Alla inlägg av stellanstal

Lärare kan inte ensamma ta ansvar för kvaliteten i skolan

Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket / Scandinav Bildbyrå
Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket /
Scandinav Bildbyrå

– Bristande likvärdighet, att elever möter skiftande kvalitet i undervisningen, att gapet mellan olika elevgrupper ökar sett till resultaten samt lärarbristen tillhör skolans allra viktigaste utmaningar säger Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket.

Likvärdighet handlar om alla elevers rätt att nå målen, att all undervisning ska hålla samma höga kvalitet och att elever ska få relevant stöd utifrån behov och förutsättningar. Här ser Peter Fredriksson några saker som extra viktiga.
– Undervisning ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Då krävs att lärare får möjlighet att i ett kollegialt lärande förenas i det som är framgångsfaktorer för en undervisning med hög kvalitet. Man måste också ha en bra och tät uppföljning av elevers lärande och utifrån det ha kompetenser och resurser att rikta stöd. Lärare kan inte ensamma ta ansvar. Huvudmannen och rektorer måste göra sitt och organisera och fördela resurser rätt.

Ökad segregation
Skolsegregationen har ökat under senare år. Peter Fredriksson menar att det främst är en effekt av ökad social segregation där människor klustras utifrån socioekonomiska och kulturella faktorer.
– Sedan förstärks den till vissa delar av det fria skolvalet. Men vi behöver inte kapitulera för segregation och dess effekter. Man kan organisera och bygga en skolstruktur utifrån ett tydligare integrationsperspektiv. En skola kan till exempel ha en profil eller inriktning som gör att elever med olika bakgrunder möts. Viktigt är också att göra sitt yttersta för att skolor i mer utsatta områden har en sådan kvalitet att de mer resursstarka eleverna stannar kvar.

Digital kompetens
Digital kompetens står högt upp på skolans och hela samhället agenda. Enligt Peter Fredriksson handlar det i grunden om att förstå hur den digitala utvecklingen påverkar samhället och människor, att ha tillgång till och veta hur olika digitala hjälpmedel kan användas, att kritiskt kunna granska information och olika medier och att lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.
– Att detta är viktigt förstår alla som insett att internet inte är en fluga, som känner till begreppet fake news, som har banken i telefonen och som ser fram emot att sitta i baksätet och läsa när bilen kör sig själv. Och alla som inte förstått detta kan få hjälp av barn i förskolan och elever i skolan. De har koll!

Vad anser du bör göras för att läraryrket ska bli mer attraktivt?
– Skolans kvalitet står och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsningar på att få upp lönerna behövs, men det räcker inte. Arbetsmiljön och förutsättningarna att göra ett jobb med kvalitet behöver stärkas, vilket ställer krav på en rektor som kan leda, strukturera och organisera. Vi behöver också påminna om att de allra flesta skolor i Sverige är bra och att de allra flesta lärare trivs och tycker om sitt jobb. Vi ska sluta måla bilden av svensk skola med den där breda penseln doppad i svart färg. Den bilden lockar ingen att bli lärare. Det finns all anledning att nyansera bilden, att ta fram både den gula, röda och gröna färgburken. Problem finns, dem ska vi ta på allvar och göra något åt. Det kan vi göra och samtidigt säga att läraryrket är fantastiskt.

Hur ser morgondagens skola ut, om allt går som du vill och hoppas på?
– I morgondagens skola har vi lärare som ratat både läkar-, ekonom- och juristutbildningar för att få arbeta i skolan. Vi har elever som får allt det stöd de behöver, men som också har förstått att det krävs ansträngning och träning för att nå framgång i skolarbetet. Vi har föräldrar som visar den största respekt för rektors och lärares kompetens. Vi har politiker som slåss om vems förtjänst det är att skolan blivit så bra men som i övrigt fredar lärare och rektorer från nya reformer. Vi har slagit världen med häpnad och toppar nu alla Pisa-undersökningar. Så kan det bli, om vi alla tar ansvar för att göra det vi kan göra. Och jag skojar inte, fastslår Peter Fredriksson.

Lagarbete och gemenskap lockar lärare till Kristianstad

Eva Johansson, lärare i samhällskunskap och historia, Tony Ivarsson, rektor och Camilla Herrlin, förstelärare på Christian 4:s gymnasium. Foto: Daniel Larsson
Eva Johansson, lärare i samhällskunskap och historia, Tony Ivarsson, rektor och Camilla Herrlin, förstelärare på Christian 4:s gymnasium. Foto: Daniel Larsson
På Christian 4:s gymnasium i Kristianstad kan en lektion i engelska bedrivas på stadens konsthall och aktuella samhällsfrågor ge upphov till att eleverna skapar en fotoutställning. Kreativiteten och det välfungerande samarbetet inom lärarlaget har gjort skolan till en populär arbetsplats.

Flera av lärarna på Christian 4:s gymnasium i Kristianstad reser ganska långt för att komma till sitt jobb och passerar flera kommungränser på vägen.
– Det är ett fint bevis för vår höga trivselfaktor här. Trots den goda arbetsmarknaden för lärare och möjligheter att få jobb nära hemmet känner många att det är värt att pendla just hit, säger Tony Ivarsson, rektor på Christian 4:s gymnasium i Kristianstad.
Skolans huvudbyggnad, med anor från folkskoletiden, står ståtligt mitt i centrala Kristianstad. Huset är inbjudande i sig men framför allt är det stämningen innanför väggarna som lagt grunden till skolans goda renommé. Hela verksamheten präglas av en öppenhet. Här lägger man vikt vid att skapa goda relationer, till och mellan eleverna såväl som inom personalgruppen.

Välkomnar spontanbesök
Det var det som lockade hit läraren Eva Johansson som undervisar i kurser inom samhällskunskap och historia. Hon gillar att alla på skolan så genuint värnar om gemenskapen. Själv tar hon exempelvis ofta en kaffe och småpratar med både kollegor och elever i skolans kafeteria. Det är de där naturliga mötena som hon uppskattar och värderar högt. Dörren till hennes arbetsrum står så gott som alltid på vid gavel och hon får ofta spontanbesök.
– Jag vill vara tillgänglig för eleverna. Den ömsesidiga tillit vi får gentemot varandra gynnar inte bara trivseln utan även själva undervisningen. Eleverna har förtroende för mig och det gör det lättare att nå ut med kunskap och få dem intresserade av att lära sig mer, säger Eva Johansson.
Den kommunala gymnasieskolan, i dagligt tal kallad C4, erbjuder fyra inriktningar på det Estetiska programmet vilka är bild- och formgivning, estetik och media, musik samt teater. Nytt för 2018 är dessutom att skolan startar spetsutbildning i musik i samverkan med musikhögskolan i Malmö.
Den kreativa andan på skolan är påtaglig. I verkstäderna och ateljéerna har eleverna ofta pågående projekt även efter lektionstid. Likaså skolans musiklokaler används flitigt för allt från klassiskt musicerande till att repa med rockband. Samtidigt är den teoretiska prägeln tydlig och samtliga program på skolan är högskoleförberedande.

Samarbeten och växelverkan
På Christian 4:s gymnasium samarbetar lärarkollegorna tätt tillsammans. Ett studiebesök på Kristianstads konsthall kopplades exempelvis nyligen ihop med lektioner i engelska då eleverna fick till uppgift att översätta texterna intill verken. I undervisningen väver man även in aktualiteter i samhället.
– I samband med metoo-uppropet lät vi de frågorna gå som en röd tråd genom vår verksamhet. Ämnet togs upp i samhällskunskapen och kopplades ihop med foton, tecknade bilder och filmer som eleverna presenterade i en utställning, säger Camilla Herrlin, förstelärare på Christian 4:s gymnasium.
På samma sätt har lokalpolitiska förslag om tiggeriförbud inspirerat till diskussioner om demokrati på skolan vilket följts upp med besök på en utställning om romernas liv ur ett historiskt perspektiv.
– Vi gillar samarbeten och process­tanken. Lärare som vill jobba för sig själva i ett slutet klassrum passar inte så bra in här, säger rektor Tony Ivarsson.
Och den där speciella samarbetstanken och pigga omvärldsbevakningen tycks många uppskatta. Eva Johansson handledde nyligen en lärarkandidat som studerade vid Malmö högskola och var bosatt ganska långt från Kristianstad. Han gjorde ingen hemlighet av att han först känt viss besvikelse över att hans verksamhetsförlagda utbildning förde med sig så mycket restid, men ändrade efterhand sin inställning helt.
– Han var så nöjd, sa att det hade gett honom så mycket att få vara med oss på den här skolan. Det är lätt att bli hemmablind och därför kul att bli påmind om hur bra vi har det, säger Eva Johansson.

Kristianstads kommun
I Kristianstad finns fem kommunala gymnasieskolor som erbjuder de flesta nationella program och inriktningar. Gymnasieskolorna samarbetar med högskolor och universitet i bland annat Kristianstad, Lund och Malmö samt med både det lokala och nationella näringslivet. Många gymnasieelever får möjlighet till internationella utbyten.

Kontakt:
Mattias Olsson
skolchef i Kristianstad
E-post: mattias.olsson@kristianstad.se
www.kristianstad.se

Toppbetyg till arbetsgivare som erbjuder bra lön och ledarskap

Erik Bengtzboe, talesperson i skolfrågor för Nya Moderaterna. Foto: Fredrik Wennerlund
Erik Bengtzboe, talesperson i skolfrågor för Nya Moderaterna. Foto: Fredrik Wennerlund

Bra lön och bra ledarskap är de faktorer som främst kännetecknar en bra arbetsgivare inom gymnasieskolan. Det visar en färsk undersökning av Framtidens Karriär – Gymnasielärare där hela 80 procent av de tillfrågade lärarna anger dessa faktorer som viktigast.

Enligt Erik Bengtzboe, Nya Moderaternas talesperson i skolfrågor, är resultatet i linje med partiets uppfattning.
– För oss är det en självklarhet att skickliga och erfarna lärare ska ha bra betalt. Vid sidan av lönen ser vi också att lärarnas arbetsmiljö spelar en stor roll för läraryrkets attraktivitet. Lärare ska arbeta med det som de är utbildade för och med deras huvuduppdrag: undervisningen. Här spelar ledarskapet på skolorna en viktig roll, i den meningen att ett gott ledarskap skapar förutsättningar för lärare att fokusera på undervisningen, vare sig det handlar om kompetensutveckling, för- och efterarbete eller själva undervisningen i klassrummet.

Våld i skolan
I undersökningen uppger en tredjedel att de utsatts för våld i skolan, antingen av elever eller av anhöriga till elever. Erik Bengtzboe ser med oro på den utvecklingen.
– Skolan är en del av världen utanför, så när vi ser att våld och otrygghet breder ut sig sker det även i skolan. Att polisen och socialtjänst får bättre resurser för att kunna göra sitt jobb är därför viktigt. Våld och kränkningar accepteras inte på någon annan arbetsplats och ska heller inte accepteras i skolan. Moderaterna har därför länge krävt en översyn av skollagens kapitel som rör trygghet och studiero i syfte att skärpa lärarnas mandat att ingripa vid ordningssituationer. Ytterst är det också så att om kameror och andra trygghetsåtgärder behöver sättas in så ska det ske. Vi är också öppna för att införa ordningsomdömen i skolan.

Efterlyser dialog
65 procent av lärarna anser att politiska beslut som rör gymnasieskolan inte är verklighetsförankrade.
– Det är en olycklig spricka mellan professionen och politiken som vi gör vårt bästa för att överbrygga. Bland annat av denna anledning prioriterar vi att besöka skolor och lärare för att lyssna in kritik och synpunkter på olika förslag. Detta uppmanar vi också våra lokala företrädare att göra. Vi har även en kontinuerlig dialog med de båda lärarfacken och tar del av deras remissvar. I grund och botten tror jag att vi länge har överskattat politikens roll i skolan och underskattat lärarnas, och det får konsekvenser där snabba förändringar sker med löften om stor förändring men med dålig förankring i verksamheten som faktiskt ska leverera det.

Religiösa friskolor
81 procent säger sig vara emot religiösa friskolor. Erik Bengtzboe är inte förvånad över resultatet.
– Det är lärare och rektorer, inte präster och imamer, som ska styra undervisningen och skolan. Alla elever har rätt till en skolgång som präglas av svenska värderingar om jämställdhet och om alla människors lika värde. För att säkerställa att religionen inte påverkar undervisningen vill Moderaterna skärpa tillsynen och kontrollerna av dessa skolor. Vi vill också se en ändring av skollagen för att sätta stopp för en systematiserad och icke-pedagogiskt motiverad könsseparerad undervisning.
65 procent säger sig vara för ämnesbetyg, 35 procent för kursbetyg.
– Att gå från ett kurs- till ett ämnesbaserat gymnasium är en mycket stor reform. Hela gymnasieskolans upplägg skulle behöva göras om. Därför är det viktigt att vi först utvärderar nuvarande system och dess effekter innan vi gör om det.

Förstatligande
92 procent säger sig vara för ett förstatligande av gymnasieskolan. Här säger Erik Bengtzboe att Moderaterna vill se ett tydligare nationellt ansvar för att vända utvecklingen på de skolor som brister.
– Det handlar bland annat om att sätta upp nationella kvalitetskrav som varje skola måste nå upp till. De skolor som inte klarar av att möta kraven på exempelvis kunskapsresultat, trygghet och arbetsmiljö ska omedelbart åläggas krav på att vända resultaten samt få stöd av staten i det arbetet. Om skolan ändå inte lyckas åtgärda problemen ska staten ytterst kunna överta driften av en skola under en övergångsperiod och stänga den om det krävs. Tillstånd kan idag dras in för friskolor, men för kommunala skolor saknas den möjligheten.

Anser du att religiösa friskolor ska tillåtas?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 14–20 mars 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.
Är de politiska besluten för gymnasieskolan verklighetsförankrade?

Skolledarpriset riktar strålkastarljuset mot skolledarnas viktiga roll

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. Foto: Ernst Henry Photography
Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. Foto: Ernst Henry Photography

På senare har år har debatten om framtidens gymnasieskola till stor del fokuserat på lärarnas roll. Skolledarna, som fyller en nyckelfunktion för att forma framtidens skola, har hittills inte fått lika mycket uppmärksamhet och erkännande. Stora Skolledarpriset, som vartannat år delas ut till en skolledare som gjort extraordinära insatser, syftar till att belysa skolledarnas viktiga roll.

Priset delas ut av Sveriges Skolledarförbund, som vill uppmärksamma skolledarnas avgörande betydelse för barns och elevers utveckling och lärande i alla skolformer, från förskola till vuxenutbildning.
– Priset syftar till att lyfta vikten av ledarskap och skapa intresse för och bidra till ett framgångsrikt ledarskap, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv och juryns ordförande.
Stora Skolledarpriset består av 100 000 kronor och delas ut till en skolledare som är djupt grundad i Sveriges Skolledarförbunds etiska kod och i sitt arbete har agerat i enlighet med de värderingar som kommer till uttryck där.

Lokalt ledarskap är avgörande
Skolledaren ska också ha skapat en inre organisationskultur som har starkt fokus på ständigt pågående förbättringsarbete utifrån de nationella målen och förhåller sig konstruktivt till förändringar i omvärlden, ny kunskap och innovation för att säkerställa fortsatt framgång för sin organisation. Skolledaren ska också samverka med externa intressenter för att stärka verksamheten, vidga perspektiv och uppmuntra mångfald. Våren 2018 fick Hans Jakobsson från ABB Industrigymna­sium i Västerås utmärkelsen.
– Det lokala ledarskapet är avgörande för att skolan ska fungera bra, för att lärarna ska ha tillgång till ett kvalificerat ledarskap och slutligen även för elevernas resultat. Hans Jakobsson var den skolledare som denna gång uppfyllde kriterierna bäst. Med utmärkelsen vill vi visa att skolledare verkligen kan göra skillnad. Utmärkelsen är förstås bara en del av arbetet med att stärka skolledarnas roll, men det här är andra gången vi delar ut priset och jag tycker att vi är på rätt väg, säger Tobias Krantz.

Verksamheten präglas av motiverade elever och engagerade lärare

Åsa Skaljic, rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. Foto: Gonzalo Irigoyen
Åsa Skaljic, rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. Foto: Gonzalo Irigoyen
– Våra elever är motiverade. Lärarna behöver inte lägga tid på att skapa engagemang utan kan från start använda elevernas intresse som ett kraftfullt verktyg i undervisningen. En guldgruva för lärare, säger Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm.

Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Åsö vuxengymnasium är Stockholm stads eget komvux och med sina cirka 10 000 elever per år Stockholms största utbildningsanordnare för vuxenutbildning. Verksamheten har två viktiga huvuduppdrag: reguljär komvuxutbildning och kompetensförsörjning för stadens medarbetare. Undervisningen är till största del lärarledd.
– Vi erbjuder även distansutbildningar men majoriteten av eleverna önskar lärarledd undervisning, säger Sirpa Wahlberg Borgström.
Till skillnad från många andra skolor har Åsö gymnasium inga problem med att rekrytera lärare. Något som Sirpa Wahlberg Borgström kopplar ihop med arbetskulturen som präglas av intresserade och motiverade elever, kollegialt samarbete och engagerade lärare.
– Eleverna har ju själva valt att komma till oss för att de behöver en viss kunskap och är mycket målinriktade. Det möter vi upp med professionella och engagerade lärare. Över 98 procent av våra lärare är behöriga och många har även forskarutbildning med fördjupade ämneskunskaper.
Verksamheten inväntar en ny stor målgrupp genom de nyanlända som efter SFI vill fortsatt läsa inom komvux.
– Här har vi precis startat en stor utbildningssatsning där samtliga medarbetare, alla lärare, administration, skolledning och stödverksamhet ska få en utbildning i andraspråksinlärning. Utbildningen sker i samarbete med Göteborgs universitet och innehåller 7,5 poäng i svenska som andra språk, vilket ger nya möjligheter. Eleverna kommer ju inte hit tomma; de har massor med kunskaper men kan kanske inte uttrycka det på svenska, konstaterar Sirpa Wahlberg Borgström.

Vuxenutbildning Söderort
Åsa Skaljic håller med om beskrivningen. Hon är rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. En något mindre skola med ungefär 550 elever som tidigare mest har arbetat med SFI. Under senare år har verksamheten utvecklats till att även omfatta yrkesförberedande utbildningar, kombinationsutbildningar, yrkesutbildningar samt svenska som andraspråk på grundläggande nivå.
– Vi arbetar utefter Stockholms stads vision, Ett Stockholm för alla. För oss är det en ledstjärna i arbetet med att försöka erbjuda invånarna i främst Söderort, utbildning, och ge dem så goda möjligheter som möjligt för vidare studier eller för att komma ut på arbetsmarknaden. Den största utmaningen i den strävan är att få till den bredden i vårt utbildningsutbud.
Det breda spektrat av elever och deras skiftande förkunskaper är en annan utmaning.
– Vi har allt från de som aldrig har gått i skolan till akademiker. Det måste vi också hantera.
En nyhet på Vuxenutbildning Söderort är kombinationsutbildningar, där eleverna läser SFI integrerat med gymnasiala yrkeskurser. Här arbetar yrkes- och SFI-lärare tätt tillsammans med språkstödsresurser på elevernas modersmål.
– Som lärare måste du vara väldigt kreativ och flexibel. Det går inte att stå och ha någon katederundervisning, här handlar om att hitta nya undervisningsformer med mycket muntlig kommunikation, bilder och praktiska exempel. Lärarna som arbetar med detta tycker det är mycket inspirerande, och inte minst det täta samarbetet med andra kollegor är uppskattat, berättar Åsa Skaljic.
Hon påpekar att Vuxenutbildning Söderort är en plats dit det kommer människor från hela världen.
– De för med sig med olika kunskaper och massor med erfarenheter vilket skapar en väldigt positiv och berikande miljö. Här finns stora möjligheter att utvecklas, både som människa och yrkesperson.

Framtid
För framtiden hoppas Åsa Skaljic att verksamheten har lyckats nå ut till ännu fler.
– Jag vill att vi ska bli så breda som möjligt för att kunna möta så många människor i Stockholm som möjligt och erbjuda dem en utbildning på en nivå som motsvarar deras behov.
Även Sirpa Wahlberg Borgström har ett tydligt mål för verksamheten.
– Redan till hösten sjösätts en ny organisation som bland annat innehåller Campus Åsö, där kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder samlas under samma tak. För oss är det ett sätt att framtidssäkra verksamheten och ge stockholmarna ännu bättre förutsättningar för att klara sina studier och etablera sig på arbetsmarknaden.

Stockholms stad, Vuxenutbildningscentrum
Stockholms stad erbjuder flera olika typer av vuxenutbildningar. Här kan man till exempel läsa in gymnasiet, läsa svenska på sfi, gå en lärlingsutbildning, läsa på Lärvux, särskild utbildning för vuxna eller utbilda sig till ett framtidsyrke på Yrkeshögskolan. På Vuxenutbildningscentrum som öppnade förra året kan stockholmarna göra allt från att söka sfi och komvux till att boka studievägledning och testa sina kunskaper i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Stockholms stad, Vuxenutbildningscentrum
Rosenlundsgatan 52, gatuplan
118 63 Stockholm
Tel: 08-508 354 00
www.stockholm.se

Var tredje lärare hotad på jobbet

Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg

Arbetsklimatet på landets skolor har hårdnat de senaste åren. En så stor andel som 34 procent av gymnasielärarna uppger att de blivit utsatta för hot eller våld i sin yrkesutövning.

Var tredje gymnasielärare har någon gång blivit utsatt för hot eller våld. Det visar en undersökning som tidningen Framtidens Karriär Gymnasielärare låtit göra bland ett slumpvis urval av gymnasielärare under våren 2018. Av de som blivit drabbade anger 90 procent att de blivit utsatta av en elev och 20 procent att de blivit utsatta av en anhörig till en elev.
Resultatet är beklagligt och allvarligt men förvånar inte Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Han menar att det skett en dramatisk ökning av hot, våld och otillbörlig påverkan mot både lärare och rektorer under de senaste två åren.

Viktigt med tidigt stöd
I klassrummen kan lärare utsättas för hotfulla situationer i samband med att de tar till disciplinära åtgärder för att få ordning eller vid tillsägelser om elevers beteenden och språkbruk. Att elever och vårdnadshavare motsätter sig lärares betyg och bedömning är ytterligare en orsak som kan ge upphov till hot och våld. Dessutom ökar förtal och smutskastning av skolpersonal i sociala medier.
– När något sådant händer måste skolan agera direkt. All personal måste stå upp för den som blivit utsatt och alla händelser som rör hot eller våld mot yrkesverksamma inom skolan ska polisanmälas, säger Matz Nilsson.
Han tror att det alltmer individualiserade samhället lett till att klimatet på landets skolor hårdnat. Uppfattas till exempel skolprofessionens beslut om en elevs behov av stöd eller kunskapsnivå som fel är det lätt att byta skola, överklaga och smutskasta. Skolan har tappat i pondus som myndighetsutövare. Problemet med hot och våld är därför inte bara en lokal fråga för varje enskild skola utan är en aktuell politisk fråga på nationell nivå.
– Sedan måste det bli kännbart att hota och utsätta skolpersonal för våld eller psykiska kränkningar. Tjänstemannaskyddet måste inkludera lärare och rektorer på samma sätt som blåljuspersonal. Vi har lämnat ett sådant förslag till regeringen och påtalat att frågan kräver en snabb hantering, säger Matz Nilsson.

Har du någon gång blivit utsatt för hot eller våld i din yrkesroll som gymnasielärare?

Jag blev utsatt av en...

Flera lärare har blivit utsatta av flera kategorier, därför är totalsumman över 100%

I Motala går gymnasieskolorna under samma flagg

Peter Johansson rektor för Carlsunds utbildningscentrum och Christina Billemar, rektor för Platengymnasiet. Foto: Åke Karlsson
Peter Johansson rektor för Carlsunds utbildningscentrum och Christina Billemar, rektor för Platengymnasiet. Foto: Åke Karlsson
– Även om vi råkar finnas i olika lokaler under olika namn ser vi oss inte som konkurrenter. Det viktiga är att eleven får rätt utbildning. Vi ser oss som en gymnasieskola, säger Peter Johansson rektor för Carlsunds utbildningscentrum.

Den första sökomgången till gymnasiet har nyligen avslutats och i Motala vill hela 70 procent av ungdomarna göra sina gymnasiestudier på hemmaplan.
– Det är ett gott tecken som visar att det finns ett stort intresse för våra verksamheter, säger Christina Billemar, rektor för Platengymnasiet.
En viktig anledning bakom ungdomarnas intresse för hemkommunens skolor är det stora utbudet. Motala kommun erbjuder såväl yrkesförberedande som studieförberedande program samt riks­idrottsgymnasium och gymnasiesärskola.
– Inom Platengymnasiet har vi en stor mångfald med elever där alla ryms under ett och samma tak. Skolorna arbetar medvetet med integration och olika gemenskapsbefrämjande aktiviteter pågår. Det skapar en dynamisk verksamhet som det känns bra att vara en del av, säger Christina Billemar.
Peter Johansson nickar instämmande.
– Gymnasieskolan i Motala präglas generellt av ett väldigt öppet klimat mellan kompetenserna. Det är korta beslutsvägar och ett nära samarbete lärarna emellan.

Gemenskap
Christina Billemar berättar att Motala kommun har en engagerad bildningsnämnd. Något som bland annat tar sig uttryck i gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för alla lärare, oavsett etikett på verksamheten.
– Det finns ett övergripande mål om att lyfta fram de två skolorna som en gymnasieskola med stor bredd i programutbudet. Ett led i det arbetet är till exempel veckovisa möten som är gemensamma för alla rektorer i kommunens gymnasieskolor, och faktum är att vi har hög samstämmighet i många beslut. Många av arbetssätten och rutinerna är också skolgemensamma vilket är förmånligt om man vill byta skola eller jobba på flera olika.
Peter Johansson beskriver det som att Motalas gymnasieskolor går under en och samma flagg.
– Vi ser oss som en gymnasieskola. Det viktigaste är eleven, inte vilken gymnasieskola den väljer.
På frågan om de kan rekommendera andra lärare att arbeta på en gymnasieskola i Motala blir svaret ett unisont ja!
– Motala är en stad på frammarsch, och det avspeglas även i skolans arbete. Här finns ett mycket kompetent lärarkollegium och goda utvecklingsmöjligheter, både genom övergripande fortbildning och kollegialt lärande. Skolorna arbetar aktivt med UF, Ung Företagsamhet, och når goda resultat. Goda kommunikationer och vacker natur gör inte saken sämre, fastslår Christina Billemar och Peter Johansson.

Bildningsförvaltningen i Motala
Bildningsförvaltningen i Motala vill att barn och vuxna tillsammans ska utvecklas till kreativa, positiva individer som väljer livsglädje. Därför erbjuder vi en bred och djup verksamhet där möjligheterna ges, oavsett vilka mål som finns.
Vår ambition är att alltid utgå ifrån varje elevs olika förutsättningar och behov. Det bygger på att vi ökar vår kompetens och hittar de bästa socioekonomiska förutsättningarna. Vi har därför valt att satsa på ett långsiktigt arbete med – En skola för alla.
www.motala.se

En majoritet vill införa ämnesbetyg

Åsa Fahlén ordförande för Lärarnas Riksförbund. Foto: Rikard Westman
Åsa Fahlén ordförande för Lärarnas Riksförbund. Foto: Rikard Westman

En undersökning som tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare låtit göra visar att drygt 60 procent av gymnasie­lärarna vill införa ämnesbetyg. Men kåren är splittrad i frågan.

Tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare genomförde i början av 2018 en undersökning bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare. En av frågorna rör vilken typ av betygsättning som är att föredra. Resultatet visar att 63 procent av de cirka 500 gymnasielärare som svarat på enkäten vill ha ämnesbetyg, det vill säga införa ett betygssystem som ser till en elevs sammantagna kompetens och prestation i ett ämne under en termin. Resterande, 37 procent, föredrar det nuvarande betygssystemet, där det görs en bedömning av eleven efter varje avslutad delkurs.
–Det resultatet stämmer överens med den bild jag har av lärares önskemål om betygssystem. En majoritet vill införa ämnesbetyg men jag vet att kåren är splittrad i frågan, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Mindre stress och mer fokus
Lärarnas Riksförbund har tagit ställning för ämnesbetyg och Åsa Fahlén ser även personligen flest fördelar med det. Den uppfattningen grundar hon dels på det hon hör från ombud och medlemmar i förbundet och dels på sin egen erfarenhet som gymnasielärare. På den skola hon var verksam innan hon tillträdde som ordförande för Lärarnas Riksförbund, våren 2016, erbjöds den internationella gymnasieutbildningen International Baccalaureate där elevernas betyg till stor del bestäms av slutprov efter två års studier.
– Det är ett tufft program men eleverna kände sig ändå inte lika stressade beroende på att de kunde fokusera på sina mål mer långsiktigt. Jag tror det är lättare att fördjupa sig om betygsättningen inte hela tiden hänger över en. Det gynnar både den psykiska hälsan och möjligheten att inhämta kunskap om man skulle ge ett sammantaget betyg i ett ämne istället för efter varje moment.
Att 37 procent av gymnasielärarna svarar att de vill ha kvar dagens betygsystem för att de är trötta på skolreformer eller rädda för förändringar tror inte Åsa Fahlén är en trolig förklaring till undersökningsresultatet. Ser lärare att något kan ändras till en fördel för eleverna så är man villig att anpassa sig efter det.
– Men det är viktigt att veta hur ett nytt betygssystem skulle kunna utformas. Att bara byta betygsystem och oförändrat behålla dagens kursutformade gymnasieskola skulle inte bli klockrent. Det är många aspekter att ta hänsyn till för att hitta fungerande lösningar. Jag välkomnar regeringens utredning av frågan, säger Åsa Fahlén.

Är du för ämnesbetyg eller kursbetyg?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige den 5–6 april 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Snickarna i Varberg jobbar digitalt!



På byggprogrammet spänner digitaliseringen över såväl schema som pedagogisk planering och digitala läromedel.

– Jag har just kört ett pass med rit- och mätteknik för eleverna genom att visa ritningar i våra faktaböcker direkt på vita duken. Men redan före lektionen kan eleverna ta en titt på det jag ska gå igenom genom att klicka på länkar som finns i planeringen i skolans lärplattform, förklarar Christer Lotzner.

Pionjär på att jobba digitalt!
Christer är lärare på byggprogrammet vid Peder Skrivares skola i Varberg. För Christer har datorer funnits med naturligt i undervisningen sedan många år. Och skolan har successivt skapat bättre och bättre förutsättningar för att jobba digitalt. Alla eleverna har datorer och uppkopplingen till internet fungerar bra. Men en intressant fråga är hur det började?
– Jag är intresserad av att ta hjälp av bra datorprogram i undervisningen. Jag gillar att dyka in i en applikation och se hur jag kan använda den på bästa sätt. Det första jag startade med var arbetsuppgifterna. Eleverna fick tillgång till enkla faktafrågor som datorn rättade, sedan gick jag vidare till att jobba med inlämningsuppgifterna digitalt. Först därefter kom själva faktaböckerna med i bilden. Men när jag kunde börja länka till olika teoriavsnitt, då insåg jag att planeringsarbetet kunde ta stora steg framåt. Det innebar nämligen att jag kunde skapa min egen digitala planering för hur byggutbildningen ska gå till under de tre åren. Jag ville ha en planering som i princip följde hur ett hus kommer till: grunden först, sedan väggar och tak osv.

Schema och läromedel hänger ihop
På Peder Skrivares skola är Christers pedagogiska planering integrerad i flera av skolans system. Det märker eleverna redan när de öppnar det digitala schemat. När de ser veckans lektioner i de olika byggkurserna ser de inte bara tiderna utan också innehållet i lektionerna. Där finns information om såväl praktiska moment som teoretiska. Dessutom finns aktiva länkar till faktaböckerna och även till de praktiska uppgifterna.
– Så eleverna vet vad som kommer att hända och de kan enkelt ta igen när de har missat något. Vi som lärare spar tid. Planeringen för hela nästa läsår är ju i princip redan klar, berättar Christer. Och nu är det extra värdefullt eftersom mina kollegor har sett fördelarna, så nu jobbar vi även ihop på den digitala fronten. Det spar än mer tid och är roligare, avslutar Christer.


Nästa generation digitala läromedel

Liber Digital kännetecknas av interaktivitet för eleverna och resultatuppföljning för läraren. Nästa generation digitala läromedel ger dig en än mer flexibel och effektiv lösning.
Ett exempel är intelligent återkoppling som anpassar sig efter elevernas svar och tar dem steg för steg genom uppgifterna. Funktionerna skiljer sig åt beroende på ämne.


Fördelar för dig:
• Lätt att individanpassa
• Detaljerad resultatuppföljning på såväl individnivå som gruppnivå
• Bedömningsuppgifter och bedömningsstöd

Fördelar för elever:
• Allt eleverna behöver, samlat på ett ställe
• Direkt återkoppling på övningar
• Följ egna framsteg och se vad som återstår

Till höstterminen finns Liber Digital till följande kurser:
MATEMATIK 1B
• Numerus 1b Digital
MATEMATIK 1C
• Numerus 1c Digital
MATEMATIK 2B
• Numerus 2b Digital
MATEMATIK 2C
• Numerus 2c Digital
FYSIK 1
• Ergo 1 Digital
KEMI 1
• Kemi 1 Digital
SVA
• Liber Start Digital
• Liber Förberedelseklass Digital
• Liber Språkintroduktion Digital
• Liber Yrkessvenska Digital
Liber
Frågor?
Kontakta Anders Karlsson
E-post: anders.karlsson@liber.se
Tel: 070-3966554
www.liber.se

Fokus på det pedagogiska uppdraget

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson

Den höga arbetsbelastningen och att alltför många lärare inte ges rätt förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag är gymnasieskolans i särklass största arbetsmiljöutmaning. Det anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Den höga arbetsbelastningen beror i huvudsak på att gymnasielärare tvingas lägga mycket tid på administration som inte stödjer deras kärnuppgift. Bristen på utbildade kollegor bidrar dessutom till att öka många lärares arbetsbörda. De får till exempel ansvara för betygssättning även för elever som de själva inte undervisar, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det saknas i dagsläget yrkeskategorier som kan avlasta lärarna med administration och socialt arbete, exempelvis administratörer och socialpedagoger. Många lärare efterlyser även ett ökat stöd från och en närmare samverkan med elevhälsan, exempelvis specialpedagoger och skolsköterskor.
– Vi möter en ökad medvetenhet hos politiker, åtminstone på riksplanet, om vikten av att renodla läraruppdraget, men för merparten av lärarna har det inte inneburit någon skillnad i det dagliga arbetet. En viktig faktor för att förbättra gymnasielärares arbetsmiljö är att säkerställa ett stabilt och kompetent ledarskap. Omsättningen på rektorer är hög på många skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.

Välkomnar utredning
Enligt Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare är 92 procent för ett förstatligande av gymnasieskolan. Johanna Jaara Åstrand tolkar undersökningsresultatet som ett tydligt kvitto på att gymnasieskolans nuvarande styrkedja inte fungerar, vilket genererar kvalitetsbrister och får påtagliga konsekvenser i klassrummen.
– Det är nödvändigt att staten tar sitt ansvar för framtidens gymnasieskola. Vi välkomnar utbildningsdepartementets pågående utredning om staten bör ta ett större ansvar för finansieringen och resursfördelningen samt vilka fördelar en regionaliserad gymnasieskola kan få. Alla kommuner mäktar i dagsläget inte med att erbjuda alla de gymnasieutbildningar som eleverna har rätt till. Ett samlat grepp krävs för att förbättra kvaliteten och stärka elevernas rätt till en bra gymnasieutbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon betonar vikten av att säkra inflytandet från lärare, skolledare, elever och föräldrar om skolans förstatligande ökar.
– Gymnasieskolan behöver ett mer behovsanpassat finansieringssystem, så det är vi glada att det nuvarande utredningsdirektivet omfattar. Samtidigt krävs åtgärder som verkligen gör avtryck i lärarnas vardag, exempelvis att man avlastar dem med arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens, säger Johanna Jaara Åstrand.

Är du för eller emot ett förstatligande av gymnasieskolan?