Oavsett om du föredrar att arbeta med tryckta läromedel tillsammans med digitala komplement eller helt digitalt så finns vi här för dig.
Vad passar dig bäst?
Alla inlägg av stellanstal
Kompetensutveckling för dig inom förskola och skola
Vi erbjuder böcker och digitala utbildningspaket som svarar mot aktuella kompetensutvecklingsbehov för dig som är verksam inom skola. Våra produkter grundar sig på aktuell forskning förmedlad på ett inspirerande och verksamhetsnära sätt. Här möts vardag och vetenskap.
Klicka här för att få mer information om hela vårt kompetensutvecklingserbjudande
Om Studentlitteratur
Vi på Studentlitteratur vill förbättra lärandet och skapa resultat för elever, studenter, lärare och andra yrkesverksamma. Oavsett form och förpackning är idén alltid densamma. Allt vi gör bygger på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och målgruppsanpassade pedagogiska upplägg och metoder. Det är därför vi är Sveriges ledande utbildningsförlag.
www.studentlitteratur.se
Läromedel för alla
Med NE får ni tillgång till läromedel i samtliga ämnen för grundskolan. Aktuella, tillgängliga och uppdaterade efter Lgr22.
Alltid aktuellt innehåll, enkelt att dela och fullt med stödfunktioner så att fler kan lära sig mer.
Klicka här för att läsa mer och prova NE:s läromedel gratis
Om NE
NE är ett digitalt kunskapsföretag. Vi utvecklar och erbjuder produkter och tjänster som möter dagens och morgondagens kunskapsbehov med höga krav på tillförlitlighet, tillgänglighet och användarupplevelse.
Läs mer på www.ne.se
Trygghet hela vägen med Gleerups digitala läromedel
Läromedelsfrågan och vikten av tillgång till kvalitativa, strukturerade och individanpassade läromedel är mer aktuell än någonsin. Med läromedel från Gleerups får alla elever tillgång till ett ständigt aktuellt innehåll av hög kvalitet.
Läsguider, lättlästa textversioner och möjlighet att ta del av läromedlen på olika modersmål är bara några exempel på funktioner som hjälper varje elev att utveckla förmågor utifrån just sina förutsättningar och behov.
Det är enkelt att komma igång. Prova själv de läromedel du önskar gratis i 30 dagar.
Läs mer om alla möjligheter på gleerups.se
Undervisa heldigitalt!
Digilär är Natur & Kulturs heltäckande heldigitala läromedel för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.
Det är ett grundkrav att våra läromedel är tillgängliga, aktuella och faktagranskade. Författarna är ämnesexperter och pedagoger och våra funktioner är utvecklade i samråd med forskare. Digilärs rika innehåll i alla ämnen väcker elevernas lust att lära. Den smarta funktionaliteten stöttar både din undervisning och elevens lärande.
Från höstterminen 2022 börjar en ny läroplan för grundskolan att gälla. Självklart är alla läromedel i Digilärserien uppdaterade enligt gällande kurs- och ämnesplaner.
Klicka här för att läsa mer och prova i 30 dagar utan kostnad
Natur & Kultur
Natur & Kultur är en stiftelse som utan ägare kan agera självständigt och långsiktigt. Vårt mål är att genom stöd, inspiration, utbildning och bildning verka för tolerans, humanism och demokrati. Vi är ett klimatneutralt förlag.
www.nok.se
Utvecklingssamtalets konst
Att hålla i ett utvecklingssamtal kan vara en utmaning – men att se framåt är det viktigaste med samtalet. Läraren Karin Boberg ger sina bästa tips.
Karin Boberg har jobbat i skolans värld i 20 år och har bland annat gett ut böckerna ”Att äga klassrummet” och ”Att äga läraryrket”. Till hösten kommer även boken ”Att äga motivationen” ut. Karin Boberg driver också bloggen ”Karinbyggerundervisning” där hon bland annat skriver om utvecklingssamtal, enligt henne ett centralt verktyg.
– Det som kommer fram under samtalet använder jag mig av i mötet med eleven resten av året; som lärare får man värdefulla ingångar till arbetet. Det är viktigt att knyta kontakt med vårdnadshavarna, framför allt när det kommer till elever som inte har lust att komma till skolan eller som kan hamna i konflikter av olika anledningar. Då är det viktigt att vårdnadshavarna känner att vi jobbar tillsammans och att vi kan kroka arm med varandra, säger Karin Boberg.
”Ett missförstånd från föräldrarnas sida är ofta att de tror att läraren ska berätta hur det går för barnet.”
Framåtblickande
Då Karin jobbar på högstadiet låter hon numera eleverna svara på ett digitalt formulär.
– De får klicka i hur de tycker att det går i de olika ämnen och om de har någon fråga till läraren. Ett missförstånd från föräldrarnas sida är ofta att de tror att läraren ska berätta hur det går för barnet, men samtalet ska handla om vart man ska, vara framåtsyftande, säger Karin Boberg.
Innehåll och tyngdpunkten för samtalet kan variera något beroende på ålder, men alla har framåtblickandet gemensamt.
– Det handlar mycket om att bryta ner saker och ting. Vi är på väg hit, du ska läsa den här boken på 200 sidor, vad behöver vi göra den här lektionen, veckan, terminen för att hamna vid målet? Oavsett om vi ska läsa historia eller matte gäller det att få eleverna att förstå de små segmenten och väva ihop till sammanhang. Och hela tiden är frågan: Vart är vi på väg?
Separat samtal
Det är viktigt att hålla ett positivt och ganska lättsamt fokus på utvecklingssamtalen, tycker Karin Boberg.
– Om föräldrarna är missnöjda på något sätt eller känner en oro kring barnet ska man ta det vid ett annat möte, då också till exempel en kurator kan vara med om det behövs.
Två kulturer på Svenska skolan i Marbella
Svenska skolan i Marbella är med sina 200 elever en av de största svenska utlandsskolorna. Den nya rektorn Sara Viljosson berättar om hur det är att förhålla sig till de dubbla kulturerna.
Sedan ett år tillbaka är Sara Viljosson rektor på Svenska skolan i Marbella. Eleverna är i åldrarna 3 till 18 år och alla har en skoldag från klockan 9 till 15.
– Vi får lite av en annan rytm. Men det är samma läroplan, det är bara att vi har möjlighet att implementera den lite annorlunda, säger Sara Viljosson.
Vädret och värmen har betydelse för skolundervisningen.
– Vi kan ha idrott utomhus året runt, vilket är fantastiskt. Vi har en pool, en fotbollsplan, pingisbord, stora grönytor och padelbanor och är tio minuter från stranden. Så det får en annan utformning.
”Tidigare har jag arbetat på stora skolor, och på en liten enhet som den här får man fler hattar.”
Två kulturer
Samtliga elever läser både engelska och spanska.
– Språket är en nyckel för att förstå kulturen och göra sig förstådd. Man blir ju berikad av att få ta del av två länder och två språk, så vi väver in mycket av den spanska kulturen i undervisningen. I februari–mars fick årskurs 2 måla vårblommor, och det var väldigt kul att se skillnaderna mellan olika elever: de nyare målade vitsippor och tussilago medan de som varit i Spanien ett tag valde kaktusar. Eleverna får en bred referensram, säger Sara Viljosson.
Men det är också en utmaning att som rektor förhålla sig till de dubbla kulturerna, med två regelverk till exempel.
– Allt det är nytt för mig, att också ha spanska regler i beaktande för allt ifrån maten till poolen på skolan. Lyckligtvis finns ett bra nätverk runtomkring mig. Tidigare har jag arbetat på stora skolor, och på en liten enhet som den här får man fler hattar, jag är till exempel vikariesamordnare och svarar i telefon. Men det är en av de saker som lockade mig till det här jobbet, att det är väldigt hands on och man är mycket ute i verksamheten, säger Sara Viljosson.
Trappar upp
Den som väljer att jobba på en svensk skola utomlands behöver enligt henne ha erfarenhet och känna nyfikenhet.
– Om man är trött på att jobba och tänker att man ska åka till Spanien och dricka parasolldrinkar är det hel fel. Vi jobbar hårt, så att jobba här är att trappa upp och inte ner.
Svenska skolan i Marbella har funnits sedan 2003. Vid starten gick 15 elever på skolan.
Hos SiS har lärare tid för varje elev
På de särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS), är lärartätheten hög och möjligheten att se varje elev stor. Lärarna undervisar i små grupper och ges utrymme att anpassa undervisningen efter varje elevs individuella behov. Lärarna kan fullt ut fokusera på sitt pedagogiska grunduppdrag och väcka elevernas motivation.
Skolan spelar en central roll inom SiS ungdomsvård. Samtliga SiS ungdomshem har en skola med behöriga lärare, rektor, studie- och yrkesvägledning och en väl utbyggd elevhälsofunktion.
– På våra ungdomshem är det elevernas förutsättningar som formar undervisningen. Utbildningen följer läroplaner och skollagen precis som vilken skola som helst, men är samtidigt en skola med delvis ovanliga förutsättningar. Majoriteten av de ungdomar som kommer till oss har stora behov av strukturerad undervisning och individuellt stöd. En viktig drivkraft för många av våra lärare är att betrakta elevens utmaningar som en möjlighet till nystart och förändring i positiv riktning, säger Johan Svensson, verksamhetsutvecklare inom skolverksamheten på SiS.
”Skolan är en otroligt viktig faktor för hur dessa elever ska klara sig längre fram i livet.”
Nära samverkan
– En faktor som utmärker vår skolverksamhet är elevgruppernas storlek. Vi har i genomsnitt en lärare på tre elever och en normal klass består sällan av fler än cirka tio elever och ofta färre än så. Det ger läraren en unik möjlighet att lära känna och nå fram till varje elev. Många av våra lärare uppskattar också den nära samverkan med elevhälsans personal och personal med behandlande roll som utmärker verksamheten, säger Tobias Lundberg, utvecklingsstrateg för skolfrågor på SiS huvudkontor.
Johan Svensson har själv arbetat som lärare och rektor på ungdomshem och betraktar möjligheten att väcka elevernas lust att lära och tro på sig själva som lärande individer som en av arbetets främsta fördelar.
– Skolan är en otroligt viktig faktor för hur dessa elever ska klara sig längre fram i livet. Merparten av våra elever är mellan 15 och 17 år. Även om de har en tuff bakgrund så har de samtidigt alla möjligheter att förändra sina liv och vända utvecklingen. I det sammanhanget spelar våra lärare ofta en viktig roll, säger han.
Arbetsro och individanpassning
På SiS ungdomshem erbjuds både lärare och elever arbetsro och en möjlighet att etablera goda relationer mellan såväl lärare och elev som mellan lärare och övrig personal på ungdomshemmet.
– Det småskaliga sammanhanget med små lärarlag och tajta arbetsgrupper värdesätts av många lärare, liksom möjligheten att verkligen knyta an, individanpassa och etablera en relation med eleverna, säger Tobias Lundberg.
Två skolklasser vittnar om segregerad skola
Journalisten Emma Leijnse har följt två skolklasser genom hela mellanstadiet: en där föräldrarna är lågutbildade, en där de är högutbildade.
– Skillnaderna visade sig vara oerhört stora, säger hon.
Varje år under mellanstadiet intervjuade journalisten Emma Leijnse eleverna i två vitt skilda skolklasser, något som resulterat i boken ”I en annan klass – Ett reportage om skillnaderna i den svenska skolan”.
– Jag såg jättetydligt de skillnader som har kunnat påvisas i forskning. Exempelvis när jag frågade dem hur de trodde att det skulle gå i skolan framöver hade eleverna i den ena klassen gott självförtroende, för de hade erfarenheten av att lyckas i skolan och att andra omkring dem gjorde det. De andra hade inte lika stor självtillit utan visste att man kan misslyckas också, säger hon.
”I ena klassen hade alla ett eget rum, i den andra skolklassen hade nästan ingen det.”
Olika förutsättningar
Emma Leijnse blev inte heller förvånad när hon såg stora skillnader i elevernas övriga livssituation.
– I den ena klassen hade man många olika fritidsaktiviteter, i den andra knappt några alls. I ena klassen hade alla ett eget rum, i den andra skolklassen hade nästan ingen det. Det blev så otroligt tydligt när man ställde de här två grupperna mot varandra vilka olika förutsättningar och situationer de har.
Också lärarnas perspektiv blev vitt skilda.
– På den ena skolan var det stor omsättning av både elever och lärare; man fick börja om hela tiden, till och med på enskilda lektioner eftersom det var så ofokuserat. Det är klart att läraruppdraget är ett helt annat än i den andra klassen. Där hade läraren eleverna i sin hand och kunde jobba med dem hela tiden, och det fanns en helt annan långsiktighet, säger Emma Leijnse.
Använda sin position
Hur ska en lärare navigera genom skolans värld när skillnaderna kan var så stora?
– För läraren gäller det att värna sitt uppdrag. Det är viktigt att få undervisningstid, och då måste man hela tiden ifrågasätta det som hindrar en från det. Värna det som står i lagen, som att alla har rätt till särskilt stöd och att alla ska lära sig att läsa. Vill man jobba emot segregation och för likvärdig skola då är det jätteviktigt att man verkligen strider för de sakerna. Och använd din position som lärare i skoldebatten, många litar på att lärare vet bäst hur saker och ting fungerar i skolan, säger Emma Leijnse.
Sågad skola hyllas
På sex år gick Visättraskolan från kritiserad till hyllad. Förr flydde eleverna – nu är det högt skoltryck. Den prisade rektorn Semira Vikström delar med sig av nycklar till den drastiska förändringen.
Visättraskolan i Huddinge befann sig i början av 2010-talet i en nedåtgående spiral. Men Semira Vikström tillträdde och vände situationen till en framgångssaga – bland annat skrev Skolinspektionen i sitt utlåtande 2019 att Visättraskolan var en av de bästa skolor som de varit på. För sina insatser har Semira Vikström bland annat fått pris som Årets rektor 2020, Stora skolledarpriset 2020 och Årets chef i Huddinge kommun.
– Jag är jättestolt över det arbete som vi gjort och att vi har orkat hålla i över tid. En tjej som tog studenten i somras kom förbi med sin familj och en hel bilkaravan och ville fira med oss, hon kände att vi betytt så mycket för hennes resa. Det är starka ögonblick som visar på hur stor påverkan vi haft på så många människor, säger Semira Vikström.
”Du kan aldrig göra en sådan här förändringsresa om du inte har med dig personalen.”
Tre viktiga tips
Hennes tre viktigaste tips från arbetet på Visättraskolan är att kartlägga verksamheten, skapa en bra arbetsmiljö och ha en vision – som alla är med på.
– Du kan aldrig göra en sådan här förändringsresa om du inte har med dig personalen. Som rektor är du förbundskapten, men det är spelarna på planen som gör mål. Jag ska skapa förutsättningar och en bra organisation, men personalen i verksamheten ska göra det grova hårda jobbet. Om de inte känner att visionen är något de vill följa, eller inte ser vilken riktning skolan ska ta, då får jag dem inte att göra jobbet, säger Semira Vikström.
Elevhälsan central
Hon beskriver det hela som ett kugghjul, där alla delar och personalgrupper är lika viktiga.
– Elever träffar inte bara lärare, de ska gå till matsalen, gå på toaletterna, röra sig i korridorerna på rasterna. Överallt möter de olika yrkeskategorier som ska skapa förutsättningar för eleverna. All personal behöver känna att de är en del av verksamheten.
I boken ”Elevhälsa i praktiken – hur gör vi?” skriver Semira Vikström om den centrala roll som elevhälsan har spelat.
– Visättraskolan ligger i ett utsatt område och elevhälsan utgör en omfattande del av vår vardag. När jag tillträdde som rektor hösten 2013 fanns ett jättekompetent elevhälsoteam, men det var som en parallell verksamhet, en isolerad ö. Elevhälsan behöver bli allas angelägenhet och ska genomsyra allt vi gör. Utifrån det har vi vår vision kunskap, trygghet och trivsel – för att eleverna ska lyckas långsiktigt i sin kunskapsutveckling behöver de vara trygga och trivas, och där kommer elevhälsan in.
