
– Syftet är att ge unga verktygen för att kunna genomskåda och reflektera över bilder och bilders makt, att identifiera vilka åsikter som representeras och vilka strukturer som förstärks. De mönster som upptäcks visar på vilka normer vi lever efter och ger en plattform för att arbeta mot ett mer jämställt samhälle. Vad gäller propaganda handlar det mycket om ren och skär informationspåverkan som utgår från en viss dramaturgi och narratologi, ofta hämtad från spelvärlden.

MIK för mig
Utöver No Hate har myndigheten lanserat ett stort medie- och informationskunnighetsmaterial, MIK för mig, som är utformat som lektioner med ett omfattande antal övningar, filmer och poddar som är relaterade till demokrati, vinklade budskap och våra relationer på nätet.
– Nyligen har vi även släppt lektioner om dold annonsering, reklam och upphovsrätt. Materialet är relaterat till kurs- och läroplan, så att man som pedagog ska kunna knyta an till olika ämnen och sätta dem i en kontext.
Ett annat delprojekt inom No Hate har varit att ta fram ett diskussionsunderlag för olika problem som unga kan råka ut för på nätet gällande juridiska aspekter – vad som är lagligt respektive olagligt. Detta finns samlat i 11 voddar – filmatiserade poddar – om juridik på nätet.
– Vi har intervjuat Mårten Schultz, professor i civilrätt, och forskare och lärare vid Stockholms universitet. Voddarna handlar om vad man har för rättigheter och skyldigheter på nätet och tar avstamp i konkreta problem som elever kan stöta på, exempelvis falska nyheter, smygfilmning, mobbning utanför skolan, kontokapning och mycket mer. Under 2018 kommer vi att göra ett liknande material med 10 voddar om upphovsrätt.

Det behövs en samsyn
I dagarna släpper myndigheten även en broschyr som riktar sig till unga om vad de kan vidta för åtgärder om de utsätts för näthat samt vilka man kan vända sig till.
– Vår ingång när vi gör material är att stärka unga. Medier är närvarande dygnet runt, så det som händer utanför skolan händer också innanför. Därför är det viktigt att vi rustar även föräldrar, så att det finns en samsyn både i skolan och på hemmaplan. Målet är inte att begränsa eller gömma undan, utan hjälpa dem att vara starka och känna till både rättigheter och skyldigheter samt vart de kan vända sig om de behöver råd, stöd och hjälp, avslutar Helena.

Statens medieråd
Statens medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga, samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation.
statensmedierad.se/nohate
statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning


Fokus på kunskapsresultat gör lärarjobbet roligare

Sofia Nybom, tillförordnad avdelningschef för utveckling och lärande på Barn- och utvecklingsförvaltningen i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sofia Nybom, tillförordnad avdelningschef för utveckling och lärande på Barn- och utvecklingsförvaltningen i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen
För att öka måluppfyllelsen i Solnas kommunala skolor har staden tagit fram en genomarbetad strategi. Satsningen höjer inte bara elevernas kunskaper utan ökar samtidigt arbetsglädjen inom lärarkåren.

Alla elever som går i någon av Solna stads nio kommunala grundskolor ska ha behörighet till gymnasiet när de går ut, och deras meritvärden ska höjas. Dessutom ska målen och kunskapskraven i läroplanen uppnås i ännu högre utsträckning än idag.
– Vi har tagit ett samlat grepp kring vad som krävs för att vi ska höja våra skolresultat och tagit fram en strategi för det, säger Sofia Nybom, tillförordnad avdelningschef för utveckling och lärande på Barn- och utvecklingsförvaltningen i Solna.
Strategin bygger på det forskningen visar är betydelsefullt för att skapa en framgångsrik skola. De egna kartläggningarna och kvalitetsutvärderingarna har också varit till stor nytta. Utifrån den grunden har man identifierat tio olika utvecklingsstrategier som är viktiga för att lyckas. Bland annat innebär strategin ett ökat fokus på tydligt pedagogiskt ledarskap, kompetensutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.
– För att säkerställa att vi går åt rätt håll ska vi vara noggranna med att kontinuerligt följa upp alla våra resultat. Och så tar vi alla kränkningar bland barnen på största allvar. Trygghet är en förutsättning för att kunna prestera bra i skolan, säger Sofia Nybom.

Resultaten ska synas inom några år
I början av 2018 började man arbeta utifrån den nya strategin, och även om implementeringen av tankarna ännu är i sin linda har satsningen fått ett positivt mottagande från såväl ett enigt politiskt håll som från skolans värld. Sofia Nybom själv är förväntansfull, men understryker att förändringen inte är något som görs i handvändning. Det rör sig om en femårsplan.
Att skolresultaten höjs är stimulerande i sig, men satsningen innebär också ett lyft för lärarna.
– Vi ger tydliga signaler till våra lärare att vi satsar på deras viktiga roll och ger dem de verktyg som krävs för att kunna undervisa på ett givande sätt. Det är också stimulerande att få vara en del av en skola som utvecklas. Vi välkomnar nya lärare som vill vara med och forma vår verksamhet.

Solna stad
Solna stad har nio kommunala grundskolor som alla omfattas av ”Strategin för förbättrade kunskapsresultat” som man började att arbeta utifrån 2018.
Solna stad kan erbjuda spännande och utvecklande karriärmöjligheter och arbetar proaktivt med kompetensbaserad rekrytering. Lärare som vill utvecklas personligen och vill jobba inom en kommun som tar elevers lärande på största allvar har hittat rätt.
www.solna.se