Etikettarkiv: Kommun

I Mora går teknik och pedagogisk utveckling hand i hand

Carina Karlsson och Anders Karlsson hos Mora kommun. Foto: Björn Johansson / Kola Productions
Carina Karlsson och Anders Karlsson hos Mora kommun. Foto: Björn Johansson / Kola Productions
Här är siktet inställt på pedagogisk utveckling med hjälp av digitala verktyg.
– Infrastruktur, verktyg, support och vilja finns. Nu gäller det att få alla över tröskeln. När kraften kommer inifrån, det är då den stora utväxlingen sker, säger Carina Karlsson, it-pedagog.

Under de senaste åren har Mora satsat stora resurser på digitalisering av kommunens skolor. Redan 2013 axlade läraren Carina Karlsson uppdraget som it-pedagog i kommunen.
– Mitt första uppdrag var att implementera ett dokumentationsprogram och inventera verksamhetens datorer. Sedan dess har det hänt en hel del. Idag har kommunen avsatt 2,4 tjänster till it-pedagoger och såväl gymnasium som grundskolan 1-9 har en dator per elev. Just nu sker en satsning på förskolan där målet är att inom kort kunna utrusta samtliga pedagoger med en iPad och införa en kommunikations- och dokumentationsplattform.
Anders Karlsson, som är SO-lärare i grunden, arbetar sedan 1,5 år på central nivå med att bedriva ikt-utveckling i för- och grundskolan.
– En del lärare känner sig osäkra och otrygga med digitala verktyg i undervisningen. Då är det svårt att se möjligheterna och den pedagogiska potentialen. Carina och jag finns som en bokningsbar resurs och kan stötta i såväl kompetensutveckling som planering, lektioner och uppföljning. Kommunens rektorer får samtidigt utbildning i att leda digitalisering.

Högre måluppfyllelse
Det övergripande målet med Moras satsning är en högre måluppfyllelse.
– Skolans digitalisering är viktig även för likvärdigheten. Elever som inte har tillgång till dator i hemmet halkar efter i skolan. Nu är det lika för alla, säger Anders.
Inom fem år hoppas han på att alla lärare i kommunen har en hög lägsta nivå vad gäller digitaliseringskompetens.
– Grunden är lagd, nu återstår bara de sista pusselbitarna.
Carina nickar instämmande.
– På ett par års sikt hoppas jag att alla lärare i Mora kommun utnyttjar digital teknik och smarta läromedel som låter eleverna arbeta utifrån sina olika förutsättningar. Detta kommer att leda till att kreativitet och engagemang ökar i klassrummen. När kraften kommer inifrån, det är då vi till fullo kan utnyttja digitaliseringens potential och nå en högre måluppfyllelse.

Mora kommun
• Antal lärare: 200
• Antal elever: 2150
• Antal skolenheter: 12 skolenheter exklusive en friskola.
Mora har de senaste åren gjort en medveten satsning på kompetensutveckling och lärarlyft i syfte att få engagerad och kompetent personal till kommunens skolor.

Mora kommun
792 80 Mora
Tel: 0250-260 00
www.mora.se

Värmdö – en nytänkande kommun där alla elever inkluderas

Agneta Jonzon, Victoria Ekman och  Emmelie Todd. Foto: Gonzalo Irigoyen
Agneta Jonzon, Victoria Ekman och Emmelie Todd. Foto: Gonzalo Irigoyen
Nytänkande är ledordet i Värmdö kommuns skolor. Här arbetar alla medarbetare gemensamt med inkluderande lärmiljöer – där en del av arbetet handlar om kollegialt lärande. Målet är att skapa enhetlig och modern pedagogik – där alla elever ska trivas och vara väl rustade för framtiden.

– Värmdö är en häftig kommun att jobba i. Våra pågående arbeten med inkluderande lärmiljöer ligger verkligen i tiden och är ett nytt sätt att tänka, säger Maria Åfeldt Bryant, som är skolstrateg i kommunen.

Inkluderande undervisning och bemötande
Hon får medhåll av Victoria Ekman som är rektor på Viks skola. Tillsammans med samtliga kommunala skolor på Värmdö deltar skolan i ett tre-årigt forsknings- och utvecklingsprogram om inkluderande lärmiljöer.
– Vi utgår ifrån att alla barn gör så gott de kan. Ska alla elever nå sin fulla potential behöver skolans undervisning och bemötande vara inkluderande. Det är en viktig del i skolans demokratiska arbete att vi tar vara på alla barns olikheter, säger hon och berättar att en del av programmet handlar om kollegialt lärande.
– Genom kompetensutveckling ökar det pedagogiska modet och vi får en samsyn kring inlärning och kunskap. Målet är att all personal på skolan ska vara medvetna om behov och förutsättningar som finns för varje elev, fortsätter hon.

Ligger i framkant med programmering
Värmdö kommun ligger även i framkant vad gäller programmering. Användandet av lärplattor och datorer bidrar till att fler elever kan hänga med i undervisningen utifrån individuella behov. De senaste tre åren har läraren Emmelie Todd ägnat mycket tid till att integrera programmering i undervisningen och stötta personalen i användandet av digitala verktyg.
– Att lära sig programmera är en demokratisk rättighet. Eleverna behöver ett datalogiskt tänkande för att kunna förstå sin omvärld och då måste vi ha kunskap att lära ut det på bästa sätt, säger hon.
Emmelie berättar att hon emellanåt delar upp klassen i grupper, där några arbetar i sin lärobok, och andra med lärplatta. Här spelar fritidspedagogerna en viktig roll för att stötta upp undervisningen och även följa upp lärandet på fritidsverksamheten.
– Innan vi började samarbeta på det här sättet hade barn som inte klarade av skolgången egna resurser. Nu är det allas ansvar att eleverna inkluderas i undervisningen och vi ser en stor skillnad i arbetsron nu, fortsätter hon.

Nya metoder testas och utvärderas
För att få bättre och tryggare skolmiljö har Farstavikens skola anställt socialpedagoger som ett socialt stöd för eleverna. Skolans rektor, Agneta Jonzon, säger att det varit väldigt lyckat.
– Vi ville satsa på socialpedagogiskt arbete för att möjliggöra elevers lärande och kom fram till att socialpedagogernas kompetens passade väl in. De finns bland eleverna både på raster och lektioner för att stötta upp vid eventuella konflikter och kan fånga upp elever med hög frånvaro. Det har varit väldigt värdefullt för lärarna som nu fått större möjlighet att fokusera på undervisningen, säger hon.
Agneta berättar att personalen på skolan tillsammans läser en bok om inkluderande lärmiljöer där varje kapitel behandlar olika undervisningsstrategier. Arbetslagen diskuterar en undervisningsstrategi i taget och prövar denna i klassrummet. Därefter diskuteras och utvärderas resultatet i arbetslaget.
– I kommunen arbetar vi aktivt för att våra skolor ska ha en enhetlig och modern pedagogik med större möjlighet för alla elever att lära sig och trivas. Det är en spännande resa att vara med på, avslutar hon.

Värmdö kommun
Värmdö är idag en av landets snabb­ast växande kommuner, med cirka 43 200 invånare. Närheten till Stockholm (bara 20 km mellan centralorten Gustavsberg och Slussen) gör Värmdö till ett attraktivt område för storstadsbornas boende, rekreation och båtliv. I Värmdö finns tio kommunala grundskolor fördelade över glesbygd och tätort: Brunns skola (Ingarö), Farstavikens skola (Gustavsberg), Fågelviks skola (Ingarö), Hemmestaskolan (Värmdölandet), Kullsvedsskolan (Värmdölandet), Kyrkskolan (Värmdölandet), Munkmoraskolan (Gustavsberg), Viks skola (Värmdölandet), Värmdö skärgårdsskola (Djurö/Stavsnäs/Öar) och Ösbyskolan (Gustavsberg).

Värmdö kommun
Skogsbovägen 9-11, Gustavsberg
Postadress: 134 81 Gustavsberg
Tel: 08-570 470 00
www.varmdo.se

Hos oss ska varje barn kunna utvecklas till sitt bästa jag

Camilla Lönnegren, Camilla Follrud och Stig Hasselgård i Rebbelberga rektorsområde. Foto: Exakta Foto
Camilla Lönnegren, Camilla Follrud och Stig Hasselgård i Rebbelberga rektorsområde. Foto: Exakta Foto
– Vår vision är att skolan ska vara en mötesplats för lärande i glädje och gemenskap. Vi vill skapa lärmiljöer där varenda elev, utifrån sina förutsättningar, kan utvecklas till sitt bästa jag, säger rektor Stig T. Hasselgård, ansvarig för Rebbelberga rektorsområde.

Rebbelberga är ett stort rektorsområde i Ängelholm med en 1–6-skola. Här finns också förskoleklass och fritidshem samt en förberedelseklass för nyanlända F–6.
Verksamheten har en rik variation elever med ungefär 22 olika språkbakgrunder.
– Vår skola präglas av en samarbetskultur som genomsyrar hela verksamheten. Tillsammans arbetar vi för barnen och deras utveckling. Hela barnet, hela dagen och hela vägen är viktiga ledstjärnor i arbetet, säger Camilla Follrud, förskolechef.
Stig Hasselgård nickar instämmande.
– Vi tar ett helhetsgrepp kring barnen, från det att de börjar i förskolan till att de går ut sjätte klass. Även om det är olika verksamheter längs vägen kan vårdnadshavare känna trygghet i att ledning, pedagoger och andra medarbetare möter dem och har kunskap om deras barn.

Medledare
En av hörnstenarna i verksamheten är att all utveckling utgår från elevernas behov.
– Här pågår ständigt en rad olika utvecklingsprojekt som handlar om allt från IKT till nyanländas lärande, psykosocial och fysisk arbetsmiljö till trygghet i verksamheten. Vi ser våra medarbetare som medledare, att de är med i processerna och hjälper oss att leda framåt. Samtidigt är det viktigt att få göra det som man brinner för. Vi fördelar uppgifterna på olika individer utefter intresse, i syfte att skapa en allas angelägenhet. Finns det en vilja så finns det en väg, säger Camilla.
Att våga misslyckas är en del av den resan.
– Vi vill att våra lärare ska våga testa; även misslyckanden ger lärdomar som hjälper oss att utvecklas i den riktning vi önskar, fastslår Stig.
Att det systematiska kvalitetsarbetet vilar på vetenskaplig grund är en annan viktig del i verksamheten.
– Vi måste arbeta evidensbaserat. På så sätt kan vi skapa förståelse för vad vi gör, varför vi gör det och hur vi kan förfina vårt arbete för att nå våra mål och göra skillnad på riktigt. Vi vill vara en skola som möter alla elever, lär med dem och där alla barns utveckling ska vara maximerad, avslutar Camilla.

Ängelholms kommun
Rebbelberga är ett av flera rektorsområden i Ängelholm där alla arbetar med utveckling på vetenskaplig grund. Målet är att eleverna ska känna delaktighet, motivation och nå goda resultat. Vårt arbete har tydligt fokus på likvärdighet och att lärandet utvecklas när man känner glädje och gemenskap. Värdegrundsrelaterade frågor och att stärka barnen i att vilja, kunna och våga är av största vikt. Att utvecklas gemensamt och växa genom att ta ansvar är centrala begrepp i våra verksamheter.

Ängelholms kommun
Östra vägen 2
262 80 Ängelholm
Tel: 0431-870 00
www.engelholm.se

Tyresös skolor bidrar till framtidens undervisning

Jesper Samuelsson, rektor på Nyboda­skolan, Monica Nyberg, rektor på Strandskolan och Peter Jansson, pedagog på Bergfotens skola i Tyresö. Foto: Gonzalo Irigoyen
Jesper Samuelsson, rektor på Nyboda­skolan, Monica Nyberg, rektor på Strandskolan och Peter Jansson, pedagog på Bergfotens skola i Tyresö. Foto: Gonzalo Irigoyen
De senaste åren har Tyresö gjort ett jättesprång med sitt digitala arbete. Förutom omfattande investeringar i hårdvara och mjukvara har skolledningen satsat kraftigt på fortbildning och att få såväl lärare som elever delaktiga i utvecklingen. Resultaten har inte låtit vänta på sig.

Christer Sjöberg, pedagog på Strandskolan i Tyresö.
Christer Sjöberg, pedagog på Strandskolan i Tyresö.
För drygt ett år sedan kom pedagogen Christer Sjöberg och rektorn Monica Nyberg på Strandskolan i Tyresö i kontakt med forskningsprogrammet Programmering i ämnesundervisningen som drivs av Ifous, ett forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom förskola och skola. Programmet tar sitt avstamp i de nya riktlinjerna för läroplanen, där programmering ska ingå i undervisningen inom framförallt matematik, teknik och samhällskunskap från 2018. Eftersom Strandskolan redan hade infört programmering i undervisningen fångade forskningen genast deras uppmärksamhet och idag hyser Tyresö fyra av de 20 skolor i Sverige som deltar i programmet – Strandskolan, Bergfotens skola, Nybodaskolan och Tyresö skola.
– Fokus är att tillsammans med pedagoger ute på de inblandade skolorna utforska och bidra till kunskapsutveckling inom olika ämnen med hjälp av programmering. Lärarnas erfarenheter och kunskaper blir en plattform för ny forskning samtidigt som vi själva kan bli mer vetenskapliga i vårt arbetssätt, berättar Christer, som har drivit införseln av programmering i undervisningen och som idag är processledare för programmet på Strandskolan.
Skolorna i kommunen har tydliga direktiv från skolledningen vad gäller att utveckla och använda digitala verktyg. Förutom att det finns ett flertal pedagoger som har försteläraruppdrag inom IKT, finns det utrymme avsatt inom lärarnas tjänster för att kunna vara behjälpliga även i klassrummen.
– Lärare och elever lär sig sida vid sida och får någon bredvid som stöttar. Alla ska inte bli programmerare men vi måste skapa förståelse för att programmering påverkar oss varje dag. På så vis skapar vi förutsättningar för en källkritisk inställning och utrustar eleverna för att möta den digitala framtiden.

En viktig demokratifråga
När Monica tillträdde som rektor för knappa två år sedan tog hon ett helhetsgrepp kring hur skolan arbetar med digitalisering. Hon betonar att grunden till alla nya satsningar är pedagogiken och att första fokus alltid måste vara hur tekniken påverkar undervisningen.
– Tyresö präglas av en stark utvecklingsanda och en strävan efter samverkan. Organisatoriskt har vi en struktur för tillgänglighet och gott stöd till lärarna, något som är ett måste – digitaliseringen är en samhällsomvälvande förändring och Sverige behöver en folkbildning med aktiva medborgare som förstår spelplanen. Det är en viktig demokratifråga, understryker hon, och fortsätter:
– Satsningen på IKT-pedagoger har varit viktig här – de som är engagerade har fått chansen att gå i förväg samtidigt som våra lärare har fått reflektionspartners kring sin undervisning.

Konkret kollegialt lärande
Hon får medhåll från rektorn på Nybodaskolan, Jesper Samuelsson. När han kom till Tyresö för ett drygt år sedan märkte han en vilja och en nyfikenhet att driva det digitala arbetet framåt.
– Skolan arbetade redan 1-till-1 med digitala verktyg men jag kunde bidra med en energiinjektion till det pedagogiska utvecklingsarbetet i relation till digitalisering. I och med det nya projektet i samverkan med Ifous har vi fått chansen att laborera med digitala verktyg på ett annorlunda sätt och därmed koppla dem till strategier för undervisningen. Genom återkommande Tech Meets får vi till ett konkret kollegialt lärande inom ämnet; på så vis kan vi stödja lärarna i undervisningen och med att omsätta tankarna i praktiken samtidigt som vi får en konkret spridningsfunktion i verksamheten.

Täta interna samarbeten
Peter Jansson är pedagog och processledare för programmet på Bergfotens skola. De fyra år han har arbetat i Tyresö har genomsyrats av spännande framsteg och han poängterar digitaliseringens stora vinster både för lärare och elever.
– För eleverna kan det handla om allt från att ha svårt med motoriken till att vara nervös för att gå upp och redovisa, och digitala verktyg är till hjälp på många plan. Som pedagog sparar jag mängder av tid och kvalitetssäkrar mitt arbete på ett helt annat sätt. Samtidigt är det spännande att vara ute på okända vatten – i praktiken bygger vi båten medan den seglar och det förutsätter ett mycket tätt samarbete mellan skolor och grupper inom kommunen. Det kan vara komplicerat att anamma reformer och därför behöver vi arbeta tillsammans för att sprida förändringarna. I slutänden ska vi vägleda eleverna på deras resa in i den digitaliserade världen, avslutar han.

Tyresö kommun
I Tyresö kommun är valfrihet ett motto. Du kan välja förskola, annan pedagogisk omsorg (familjedaghem) och skola i kommunal eller enskild regi. I Tyresö bor drygt 47 000 människor. Närheten till havet, naturen och storstaden gör kommunen till en mycket attraktiv bostadsort. Bebyggelsen är varierad, kollektivtrafiken är väl utbyggd och via motorvägen når man centrala Stockholm på 20 minuter.

Tyresö kommun
135 81 Tyresö
Tel vxl: 08-578 291 00
E-post: kommun@tyreso.se
www.tyreso.se

En flexiblare lärmiljö i Skövde

Helena Birgersson, rektor på den nybyggda Trädgårdsstadens skola. Foto: Kimmo Lundahl
Helena Birgersson, rektor på den nybyggda Trädgårdsstadens skola. Foto: Kimmo Lundahl
Med nybyggda Trädgårdsstadens skola har Skövde kommun vågat tänka i nya banor kring lärande och lärmiljöer. Lokalerna är anpassade för att snabbt och enkelt kunna ställas om efter behov, oavsett om det är relaterat till olika studiesätt eller årskurser.

I juli 2018 kommer rektorn Helena Birgersson att för första gången få tillgång till Trädgårdsstadens skola i den nyutvecklade stadsdelen. Sista handen och slutbesiktningen sker i juni och därefter är målet att starta upp verksamhet för förskola till årskurs 2. När skolan är fullt utbyggd har den kapacitet för 500 elever, hela vägen från förskoleklass till årskurs 6.
– Det som gör skolan så väldigt speciell är att man hela tiden har haft lärmiljön i tankarna. Möblering och utformning av klassrummen är med inriktning på tre arbetsformer: helklassarbete, grupparbete och enskilt arbete. Konceptet är ”rum i rummet”, berättar Helena.

Unikt anpassad utformning
Arkitekturen har inspirerats av den renommerade amerikanske skolarkitekten Peter Lippmans arbeten och har utformats i samverkan med fastighetsstrateg och referensgrupp med rektor, lärare och utvecklingsledare. Det har medfört att Trädgårdsstadens skola är unikt anpassad efter läroplan och skollag.
– Idag handlar det om att skapa en skola och en känsla av sammanhang för alla, oavsett förutsättningar. Det kräver en avsevärd flexibilitet och här har Skövde verkligen vågat ta ut svängarna. Det märks även på kommunens övriga satsningar, till exempel att det har skapats en modul kring olika kunskapslyft, där alla fritidspedagoger är delaktiga. Ett annat exempel är ett traineeprogram för framtida chefer, som redan varit väldigt framgångsrikt.

Får forma en hel skolkultur
Precis som på många andra håll står digitalisering och programmering på tur och Helena betonar att Skövde redan har bra stödfunktioner kring allt från it till elevhälsa och ett utmärkt nätverk.
– Det skapar en utmärkt grogrund för att bygga den här helt nya skolan från grunden och det ska bli oerhört spännande att få forma en hel skolkultur från början. Vi har redan etablerat ett arbetsledarlag, som bistår i rekryteringen av pedagoger nu under våren – när skolan startar i augusti ska all personal vara på plats. Det är ett väldigt spännande och ett otroligt viktigt arbete vi kan se fram emot, avslutar hon.

Skövde kommun
Skövde växer så det knakar. För att möta den stora efterfrågan på olika former av boende bygger kommunen vidare på sin nyaste stadsdel – Trädgårdsstaden. När den är helt färdigställd ger den plats åt totalt 1 200 bostäder och uppemot 4 000 människor, handel och olika former av kommunal service. I stadsdelen finns redan idag en förskola och 2018 öppnas Trädgårdsstadens skola, årskurs F–6, samt ytterligare en förskola i etapp 2.

Skövde kommun
Fredsgatan 4
541 83 Skövde
Tel: 0500-49 80 00
E-post: skovdekommun@skovde.se
www.skovde.se

Huddinge tar tillvara både erfarenhet och nytänkande

Joakim Östling, biträdande verksamhetschefer för grundskoleverksamheten i Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen
Joakim Östling, biträdande verksamhetschefer för grundskoleverksamheten i Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sedan i somras har Huddinge förstärkt med erfarna och drivna chefer som fört med sig engagemang och kreativa idéer till kommunen. Grundskolan står inför ett paradigmskifte och redan nu har flera spännande satsningar initierats.

Sedan Joakim Östling och Andreas Gydingsgård i september anställdes som biträdande verksamhetschefer för grundskoleverksamheten i Huddinge har de inte vilat på gamla lagrar. Båda har erfarenhet som lärare och rektorer såväl som av verksamhetsledning, och har många intressanta idéer för att utveckla kommunens grundskolor.
– Vi ser fram emot att bygga den här verksamheten tillsammans – vi är i ett paradigmskifte och det är entusiasmerande att få vara en del av det. Visst är det både en styrka och en utmaning att vara två, men vi har delat upp vårt arbete utifrån geografiska områden och processer som skär genom hela Huddinge, vilket säkerställer att vi får en enighet i hela arbetet, berättar Joakim Östling.

Konkurrenskraft på många nivåer
Målet är att göra Huddinge till en spännande arbetsgivare för pedagoger, oavsett var i karriären de befinner sig. Kommunen är i topp tre i Sverige vad gäller ersättning, men Joakim betonar att det inte är i lönerna som Huddinges konkurrenskraft ligger. Istället satsar man på skapa en utvecklande och lärorik arbetsmiljö för all personal, oavsett skola och inriktning.
– Huddinge har lyckats relativt väl med att attrahera och behålla sina lärare, men precis som på alla andra håll finns det skolor och ämnen som har lättare respektive svårare att rekrytera. Det ska vi motverka genom att ge bra möjligheter till karriärutveckling, ha en inkluderande arbetsmiljö och lyfta fram våra lärare. I slutänden handlar det om att skapa en större likvärdighet och en progression, något som ofta hänger ihop, konstaterar han.

Omfattande utvecklingssatsningar
I början av året initierade Huddinge ett introduktionsprogram för alla nyanställda pedagoger som innehåller både gemensamma seminarier och mer riktade, anpassade satsningar såsom ledarskap, systematik, hur man kan arbeta med bedömning och mycket mer. Kommunen har ungefär 1 000 lärare, varav många med omfattande spetskompetens, men Joakim betonar att man alltid kan lära sig mer.
– En av våra satsningar för att utveckla verksamheten är barn- och utbildningsförvaltningens inspirations- och utbildningsdag, Huddinge Visar, ett årligt återkommande evenemang fyllt av kollegialt lärande, workshops och spännande föreläsningar. En annan är den nya utvecklingsgruppen Attraktiv arbetsgivare, inom vilken flera rektorer och chefer under 2018 kommer att kartlägga och utforma strategier för att ytterligare förstärka kommunens attraktionskraft som arbetsgivare.
Huddinge har också tydliga kompetensutvecklingsorganisationer inom både it, matematik och språkutveckling, med förstelärare såväl på skolorna som kommunövergripande.
– Vi är duktiga på att kompetensutveckla vår personal och vi tänker bli ännu bättre! understryker Joakim.

Vill ta vara på erfarenhet
En av hans hjärtefrågor är att lyfta varje del av lärarkåren, såväl de nyutbildade som de med lång erfarenhet och vana av olika strukturer. Han säger att han själv under många år har upplevt att erfarna lärare ibland nästan har generats över sina metoder när de mött unga lärare med andra strukturer och annan pedagogik.
– Självklart ska man inte bara ha en enda undervisningsmetod, men vi pratar om lärare med enorma kunskaper som har undervisat i många år med både skicklighet och finess och då återkommer vi till målet att skapa större likvärdighet, som jag nämnde tidigare. I Huddinge ska vi inte bara tala om den goda skolan, utan om de goda lärarna!

Efterlyser en samsyn
Joakim berättar att han redan då han tillträdde sin tjänst kände en tydlig professionell nerv inom kollegiet och att han strävar efter att bevara den känslan. Han efterlyser en samsyn – både lärare och elever ska kunna känna en stolthet över sin kommun och sin skola.
– Vi har väldigt goda ramar för att skapa just en sådan samsyn i Huddinge; det finns en pedagogisk plattform med utförliga riktlinjer och förutsättningar, så nu fokuserar vi på att verkligen få in dem i ryggraden på våra pedagoger. Vi behöver ställa oss frågan vad riktlinjerna står för och vad de betyder för oss. Det är jag övertygad om kommer att utgöra grunden för vår utveckling i framtiden, avslutar han.

Huddinge kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge ansvarar för förskoleverksamhet (förskola, familjedaghem och öppen förskola), skolbarnomsorg (fritidshem och öppen fritidsverksamhet), grundskola, särskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

Huddinge kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Tel vxl: 08-535 300 00
E-post: barn-utbildning@huddinge.se
www.pedagoghuddinge.se
www.huddinge.se


Digital satsning ger Motalaelever mer individanpassad undervisning

Andreas Müller, rektor och Susanna Asknert förstelärare på Norra skolan i Motala. Foto: Åke Karlsson
Andreas Müller, rektor och Susanna Asknert förstelärare på Norra skolan i Motala. Foto: Åke Karlsson
I Motala kommun har en framsynt och omfattande digital satsning resulterat i att alla grundskoleelever har tillgång till en läsplatta.
– Satsningen har kraftigt ökat möjligheten att individanpassa undervisningen i klassrummen, säger Andreas Müller, rektor på Norra skolan.

Digitala verktyg är en viktig del i Motala kommuns F–9-klassser. Grundtanken är att den digitala tekniken ska bidra till att stärka både lärare och pedagogik.
– Det digitala är en del av samhället och här för att stanna, då måste även skolan hänga med och ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för framtiden, säger Andreas Müller.
Susanna Asknert som gick ut lärarhögskolan 2010 sökte sig till Norra skolan mycket på grund av det är en mångkulturell skola med idrottsprofil.
– Idag arbetar jag 70 procent i en förberedelseklass och har även ett förstelärareuppdrag med fokus på nyanlända. Läsplattorna är ett jättebra verktyg i klassrummet som ger många fler möjligheter när man som jag har flerspråkiga barn i klassen.
Susanna har också ett uppdrag inom Resursteamet som leder och driver kompetenshöjande insatser i kommunen, bland annat genom att vara ett stöd till rektorer och lärare i arbetet med de flerspråkiga eleverna.
– Vi leder bland annat nätverk-IN, håller i föreläsningar samt planerar studiedagar och andra insatser som främjar elevers lärande. Just nu är vi i färd med att erbjuda lärare ute på skolorna workshops med fokus på just IKT, Information Kommunikation Teknik, och språkutvecklande arbetssätt.

Framtidstro
Andreas påpekar att Motala har utvecklats till en kommun med stor framtidstro.
– Vi har under senare år haft en ökande befolkningstillväxt och fått många nya arbetstillfällen, både inom privat och offentlig sektor. Dessutom har dubbelspåret till pendeltåget inneburit stora möjligheter att på ett smidigt sätt pendla till och från Motala. Allt detta har bidragit till att skapa en positiv anda i hela regionen vilket även präglar skolans arbete. Han får medhåll av Susanna som nickar instämmande.
– Här finns en bra dialog och ett nära samarbete mellan skola och förvaltning vilket jag menar är nyckeln till att kunna utveckla verksamheten till något riktigt bra. Jag trivs i Motala och ser fram emot att fortsätta jobba med utvecklingsfrågor som rör nyanlända i kommunen och att kombinera det uppdraget med mitt jobb som förstelärare på Norra skolan.

Motala kommun
Motala kommun har sjösatt en IKT-strategi som utgår från att alla elever i de kommunala skolorna ska ha samma förutsättningar att använda teknik i skolarbetet. Satsningen har lett till att digitala verktyg är en viktig del i Motalas förskolor och skolor där pedagoger och elever tillsammans utvecklar kreativa och innovativa arbetsmiljöer.
www.motala.se

Modig satsning på pedagogik

Jenny Stanser, verksamhetschef för Södertäljes grundskolor och Monica Sonde, utbildnings­direktör i Södertälje, ser värdet och arbetar hårt för att lärarna verkligen ska få ägna sin tid åt att undervisa med kvalitet.
Jenny Stanser, verksamhetschef för Södertäljes grundskolor och Monica Sonde, utbildnings­direktör i Södertälje, ser värdet och arbetar hårt för att lärarna verkligen ska få ägna sin tid åt att undervisa med kvalitet.
I Södertälje hör det till vardagen att lärarkollegor diskuterar olika pedagogiska metoder. Här har kommunen vågat prioritera så att lärare verkligen får ägna sig åt undervisning med kvalitet.

Budgetprat, diskussioner om skolmatens kvalitet och lokalfrågor. Rektorer och lärare kan lätt översköljas av tidskrävande grubblerier som går ut över deras huvudsakliga uppdrag, att väcka elevernas lust att lära och få dem att nå målen i skolan. Men i Södertälje behöver lärare inte känna sig splittrade och fundera på var de ska lägga sitt fokus. Sedan flera år har man slagit fast att det pedagogiska ledarskapet och lärarnas undervisning är skolans absolut viktigaste områden.
Från högsta kommuntopp och hela vägen genom förvaltning, skolledningar och ut i varje enskilt klassrum har man gjort tydligt att det är undervisningens kvalitet som är det centrala för verksamheten i alla Södertäljes kommunala grundskolor.
– Det krävs kompetens och mod för att prioritera och avgränsa på det sättet. Vi har det modet och ser nu hur satsningen ger resultat, säger Monica Sonde, utbildningsdirektör i Södertälje.
Monica Sonde syftar på elevernas förbättrade resultat. Tar man dessutom hänsyn till att en stor del av Södertäljes elever har föräldrar som är studieovana och har ett annat modersmål än svenska är resultaten än mer imponerande. Södertäljes spikraka kurva uppåt sticker ut nationellt.

Alla jobbar mot samma mål
Att man tagit ett kommunövergripande grepp kring kvalitetsutvecklingen av undervisningen är en nyckel till framgången. Stödstrukturen är väl förankrad i hela organisationen och bidrar till att alla lärare, oavsett arbetsplats, har en gemensam målsättning och jobbar på ett enhetligt sätt för att nå kommunens högt uppsatta förväntningar på deras arbete.
Vid ett par tillfällen varje termin träffas exempelvis kommunens alla lärare ämnesvis för att genom föreläsningar och workshops få inspiration och diskutera hur man ytterligare kan stärka undervisningen i respektive ämne. Det är uppskattat.
– Att kontinuerligt få nätverka och utbyta erfarenheter med lärarkollegor från andra skolor som undervisar i samma ämne som en själv värderas högt bland lärarna. Det är fantastiskt att vi under en serie av tillfällen bjuder in de mest eftertraktade ämnesföreläsarna i landet, säger Jenny Stanser, verksamhetschef för grundskolan på Utbildningsförvaltningen i Södertälje.
De stora gemensamma utbildningsdagarna följs upp och kopplas samman med mindre gruppmöten på varje skola var fjortonde dag. I de samtalen kan mer specifika ämnen diskuteras utifrån identifierade områden man har behov av att stärka. Som hur man ska få eleverna att bli bättre på att skriva fakta­texter eller hur lärarna kan påbörja lektionerna för att direkt fånga de unga åhörarnas intresse, för att bara ta ett par exempel.

Effektiva metoder
Södertäljes modell grundar sig på forskning, och de metoder man använder är beprövade. Studier har till exempel visat att professioner utvecklas om de filmas i sitt utövande.
– Det kan till en början kännas ovant och upplevas lite utlämnande att bli filmad. Men i våra lärargrupper är det en coachande stämning, inte en värderande. Att filma olika pedagogiska grepp ger ett värdefullt underlag för gemensamma diskussioner och har lett fram till flera nyttiga ”aha-upplevelser”, säger Monica Sonde.
Ytterligare en konkret lösning för att stärka lärarna och samtidigt öka likvärdigheten i bedömningen av eleverna är den gemensamma rättningen av de nationella proven. I en stor sal samlas lärare och granskar proven tillsammans. Uppstår tveksamheter om hur något svar ska bedömas lägger man det i en särskild hög som man sedan går igenom tillsammans i grupp.
– Vi ger lärarna stöd och verktyg för att de verkligen ska få ägna sig åt att undervisa på bästa möjliga sätt. Alla uppmuntras till att utveckla sin egen personliga roll som lärare men alla utgör samtidigt en del i ett lagarbete, säger Jenny Stanser.

Södertälje kommun
I Södertälje har alla kommunala skolor en gemensam modell för det systematiska kvalitetsarbetet. Lärare uppmuntras till och förväntas att kontinuerligt vilja utvecklas. Att trivsel och hälsa bland de anställda värderas högt märks också på det frikostiga friskvårdsbidraget på 3 000 kronor per år.

Kontaktperson:
Jenny Stanser, verksamhetschef grundskolan
Tel: 08-523 021 92
E-post: jenny.stanser@sodertalje.se
www.sodertalje.se

Små steg i rätt riktning blir med tiden stora kliv

Ann Nilsson, Carina Lindell, Valdrina Maloku och Josefine Yngvesson på Helgedalskolan i Kristianstad. Foto: Daniel Larsson
Ann Nilsson, Carina Lindell, Valdrina Maloku och Josefine Yngvesson på Helgedalskolan i Kristianstad. Foto: Daniel Larsson
– Vi är bara i början av en lång resa. Nu har vi tagit ett helhetsgrepp på verksamheten och vet idag exakt vad vi behöver göra för att åstadkomma förändring, säger Carina Lindell, rektor på Helgedalskolan i Kristianstad som är en av kommunens tre Fokusskolor.

För två år sedan blev Helgedalskolan i Kristianstad utsedd till Fokusskola av sin förvaltning. Det innebar ett helhetsgrepp om hur verksamheten skulle arbeta i syfte att öka måluppfyllelse och likvärdighet.
– Vi upplevde detta som mycket positivt, eftersom vi visste att vi behövde lyfta verksamheten och förändra oss för att få en bättre måluppfyllelse och högre trivsel, säger Carina Lindell.
Beslutet blev början på en resa som startade hösten 2016 med en diger kartläggning av verksamheten. All personal och samtliga elever intervjuades om deras uppfattning av den fysiska och psykosociala skolmiljön.
– I april 2017 fick vi ta del av resultatet som innehöll en nulägesanalys som satte fingret på en rad utmaningar. Utifrån det har vi utarbetat en handlingsplan för skolan som sjösattes lagom till höstterminens start, berättar Carina Lindell.

Helhetsgrepp
Under hösten har man bland annat startat ett elevhälsoarbete, jobbat med arbetsmiljön, trivseln i matsalen samt tagit itu med rastsituationen som många elever beskrivit som jobbig.
– Vi har anställt två förstelärare på fritids varav den ena har i uppgift att starta upp rastaktiviteter som ska finnas alla raster alla veckans dagar, fastslår Carina Lindell.
Skolan arbetar också mot att införa ett tvålärarsystem, där man genom att dela upp elever och ämnen kan minska pedagogernas arbetsbelastning. En viktig åtgärd är också att man sett över sina it-verktyg och infört Team Drive i syfte att förbättra kommunikationen till medarbetarna.
– Nu har vi ett samlat ställe där vi kan hitta information om allt som händer, vilket ökat delaktigheten och blivit ett stort lyft för hela verksamheten.

Mycket stöd
Ann Nilsson, 1–7-lärare och förstelärare som arbetat på skolan i fem år, ser med tillförsikt på allt det nya.
– Det känns bra att lämna allt det gamla bakom sig. Nu händer det så mycket positivt i verksamheten och det är stimulerande att vara med och påverka skolans utveckling framöver.
Just nu driver hon och Josefine Yngvesson ett projekt som handlar om att skapa samsyn inom matematik och svenska F–6.
– Projektet syftar till att man som lärare i svenska ska kunna utvecklas både kollegialt och inom det egna ämnesområdet. Vi arbetar på alla fronter för att uppnå våra mål.
Antalet utökade tjänster har möjliggjorts med hjälp av lågstadiesatsningen och genom att renodla dem.
– Alla klasslärare får didaktisk handledning samt hjälp med konflikthantering och annat professionellt stöd, och kan på så vis fokusera mer på undervisningen, berättar Josefine Yngvesson, förstelärare i matematik.
Skolkurator Valdrina Maloku ansvarar för utbildningen i konflikthantering.
– Vi medarbetare utvecklar skolan gemensamt vilket jag tror är en viktig förutsättning för att lyckas åstadkomma en varaktig och hållbar förändring. Alla har en viktig roll att fylla i det pågående utvecklingsarbetet där kunskap och trygghet står i fokus.

Ljus framtid
Carina Lindell påpekar att skolan arbetade med förbättringsinsatser även innan verksamheten blev en fokusskola. Den stora skillnaden är att man nu tagit ett helhetsgrepp.
– Tidigare gick vi framåt med mindre steg, nu tar vi stora steg som på sikt kommer att leda till rejäla kliv i rätt riktning. En stor kommande förändring är också en om- och utbyggnad av skolan samt att verksamheten inom kort ska ledas av två rektorer.
– Dubbelt ledarskap kommer att frigöra tid. Nu kan jag bli en synlig pedagogisk ledare vilket är en viktig del av den resa som skolan är mitt uppe i, säger Carina Lindell.
Om tre år hoppas hon att många av de verksamhetsmål man siktar på har uppnåtts.
– Då har vi en skola med hög måluppfyllelse, bra stabilitet samt ett övergripande lugn. En verksamhet med stor trivsel dit både elever och personal söker sig med glädje.

Kristianstads kommun
Kristianstad är nordöstra Skånes handelscentrum. Här hittar du lugnet med varierad natur men också spännande och annorlunda upplevelser, bara en timmes tågresa från storstadsområdet vid Öresund. Kommunen har drygt 83 000 invånare, av dem bor omkring 40 000 i staden Kristianstad.

Kristianstads kommun
291 80 Kristianstad
Tel: 044-13 50 00
www.kristianstad.se

Vi har det som krävs för att eleverna ska lyckas

Anders Härdevik, verksamhets­chef vid utbildningsförvaltningen i Enköping. Foto: Per Groth
Anders Härdevik, verksamhets­chef vid utbildningsförvaltningen i Enköping. Foto: Per Groth
– Bra verksamhet har inget med tur och tillfälligheter att göra. Det säger Anders Härdevik, verksamhetschef vid utbildningsförvaltningen i Enköping, där man med fötterna i samtid och blicken mot framtid arbetar hårt för att utveckla kommunens skolor till de bästa av skolor.

Enköping är en progressiv kommun som vågar gå före även när det gäller skol- och utbildningsfrågor. För tre år sedan infördes central rättning av alla nationella prov. Resultaten följs över tid, på såväl individ- som gruppnivå, med ett tydligt invärde i förskoleklass och ett utvärde i årskurs 9. I grunden ligger en övertygelse om att tidiga insatser ska ge tidiga resultat.
– Det finns ingen lärare som bara har tur och lyckas med elever. Bakom framgångarna ligger hårt arbete, kompetens, kvalitet i undervisningen och erfarenhet. För att klara detta krävs stort fokus på uppdraget, modiga samtal och, ja, vi har högt ställda förväntningar på varandra. I gengäld har alla ett stort friutrymme, säger Anders Härdevik. Utgångspunkt är alltid frågan: Vad behöver du för att lyckas bättre? En fråga som fungerar i hela styrkedjan; från elev till verksamhetschef.

Nytt program
Som ett led i det arbetet har utbildningsförvaltningen skapat ett professionsutvecklingsprogram som kommer att sjösättas inom kort.
– Programmet riktar sig till såväl ledning som pedagoger. Grundtanken är att rusta våra lärare och rektorer med verktyg så att de kan göra sig själva och uppdraget rättvisa.
Delaktighet är en annan viktig faktor i arbetet med att utveckla skolorna i Enköping.
– Samtliga elever och föräldrar skall känna sig välkomna till en skola som tar deras synpunkter på allvar och som uppmuntrar delaktighet. Det innebär inte att alla får som dom vill. Vi ser det som en nödvändighet att det gamla skolsystemets struktur förändras. En ny tid kräver metoder och förhållningssätt som är anpassade till samtid och framtid, inte till dåtid, säger Anders Härdevik.
De strukturer och system som begränsar eleven från att lyckas ska tas bort.
– Tidigare har man sagt att alla elever har rätt att lyckas. Vi säger att alla elever ska lyckas. Det är en stor och mycket väsentlig skillnad. Vi har förutsättningarna och allt som krävs för att den visionen ska bli verklighet.

Enköpings kommun
I Enköping – Sveriges närmaste stad – satsar vi på våra barn och unga. Vi har en skola i ständig utveckling där barn och ungdomar får möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden. Arbetsglädje och lust att lära ger löfte om en hållbar kommun, där barn och ungdomar står i fokus.

Enköpings kommun
Kungsgatan 42
745 80 Enköping
Tel: 0171-62 50 00
www.enkoping.se