Alla inlägg av viktorwallen

Liten kommun med stora möjligheter

Marika Löf, F–4-lärare i en av de kommungemensamma resursgrupperna.
Marika Löf, F–4-lärare i en av de kommungemensamma resursgrupperna.

Upplands-Bro är en liten kommun med stora möjligheter där grundskolans verksamhet vilar på en stabil stödstruktur. Här erbjuds bland annat kommungemensamma resursgrupper där barn i behov av extraordinärt stöd får sin undervisning. En satsning som lyckats över förväntan.

I Upplands-Bros grundskolor är det samarbete som gäller. Nätverkande är mer regel än undantag.
– Som lärare har man ett stort kontaktnät i kommunen, det finns inga vattentäta skott mellan vare sig olika stadier, ämnen eller skolor. Vi finns där för varandra och hjälps åt. Arbetet med eleverna är i mångt och mycket ett lagbygge. Man behöver inte kunna allt själv, tillsammans klarar vi det mesta, säger Maria Ohlin, F–6-lärare i en av de kommungemensamma resursgrupperna, och förstelärare med inriktning mot differentierad undervisning.
Hon får medhåll av kollegan Marika Löf, som arbetar med årskurserna F–4 i en av de kommungemensamma resursgrupperna.
– Jag alltid varit intresserad av skolutveckling med inriktning på barn i behov av extra särskilt stöd. När möjligheten att vara med och skapa en struktur för kommungemensamma resursgrupper dök upp tog jag chansen att få vara med och bygga strukturer och lärmiljöer för ändamålet.

Jobba som lärare med oss i Upplands-Bro. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Extra ordinära stödbehov
Resursgrupperna vänder sig till elever där vanliga anpassningar i klassrummen inte räcker till.
– När alla möjligheter till stöd inom skolans vanliga ramar är uttömda kan en rektor, tillsammans med undervisande lärare, göra en ansökan till kommunens resursteam om att en elev har extraordinära behov kring sin NPF-diagnos, vilket det ofta handlar om när eleverna hamnar i de här grupperna, berättar Marika.
Satsningen startade för två år sedan i liten skala.
– Sedan har vi sett behovet och ökat elevintaget efterhand. Idag har vi totalt fem resursgrupper fördelade på elever i låg-, mellan- och högstadium, berättar Marika.

Maria Ohlin, F–6-lärare i en av de kommungemensamma resursgrupperna.
Maria Ohlin, F–6-lärare i en av de kommungemensamma resursgrupperna.

Tillsammans
Maria arbetade som klasslärare när hon sökte tjänsten som lärare i en kommungemensam resursgrupp.
– Det lät som en spännande utmaning. I grupperna försöker vi tillsammans med resurspedagoger anpassa skoldagen utifrån varje individs förmåga till skolarbete. Eleven får sin garanterade undervisningstid utifrån ett åtgärdsprogram där fokus ligger på kärnämnena, sedan kombinerar vi in SO- och NO-teman, allt utifrån elevens egna förutsättningar. Siktet är inställt på att vi ska pusha, utmana och utveckla utifrån elevens förmågor så att den behålls i skolans värld och inte riskerar att bli en hemmasittare eller känna sig misslyckad. Vi ska lyckas tillsammans.
Det övergripande målet är att eleverna efter en tid ska kunna gå tillbaka till sina ordinarie skolklasser.
– Det finns flera exempel på elever som efter en tid i resursgruppen tillägnat sig strategier för att hantera sina svårigheter och åter kan delta i ett större sammanhang. Det tycker jag är ett väldigt fint resultat, säger Marika
– Ja, det är samma sak hos oss. De tidigare hemmasittarna är i skola och i undervisning, tycker det är kul och presterar, vilket gör att de har chanser att nå betyg i nian och därmed kan gå vidare till gymnasiet, säger Maria.

Allt finns
De båda kollegorna kan varmt rekommendera andra lärare att söka sig till skolorna inom Upplands-Bro kommun.
– Här finns stora möjligheter att utvecklas som lärare i en rad olika riktningar. Jag har till exempel fått möjligheten att delta i kommunens ledarskapsutbildning och gick aspirantprogrammet häromåret, säger Maria.
Marika lyfter fram fördelen med att Upplands-Bro är en liten kommun med mycket bra läge.
– Här finns ett tydligt sammanhang från förskola ända upp till gymnasiet. Vi har nära till både storstad och vacker natur vilket gör att det finns massor med fina och stimulerande lärmiljöer på nära håll. Att vi dessutom har väldigt roligt på jobbet gör inte saken sämre, här finns allt man kan önska sig och lite till.

Jobba som lärare med oss i Upplands-Bro. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Upplands-Bro kommun

I Upplands-Bro, en av Sveriges mest expansiva kommuner, finns tio kommunala grundskolor där utveckling står i centrum. Vi välkomnar dig till en arbetsplats där ledorden i vårt arbete och förhållningssätt är helhetssyn, engagemang och professionalitet.

www.upplands-bro.se

Nästan ingenting är omöjligt i Tyresös skolor

Marie Bergkvist, biträdande rektor på Bergfotens skola, Ida Andersson, biträdande rektor på Nyboda skola, Ida Särnholm, lärare i årskurs 1–6, på Stimmets grundsärskola, Tanja Meidal, speciallärare på grundsärskolan i Nyboda och Elin Posch, lärare i svenska på Strandskolan. Foto: Gonzalo Irigoyen
Marie Bergkvist, biträdande rektor på Bergfotens skola, Ida Andersson, biträdande rektor på Nyboda skola, Ida Särnholm, lärare i årskurs 1–6, på Stimmets grundsärskola, Tanja Meidal, speciallärare på grundsärskolan i Nyboda och Elin Posch, lärare i svenska på Strandskolan. Foto: Gonzalo Irigoyen

Mycket goda utvecklingsmöjligheter, fantastiska elever och en lyhörd ledning utmärker verksamheten på skolorna i Tyresö kommun.
– Så länge det vi gör gagnar undervisning och elever är nästan ingenting omöjligt, säger Ida Särnholm, lärare i årskurs 1–6, på Stimmets grundsärskola.

Ida Särnholm hade arbetat i 25 år som lärare i Stockholms stad när hon växlade spår och sökte jobb på Stimmet, en grundsärskola i Tyresö kommun.
– Jag ville ha nya utmaningar men samtidigt kunna ta med mig erfarenheterna från min långa lärarbana. Ett jobb på grundsärskolan i Tyresö kändes som ett bra alternativ.
Efter fem år och med facit i hand kan Ida konstatera att jobbet till och med har överträffat hennes förväntningar.
– Verksamheten är ännu mer spännande, rolig och utmanande än vad jag trodde. Det känns också bra att jag kan bygga vidare på tidigare kunskaper och erfarenheter.
Tanja Meidal, speciallärare som arbetat på grundsärskolan i Nyboda skola sedan 2018, är av samma åsikt.
– Tänker jag tillbaka så jobbade jag specialpedagogiskt redan under mina år i grundskolan, nu får jag använda mina kunskaper på riktigt.
Tanja är sedan i somras utbildad speciallärare.
– Efter ett år i verksamheten började jag studera på halvfart. Rektorn ordnade så att jag kunde ägna en dag i veckan åt studier utan att behöva ta tjänstledigt eller gå ner i tid, ett fantastiskt fint stöd.

Jobba som lärare med oss i Tyresö. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Nyboda skola
Ida Andersson, biträdande rektor på Nyboda skola, har tidigare arbetat som lärare i svenska och svenska som andraspråk.
– Jag är inne på mitt sjunde år i verksamheten. Att jag blivit kvar så länge beror på att jag stortrivs, det är en spännande skola där ingen dag är den andra lik. Här sätts trygghet och elevernas bästa i främsta rummet i kombination med ständigt nya utvecklingsmöjligheter för oss lärare.
Nyboda skola rymmer både musikklasser, idrottsklasser, en grundsärskola och, utifrån resultaten sett, ett utmanande elevunderlag.
– Vi jobbar stenhårt med att försöka nå alla elever, både socialt och skolmässigt. Därför lägger vi stor vikt vid att vara trygga, stabila vuxna och tydliga lärare och mentorer för våra elever. Hos oss gäller devisen ”kom som du är, bli den du vill” något som vi verkligen tror på. Här kan alla ungar lyckas, säger Ida.

Goda framtidsutsikter
Marie Bergkvist delar sin tid mellan jobbet som lärare i fritidshem och rollen som biträdande rektor på Bergfotens skola.
– Här ingår bland annat att arbeta med kommunövergripande fritidshemsutveckling och att arrangera nätverksträffar för medarbetarna på fritidshemmen inom Tyresö kommun.
Även Elin Posch, lärare i svenska på Strandskolan i Tyresö sedan 2007, har flera uppdrag.
– Jag har ett försteläraruppdrag och arbetar också som samordnare för likabehandlingsarbetet inom Tyresö kommuns grundskolor. Att jag arbetat på skolan så länge beror helt enkelt på att jag trivs och fått utvecklas inom områden som jag brinner för.
Även Marie lyfter fram de goda utvecklingsmöjligheterna.
– Att vi lärare blir sedda och hörda skapar goda framtidsutsikter; man behöver inte byta skola eller lämna kommunen för att utvecklas.

Tillsammans
Både Marie och Elin kan varmt rekommendera andra lärare att söka sig till skolorna i Tyresö kommun.
– Ja, absolut. Här finns en stor gemenskap och trygghet i att man jobbar i en kommun där man som lärare har möjlighet att ta sig framåt om man vill, säger Marie.
Hon får medhåll av Elin.
– Det jag uppskattar med min skola är att det finns så många bra lärare. Jag trivs med att vi har höga förväntningar på oss och att vi håller en hög kvalitet på undervisningen, det gör att man hela tiden utvecklas i sin lärarroll.
Tanja påpekar vikten av att få de rätta förutsättningarna för att kunna göra ett gott arbete med eleverna.
– Vi får mycket tid att diskutera elever och utveckling av undervisningen, vilket ger oss möjligheter att göra det bästa vi kan.
– Ja, säger Ida Särnholm, så länge det vi föreslår gagnar undervisning och elever så är nästan ingenting omöjligt.
Ida Andersson nickar instämmande.
– Självklart kan jag rekommendera andra lärare att söka sig både till Nyboda skola och till kommunens skolor i stort. Hos oss är läraryrket ett tillsammansarbete, vi hjälps åt och arbetar med stöd av varandra, en grundinställning som genomsyrar hela verksamheten.

Jobba som lärare med oss i Tyresö. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Tyresö kommun

I Tyresö vill vi nå framgång genom ett nära pedagogiskt ledarskap, en organisation som stöder utveckling, och genom att arbeta med väl utvecklade system för planering, uppföljning, utvärdering och förbättring. Det stora arbetet sker på varje fritidshem, förskola och skola. Vi ska ha en verksamhet där alla barn och elever är trygga, känner delaktighet och har förutsättningar att nå sin fulla potential.

Tyresö kommun
Tel: 08-578 291 00
E-post: kommun@tyreso.se
www.tyreso.se

”Ett tryggt barn får lättare att lära”

Malin Gustafsson, Ingrid Nilsson, Madelene Carlström, Erica Diebig och Marie Perleryd är alla överens om att det är en stor ynnest att få följa barnen från att de går i förskolan till att de slutar nian. De ser fram emot alla nya spännande samarbeten som väntar framöver. Foto: Jens C Hilner
Malin Gustafsson, Ingrid Nilsson, Madelene Carlström, Erica Diebig och Marie Perleryd är alla överens om att det är en stor ynnest att få följa barnen från att de går i förskolan till att de slutar nian. De ser fram emot alla nya spännande samarbeten som väntar framöver. Foto: Jens C Hilner

Trygghet och gemenskap är centralt för såväl elever som medarbetare i rektorsområde Anderslöv/Alstad. Genom ett stort rektorsområde där både förskola och grundskola ingår skapas många nya spännande möjligheter.

När förstaklassarna besökte förskolebarnen var de både hjälpsamma och nyfikna. Det första mötet handlade mest om lek. Men det de stolta eleverna inte visste då var att de redan efter sommarlovet skulle återvända med ett gäng böcker.
– Det är alltid roligare att läsa för någon. Därför har vi startat ett läsprojekt för våra tvåor. I höst läser de tillsammans med fyraåringarna. Vi hälsar på hos dem och de besöker även oss på skolan. Vinsten handlar inte bara om läsutveckling utan lika mycket om att barnen lär känna varandra, säger Erica Diebig, lärare vid Väståkraskolan i Anderslöv.
Tvåornas läsprojekt är bara ett av många exempel på hur pedagoger, förskollärare och fritidspersonal i rektorsområdet Anderslöv/Alstad bygger broar mellan förskolan och skolan samt mellan grundskolans olika årskurser. Andra exempel är sexor som läser för femåringar, gemensamma mattelektioner samt temadagar med konst, musik och teater där äldre barn ansvarar för de yngre.

Jobba som lärare med oss i Trelleborg. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Starka relationer
Anderslöv och Alstad ligger strax norr om Trelleborg. Omgivet av vidsträckta åkrar finns en byskola, en liten förskola, en F–9-skola, och en stor förskola. Sedan ett år tillbaka tillhör de alla samma rektorsområde.
– Jag ser många fördelar med ett stort rektorsområde. Att få arbeta med barnen från att de börjar förskolan till att de går ut årskurs nio är fantastiskt. Dessutom kan vi ta vara på medarbetarnas kompetens på ett helt annat sätt än tidigare, säger Madelene Carlström, rektor för området Anderslöv/Alstad och berättar att det till exempel finns stora möjligheter för medarbetarna att utforska både skolans och förskolans värld.
Tack vare den stora organisationen har det även blivit lättare att fördela resurserna på ett optimalt sätt. Budgeten är gemensam och planeringsarbetet går smidigare.
I skolans ledningsgrupp ingår, förutom rektorn, fyra biträdande rektorer samt en administrativ chef. Deras uppdrag är att skapa de allra bästa förutsättningarna för både elever och medarbetare.
– Det senaste året har varit otroligt lärorikt och tillsammans har vi identifierat möjligheter och brister. Vi har arbetat mycket med övergångarna mellan förskolan och skolan men även mellan skolans olika stadier, säger biträdande rektor Marie Perleryd och berättar att skolan och förskolan även har gjort ett gemensamt kvalitetsarbete.

Trygg skolstart
Genom att skolan och förskolan pratar samma språk och använder sig av samma ramar har glappet mellan dem minskat.
– Tidigare var det som en osynlig mur mellan förskolan och skolan. Men i takt med att vi har närmat oss varandra har vi upptäckt att det finns väldigt många likheter. Det är bara det att vi tidigare har benämnt dem på olika sätt, säger Malin Gustafsson, biträdande rektor med ansvar för förskolan.
Att medarbetarna får möjlighet att följa sina elever under de olika övergångarna är något som eftersträvas. Pedagogen Ingrid Nilsson, som arbetar i Alstad, har tidigare uteslutande arbetat med elever i förskoleklass men nu har hon för första gången följt med sina sexåringar upp till ettan.
Förutom att det innebär en extra trygghet för barnen upplever hon att uppstartssträckan är kortare. Hon vet var eleverna befinner sig kunskapsmässigt och kan snabbt komma igång med undervisningen.
– Jag älskar min arbetsplats. Det bästa är så klart eleverna. Men jag gillar också enkelheten att ha ett bra samarbete. Det finns så många olika yrkeskategorier i skolans värld, och kan man utnyttja de olika professionernas styrkor så vinner eleverna på det hela vägen upp till gymnasiet och universitetet, säger Ingrid Nilsson.

Gemenskap mellan medarbetare
Rektorsområdets medarbetare svetsas samman genom gemensamma utbildningsdagar, temadagar och olika arbetsgrupper. När relationerna mellan medarbetarna stärks blir det både lättare och roligare att starta nya samarbeten.
– Vi har numera även gemensamma after works. Vi-känslan är viktig för oss, säger Erica Diebig och får medhåll av Madelene Carlström.
– Relationer är det absolut viktigaste. Ett tryggt barn får lättare att lära, och det i sin tur skapar ett bra arbetsklimat, säger hon.

Jobba som lärare med oss i Trelleborg. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Trelleborgs kommun

För drygt ett år sedan tog Trelleborgs kommun ett kliv in i framtiden. Nio stora rektorsområden bildades och 1–16-årsperspektivet blev centralt. Genom forskning och beprövad erfarenhet är verksamheterna i ständig utveckling.

Rektorsområde Anderslöv/Alstad består av Väståkraskolan, Alstad skola och förskola samt Trollskogens förskola. Det är ett rektorsområde med stort engagemang och hög måluppfyllelse.

Väståkraskolan är en F–9-skola med cirka 500 elever. Hållbarhet, pedagogisk måltid samt en meningsfull och demokratisk undervisning står i fokus, tillsammans med den goda rasten.

Alstad F–6-skola är en liten skola med stort hjärta. Skolan är med sina cirka 75 elever den minsta skolan i Trelleborgs kommun. Även Alstad förskola är en liten familjär förskola. Trollskogens förskola är med sina 200 barn en av de största i kommunen.

trelleborg.se/barn-utbildning/

Gemensamma satsningar tar Sundbyberg till toppen

Marie Nyhed och Marie Truedsson tycker det är viktigt att de satsningar som görs kan tillgodoses av alla. Foto: Johan Marklund
Marie Nyhed och Marie Truedsson tycker det är viktigt att de satsningar som görs kan tillgodoses av alla. Foto: Johan Marklund

Visionen är tydlig och engagemanget stort. Genom lärarnära satsningar där undervisningskvaliteten står i centrum lyfts lärare och elever till nya nivåer.

När tjänster blir lediga i Sundbyberg brukar söktrycket bland behöriga lärare vara högt. Enligt bildningsdirektör Marie Truedsson har det sin naturliga förklaring.
– Jag upplever att lärarna trivs väldigt bra här. Vi satsar på lärarna och på undervisningen. Undervisningens kvalitet har varit vårt signum väldigt länge och det i sin tur innebär att mycket fokus hamnar på lärarnas utveckling, säger hon.
En viktig nyckel till Sundbybergs framgångar är det systematiska kvalitetsarbetet där både utveckling och uppföljning har en naturlig plats.
– Vi gör inga ettårsplaner utan alla våra satsningar spänner över flera år och hänger ihop med våra tidigare utvecklingsområden, säger Marie Nyhed, verksamhetschef för grundskolan.
Ett utmärkt exempel på det är satsningen Undervisningslyftet. Under tre år låg fokus på att höja undervisningskvaliteten och lärarnas medvetenhet om hur de undervisar. Satsningen, som bland annat har lett till att de genomsnittliga betygen har ökat, följs nu upp med en satsning på tillgängligt lärande.
– Under det första året fokuserade vi på den fysiska miljön och det har redan skett stora förändringar. Det har skapats många nya miljöer i skolorna och lärarna tycker själva att klassrummen är mer genomtänkta än tidigare, säger Marie Truedsson och berättar att kommande år är det den pedagogiska och sociala miljön som ligger i fokus.

Jobba som lärare med oss i Sundbybergs stad. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Nära samarbete med forskare
Att satsningarna i Sundbyberg blir lyckade och faktiskt får genomslag beror mycket på att alla är med på tåget. Stora satsningar görs på alla nivåer inom skolan vilket i sin tur skapar en trygghet och tydlig struktur i hela organisationen. De satsningar som görs är heller aldrig tagna ur luften utan är väl förankrade ute på skolorna.
Ytterligare en framgångsfaktor är de mångåriga satsningarna på det kollegiala lärandet. Lärarlag och arbetsgrupper träffas regelbundet och diskuterar, testar och utvärderar nya idéer utifrån pågående utvecklingsinsatser.
– Alla våra satsningar är evidensbaserade. Vi anlitar inte forskare som enbart föreläsare utan som följeslagare. Vi planerar med dem och de kommer tillbaka och gör uppföljningar, säger Marie Truedsson.

Sundbybergs stad

I Sundbyberg finns det 3860 elever fördelat på tio skolor. Skolornas fokus ligger på undervisningens kvalitet och måluppfyllelsen är hög. Stora satsningar har dessutom gjorts på elevhälsan som är ett viktigt stöd för både lärare och elever.

sundbyberg.se/ledigajobb

Hos SiS får Katja hitta nya lösningar

Undervisning i små grupper och fokus på varje enskild elev. Katja Johnsson ser en mängd fördelar med att jobba som lärare hos SiS. Foto: Lars Jansson
Undervisning i små grupper och fokus på varje enskild elev. Katja Johnsson ser en mängd fördelar med att jobba som lärare hos SiS. Foto: Lars Jansson

Katja Johnsson har lång erfarenhet från skolvärlden. Nu, hos SiS, har hon verkligen fått elever att brinna för. Äldre tonårsflickor som halkat ur klassrummet redan i mellanstadiet och som ställer stora krav på att hon är nyfiken och flexibel.
– Jag älskar att jobba här!

SiS ungdomshem Ljungaskog ligger utanför Örkelljunga i Skåne. Hit kommer flickor i åldern 16–21 år som socialtjänsten omhändertagit enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Flickorna är placerade på grund av psykosociala problem och missbruk, och NPF-diagnoser är inte ovanliga.
Många har en skolhistoria med mycket skolk och frånvaro bakom sig, och har inte sällan hoppat av redan i sexan. Här möter de en annorlunda skola. Lärmiljön är lugn och genomtänkt och elevgrupperna inte större än högst 5–6 flickor i taget
– Många tjejer kommer hit och säger att ”det här är ingen riktig skola”. Deras bild av en skola är ett klassrum med en lärare, 25–30 elever och förväntningar på att de ska förstå allt som står på tavlan, berättar Katja Johnsson.
– Hade de inte kommit hit, eller till en speciell undervisningsgrupp, hade de fortsatt att undvika skolan.

Jobba med oss på SiS. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Helhet som saknas i vanlig skola
Själv kom Katja Johnsson till SiS ungdomshem Ljungaskog efter många år som lärare på högstadiet, gymnasiet och Komvux. Hon ville pröva något nytt och kände snabbt att hon hittat rätt.
– Jag såg helhetsgreppet som finns här. Flickorna är på plats hela tiden och har tillgång till socionomer, psykologer och lärare. Vi kan få den helhetssyn på eleverna som man strävar efter i den vanliga skolan, men inte alltid får till.
Idag delar Katja Johnsson sin tjänst som lärare i svenska och svenska som andraspråk med att vara utvecklingsledare för skolan på Ljungaskog. Hon är med i skolans styrgrupp, och ska gå i bräschen för förändringsarbete och implementering av nya arbetssätt.
En spännande roll. Men basen är ändå jobbet i klassrummet. Hur gör hon för att väcka intresset hos flickor i övre tonåren som lämnat skolan för länge sedan? Ett intresse som sedan kan bli ett frö till fortsatt skolgång efter tiden hos SiS.

Till slut gick huvan ner
Relationsbyggande är A och O, berättar Katja Johnsson. Flickorna känner att hon är där för att hon vill och bryr sig. Hon anpassar sig efter deras behov, och känner in hur hon måste agera beroende på vad varje enskild flicka klarar av. När relationen väl finns där kan Katja Johnsson sakta ta steget in och ställa krav som hon visar att hon tror på.
Hon berättar om flickan som inledde sina första tio dagar i skolan med att komma in utan att titta på henne. Med huvan uppdragen satt flickan vid ett bord vänd bort från tavlan och visade tydligt att hon inte tänkte delta. När något var intressant började hon så småningom vända på stolen en stund, sedan vände hon den bort igen.
–Så ser jag förändringen när huvan kommer ner, och det kommer ett ”Hej”. Och sedan ”Hej Katja”. Hon behövde vara med och känna av atmosfären utan att stressa. Vissa mår bra av att ha en tydlig ram, andra måste man låta smyga in.

Ingen elev är omöjlig
En lärare hos SiS måste alltså vara bra på relationer. Men också nyfiken och flexibel, tycker Katja Johnsson. Det gäller att ha en B-, C- och D-plan i beredskap, gott om idéer och förmågan att hitta nya lösningar när inget fungerar.
– Det gäller att ödmjukt gå in och undra vad som gick fel, och försöka ta reda på det. Inte, som många lärare gjort, säga ”Det går ju inte att undervisa den eleven, den eleven är omöjlig”. Man måste försöka något nytt, förklarar hon.

Hjälp från kollegor
SiS ungdomshem är låsbara. Hit kommer unga som inte klarar vård i öppnare former och som kan vara utagerande. Det är svårt att prata om jobbet som lärare hos SiS utan att prata om säkerhet.
Katja Johnsson berättar om utbildning i bland annat konflikthantering och motiverande samtal (MI) som fungerar som bra verktyg. Skulle en situation kännas allvarlig kan man larma och omedelbart få hjälp av kollegor.
– Du behöver aldrig känna dig otrygg. De konflikter jag haft här är inte annorlunda än de jag har haft i den vanliga skolan, säger hon.
– Har du de egenskaper som behövs tycker jag absolut att du ska testa att arbeta som lärare hos SiS.

Jobba med oss på SiS. Klicka här för att se våra lediga tjänster

SiS – Statens Institutionsstyrelse

SiS är en statlig myndighet som ansvarar för tvångsvård av ungdomar med stora psykosociala problem, missbruk och kriminalitet. Våra ungdomshem finns över hela Sverige. Alla har en skola med behöriga lärare, elevhälsa, studie- och yrkesvägledare och andra viktiga stödfunktioner, under ledning av en rektor som samordnar det pedagogiska arbetet.
Som lärare hos SiS är du med och väcker lusten att lära hos unga som ofta har en mycket trasig skolbakgrund. Du har en viktig uppgift, och stora möjligheter att utvecklas i ditt jobb.

SiS skola är en vanlig skola i en ovanlig miljö.

Läs mer om att arbeta som lärare hos oss på: www.stat-inst.se/jobba-hos-oss/jobba-som-larare/
Läs mer om SiS på: www.stat-inst.se

Med eleverna i fokus – Tillsammans tar vi ett steg till

Madeleine Karlsson, verksamhetschef grundskola, Cecilia Cassenius, utvecklingschef, Ann Oswaldson, utvecklingsledare på Bildningsförvaltningen, Daniel Rask, rektor för Zederslundsskolan och Johan Sandqvist, utvecklingslärare i Motala kommun. Foto: Åke Karlsson
Madeleine Karlsson, verksamhetschef grundskola, Cecilia Cassenius, utvecklingschef, Ann Oswaldson, utvecklingsledare på Bildningsförvaltningen, Daniel Rask, rektor för Zederslundsskolan och Johan Sandqvist, utvecklingslärare i Motala kommun. Foto: Åke Karlsson

Genom ett systematiskt kvalitetsarbete präglat av delaktighet, gemensamma mål samt välfungerande stödfunktioner siktar Bildningsförvaltningen i Motala högt. Förvaltningens samtliga nivåer arbetar tillsammans för att öka elevernas måluppfyllelse.

Kommunens utvecklingsarbete grundar sig på de analyser som varje skolenhet gör. Utifrån analysen tas sedan en utvecklingsplan med tydliga mål fram för respektive enhet.
I analysen bedöms kvaliteten i förhållande till de nationella målen. Även faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som är utgångspunkt för framtida utvecklingsarbeten identifieras.
– Vi har gemensamma strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet som förenar samtliga verksamhetsområden. Det är en styrka. Att utvecklingsplanerna är väl förankrade på skolenheterna och en del av det arbete som sker är oerhört viktigt. Det finns många goda exempel, säger Cecilia Cassenius, utvecklingschef på Motala kommun.
Ett viktigt verktyg är dialogen som sker inom och mellan nivåerna i stödkedjan.
– Vi har återkommande utvecklingsdialoger med skolenheternas rektorer och ett urval av medarbetarna. Syftet är att identifiera styrkor och utmaningar i utbildningen. Både ur den enskilda enhetens perspektiv och hela verksamhetsområdet. För mig som verksamhetschef är det viktigt att dialogen är tillitsfull och att vi tillsammans äger resultaten, säger Madeleine Karlsson.

Tillsammansarbete
Daniel Rask är rektor för Zederslundsskolan i Motala kommun och har på nära håll följt Bildningsförvaltningens förändrade arbetssätt.
– Det är en klar skillnad idag jämfört med hur det fungerade tidigare. De analyser som genomförs på enhetsnivå ligger till grund för förvaltningens övergripande analys. På det sättet säkerställs en likvärdig fördelning av resurser och stödinsatser. Vi har även blivit bättre på att lyfta fram det vi kan påverka och fastnar inte i resursfrågan. Istället gör vi det bästa av de förutsättningar vi har, säger han.
Han menar att skolenheterna och förvaltningen krokar arm på ett bra sätt. Att de jobbar gemensamt mot samma mål får flera positiva effekter.
– Jag som rektor ser att likvärdigheten ökar med de stödjande strukturer som förvaltningen möjliggör, oavsett skolenhetens storlek eller geografiska placering. Det underlättar också för oss rektorer när vi ska rekrytera ny personal. Likvärdigheten i strukturerna och tillgången till stöd gör att skillnaderna minskar för kommunens lärare, säger Daniel Rask.
Även Ann Oswaldson, utvecklingsledare på Bildningsförvaltningen, betonar vikten av en god dialog mellan förvaltning och skolenheter.
– Som utvecklingsledare är jag en del av stödkedjan. Det finns en naturlig dialog i kvalitetsarbetet mellan förvaltning och skolenheter. Det leder till en gemensam syn på arbetet med elevernas ökade måluppfyllelse, säger hon.

Utvecklingslärare
En viktig pusselbit i arbetet är den nyinrättade tjänsten utvecklingslärare.
– Kvaliteten i undervisningen är avgörande för måluppfyllelsen. Syftet med tjänsten är att stötta skolenheternas utvecklingsarbete med insatser som är undervisningsnära. Från förvaltningens sida riktas insatser till områden där behov finns. När insatserna är förankrade hos skolenheten skapas förutsättningar för att insatserna ger önskad effekt, förklarar Madeleine Karlsson.
En av de som har börjat arbeta som utvecklingslärare i kommunen är Johan Sandqvist. Han sökte tjänsten eftersom han tilltalades av möjligheten att få göra skillnad.
– Jag jobbade tidigare som förstelärare på en skola och lockades av möjligheten att få delta i utvecklingsarbetet på olika skolor i kommunen. Att genom lyhördhet och ödmjukhet få stödja verksamheterna känns fantastiskt. Jag gillar även att det skapar förutsättningar för en likvärdig skola i hela kommunen, att förvaltningens resurser sätts in där behoven finns, säger han.
En central arbetsuppgift för utvecklingsläraren är att tillsammans med rektorer och lärare driva utvecklingsinsatser på skolor för att öka elevernas måluppfyllelse. I uppdraget ingår även att bidra till kompetensutveckling för grundskolans verksamhetsområde.
– I rollen som utvecklingslärare är uppdraget att tillsammans med lärare och rektor skapa hållbara strukturer och processer som vid avslutad insats ägs och finns kvar på enheten. Utvecklingslärarens uppdrag är på så vis en möjliggörare för utvecklingsarbetet på enheten, konstaterar Cecilia Cassenius.

Motala kommun

Summering av det bästa att arbeta i Motala kommun:
Lyhördhet och hög kompetens på samtliga nivåer. Lagom stor kommun med en röd tråd i hela stödkedjan. Eleven i fokus i alla insatser på alla nivåer. “Tillsammans tar vi ett steg till!”.

Motala kommun, Östergötlands Sjöstad
Antal invånare: cirka 43 600 stycken
Antal grundskolor: 21 stycken

Vill du veta mer om Motala kommun och hur det är att arbeta inom Bildningsförvaltningen? Hör av dig till oss!
utvecklingsenheten.bildningsforvaltningen@motala.se

www.motala.se

Ny skola med engagerade lärare och stort pedagogiskt utrymme

Matilda Åhall, bildlärare, Suad Djudja, rektor och Johanna Kihlberg, lärare i Ma/No på Fässbergsskolan i Mölndal. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto
Matilda Åhall, bildlärare, Suad Djudja, rektor och Johanna Kihlberg, lärare i Ma/No på Fässbergsskolan i Mölndal. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Samarbete, trivsel och kreativitet utmärker Fässbergsskolan i Mölndal, en modern och ganska nystartad skola där inget sitter i väggarna.
– Här finns fortfarande stort utrymme för lärare och övrig personal att själva utforma sin verksamhet, säger Suad Djudja, rektor.

Mölndal är en expansiv kommun med stor befolkningsökning. En utveckling som märks även på Fässbergsskolan, en 4–9-skola som startades i Mölndals centrum för sex år sedan.
– Vi har nästan fördubblat vårt elevantal sedan start, idag är vi noga räknat 681. Eftersom vi är belägna i ett expansivt område med stor inflyttning måste man titta på statistiken varje morgon för att kunna svara exakt på frågan om antal elever, och det gör jag, säger rektor Suad Djudja.
En av de lärare som varit med från början är bildläraren Matilda Åhall.
– Det kändes som en kul grej att få vara med och bygga en skola från start, ett beslut jag inte ångrar. Fässbergsskolan erbjuder goda utvecklingsmöjligheter i kombination med en grundstruktur som utgör en trygg och seriös plattform för hela verksamheten. Här finns också en bra arbetsmiljö, vi har det gôtt tillsammans i kollegiet och kan jobba ihop även med det som är svårt.

Var med och skapa bästa möjliga Mölndal. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Stort driv
Hon får medhåll av kollegan Johanna Kihlberg, lärare i Ma/No.
– Jag sökte mig hit av samma anledning när skolan bara var ett år gammal. Det kändes spännande att vara med och dra i gång något helt nytt. Redan under intervjun kände jag att här vill jag stanna och det har nästan blivit ännu bättre än förväntat. Verksamheten präglas av stor värme, omtanke och ett stort driv. Alla som arbetar här vill åstadkomma någonting.
På frågan om hon kan rekommendera andra lärare att börja på Fässbergsskolan kommer svaret snabbt.
– Absolut, vi har fantastiska elever, en härlig blandning av olika bakgrunder och kulturer i kombination med en jättebra skolledning. Dessutom ligger skolan bra till ur kommunikationssynpunkt.
Matilda flikar in att skolan är en bra arbetsplats inte minst för nyutexaminerade lärare.
– Vi har utvecklat ett stabilt mentorsprogram. Som ny lärare kan man känna sig trygg med att det finns många kollegor som kommer att stötta upp, här finns avsatt tid för mentorskap.

Utveckling
Även övriga utvecklingsmöjligheter är goda. Skolan har idag sju förstelärare och fortbildning uppmuntras.
– Vi har till exempel flera lärare som läst specialpedagogutbildningen och sedan fått anställning i sin nya roll här på skolan, berättar Johanna.
Själv går hon just nu utbildningen Jag vill bli chef, som drivs av Mölndals kommun.
– Kursen ger en inblick i vad ett ledarskap inom kommunen innebär, en spännande möjlighet som stöds av skolledningen, säger Johanna.
Suad påpekar att fördelen med en stor skola är att det finns goda möjligheter till variation och utveckling inom verksamheten.
– Alla lärare hos oss ingår i en ämnesgrupp. Vi har till exempel fyra bildlärare, sju slöjdlärare och sex idrottslärare. Dessutom är alla lärare är väldigt duktiga på att ta hand om nya kollegor så att de får utvecklas i egen takt. Vi är så många att det utrymmet finns. Eftersom möjligheter inom verksamheten är så stora behöver man inte byta skola för att utvecklas i sitt yrke.
Skolan har också ett nära samarbete med universitetet.
– Vi har lärarstudenter från Göteborgs universitet på olika håll i verksamheten. Jag är till exempel med i en grupp som jobbar med att utveckla lärarutbildningen med särskild inriktning på den praktikförlagda delen, berättar Johanna.

I framkant
Suad konstaterar att Fässbergsskolan fortfarande är en ung och dynamisk verksamhet med stor utvecklingspotential. Nu fortsätter man på det inslagna spåret med siktet inställt på att skapa en modern grundskola som ligger i framkant.
– Mitt mål är att Fässbergsskolan ska var en skola som lockar både erfarna och nya lärare som vill lite mer. En skola där lärare möter meningsfulla utmaningar i sin undervisning och känner att de utvecklas. Det är min ambition.

Var med och skapa bästa möjliga Mölndal. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Mölndals stad

Fässbergsskolan är en ny och spännande skola som öppnade i Mölndal höstterminen 2016. Här finns nyrenoverade och fräscha lokaler, engagerade pedagoger och fantastiska elever.

www.molndal.se

Gemensamt lärande i Mjölby

Tillsammansarbetet är en viktig del av Mjölbys systematiska kvalitetsarbete. Ett arbete som i slutändan syftar till att öka lärande för eleverna. Moa Linderson, Eva Olofsson, Linda Karlsson och Anna Ahlm är överens om att de skolövergripande lärgrupperna, som snart även ska inkludera fritids, är en succé. Foto: Malin Wahlin
Tillsammansarbetet är en viktig del av Mjölbys systematiska kvalitetsarbete. Ett arbete som i slutändan syftar till att öka lärande för eleverna. Moa Linderson, Eva Olofsson, Linda Karlsson och Anna Ahlm är överens om att de skolövergripande lärgrupperna, som snart även ska inkludera fritids, är en succé. Foto: Malin Wahlin

Viljan att utvecklas är stark i Mjölby. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet har kommunövergripande lärgrupper skapats.
– Det här känns viktigt på riktigt, säger Linda Karlsson, förstelärare och lärgruppsledare.

Dagen efter ett lärgruppsmöte bubblar det av diskussioner och reflektioner i Mjölby kommuns alla grundskolor. Idéer sprids, erfarenheter utbyts och nya tankar tar form.
– Som rektor kan jag höra som ett sorl i skolan dagen efter lärgruppsmötena. Alla pratar om hur mötet var och utbyter erfarenheter. De här mötena fungerar som en hävstång och ger kraft till den egna verksamheten, säger Anna Ahlm, rektor på Blåklintsskolan och en av de rektorer som sitter med i styrgruppen för lärgrupperna.
Som ett led i arbetet med att skapa en likvärdig skola med ännu högre måluppfyllelse införde Mjölby kommun förra året en arbetsmodell med kollegiala lärgrupper. Sex gånger per läsår samlas Mjölby kommuns alla lärare i ämnes- och stadiespecifika grupper om 10-15 lärare.

Jobba som lärare med oss i Mjölby kommun. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Systematiskt kvalitetsarbete
Liksom allt kvalitetsarbete i kommunen finns det en tydlig struktur och en genomarbetad plan för lärgrupperna. En styrgrupp bestående av tre rektorer från låg- mellan- och högstadiet, kommunens verksamhetschef samt en IKT-utvecklare tar fram en övergripande plan för träffarna utifrån verksamheternas behov.
En forskare inom det ämne som ska diskuteras ser sedan till att träffarna blir förankrade i aktuell forskning.
– Simon Hjort, en forskare inom skolutveckling vid Linköpings universitet, har bland annat skapat filmer inför varje träff som vi tittar på tillsammans. På det sättet blir syftet med varje träff tydligt. Det skapar även en likvärdighet inom våra grupper, även om diskussionerna i grupperna blir olika, säger Anna.
Varje lärgrupp leds av en lärgruppsledare. Även lärgruppsledarna träffas under terminen för att diskutera mötenas upplägg. Under förra året låg lärgruppernas fokus på implementeringen av den nya läroplanen, Lgr22.
– Jag upplever att Mjölby kommun ofta ligger steget före. Vi är väl förberedda nu när det är skarpt läge och vi ska arbeta med den nya läroplanen i praktiken, säger Eva Olofsson, lärgruppsledare, speciallärare och förstelärare på Lindbladsskolan.
Det här läsåret har grupperna gått över till att diskutera betyg, prövning och bedömningar. Till våren är det dags för kommunens pedagoger att sätta på sig de digitala glasögonen, då de digitala målen i Lgr22 ska diskuteras.

Kollegialt lärande på samtliga plan
Att samla kommunens lärare i ämnes- och stadiespecifika lärgrupper har visat sig vara en succé. Lärarnas olika arbetslivserfarenheter ger dynamik åt verksamheten. Dessutom får lärare som kanske saknar ämneskollegor på sin skola utbyta tankar och idéer med kollegor i kommunen.
– Det här känns viktigt på riktigt. Ibland kan satsningar upplevas som pålagda men det här är något som enbart ger oss energi. Vi får tid att tillsammans sätta oss in i saker som vi annars ändå hade gjort på egen hand, säger Linda Karlsson, lärgruppsledare och förstelärare på Blåklintsskolan.
Det kollegiala lärandet genomsyrar inte bara arbetet på den kommunala nivån utan är även påtagligt ute på skolorna. Det som diskuteras i lärgrupperna förs vidare till kollegorna på skolan.
Att dessutom allt material som rör lärgrupperna, inklusive protokoll från träffarna, finns samlat på en digital plattform gör att kunskapen är lättillgänglig för alla.
Ytterligare en effekt som lärgrupperna för med sig är att de öppnar upp för nya samarbeten.
– Det är inte ett stort steg att ta kontakt med någon från en annan skola och börja samarbeta. I min lärgrupp har jag till exempel en lärare som skapar scheman på ett väldigt bra sätt. En kunskap som jag tack vare mitt utökade nätverk nu har kunnat ta del av, säger Moa Linderson, speciallärare på Blåklintsskolan.

Ökad sammanhållning
Att grupperna inte är bundna till specifika skolor bidrar även till en ökad sammanhållning.
– Tidigare har jag känt en tillhörighet med den skola jag arbetar på, men under det senaste året har jag även känt en tillhörighet med Mjölby kommun, säger Linda.
Anledningarna till att lärare trivs i Mjölby är flera. En av dem handlar just om den gemensamma viljan att ständigt utvecklas.
– Jag känner att Mjölby kommun alltid vill utvecklas. De här lärgrupperna är tydliga exempel på det. Jag har inte hört om någon annan kommun som har skapat lärgrupper utifrån Lgr22 och som dessutom gjorde det ett helt år innan den skulle implementeras, säger Moa.

Jobba som lärare med oss i Mjölby kommun. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Mjölby kommun

Varför ska du välja att arbeta i Mjölby kommun? Jo, du får:
• Delta i ett ambitiöst program under introduktionsåret med specialutbildad mentor.
• Arbeta i en organisation med stor möjlighet att påverka verksamhet och arbetssituation.
• Delta i vår utmaning att förbättra de elevresultat som vi inte är nöjda med.
• Ett positivt arbetsklimat med engagerade kollegor som har hög behörighet och möjliggör givande pedagogiska utbyten.
• Fortlöpande kompetensutveckling och möjlighet att själv utvecklas.
• En generös friskvårdspeng.

Mjölby kommun har drygt 28 000 invånare, ett mycket expansivt näringsliv och utmärkta kommunikationer. Här kan vi erbjuda en aktiv vardag, där det hemkära möter det världsvana. Vi behöver fler lärare till våra verksamheter.

mjolby.se

Trygghet, arbetsro och utveckling i Luleås skolor

Hanna Hurtig, idrottslärare, Tobias Lundeqvist, musiklärare, Sara Langås, socialpedagog, Isabel Westerlund, rektor och Monica Nyström, lärare i  matematik och fysik på Residensskolan i Luleå. Foto: Daniel Holmgren
Hanna Hurtig, idrottslärare, Tobias Lundeqvist, musiklärare, Sara Langås, socialpedagog, Isabel Westerlund, rektor och Monica Nyström, lärare i matematik och fysik på Residensskolan i Luleå. Foto: Daniel Holmgren

Trygghet och utveckling är viktigt för Luleås skolor. Residensskolan är ett tydligt exempel på att trygghetsarbetet ger resultat.
– Jag som lärare kan alltid få hjälp och stöd. Det är inte alltid självklart, men här är det det, säger läraren Monica Nyström.

Residensskolan i Luleå lockar högstadieelever från hela kommunen och även elever utanför upptagningsområdet köar för att få en plats. För cirka 2,5 år sedan fick skolan många ansökningar från vårdnadshavare till barn med omfattande behov. Föräldrarna hade förhoppningen att skolan skulle hjälpa barnen att lyckas både kunskapsmässigt och socialt.
Det blev startskottet för ett omfattande trygghetsarbete där både organisationen och lärmiljöerna sågs över.
–Vi insåg att för att få det här att fungera behöver vi börja arbeta på ett helt annat sätt än tidigare. Eleverna hade stora utmaningar kring det sociala samspelet och det behövdes stöd för att såväl undervisningssituationen som raster på skolan skulle fungera, säger rektor Isabel Westerlund.
Samtliga medarbetare på skolan involverades i den nya utmaningen där värdegrundsarbetet blev centralt. Skolan behövde snabbt bygga upp en relation mellan medarbetare och elever men även mellan skolan och hemmet.
– En god dialog med elev och vårdnadshavare är avgörande för att vi ska kunna anpassa så mycket som det bara går i elevens vardag, för att nå både kunskapsmässiga och sociala mål, säger Isabel.

Jobba som lärare med oss i Luleå. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Alltid nära till hjälp och stöd
Skolans redan fungerande organisation skruvades till ännu mer och rutiner spikades. Idag vet alla vem som gör vad när något händer, hur saker följs upp, hur saker återkopplas och framförallt hur det kollas av så att alla elever känner sig trygga.
Att alla vet vad som ska göras och vem de ska vända sig till är en trygghet inte bara för eleverna. Även lärarna känner ett lugn över att det finns väl inarbetade rutiner.
– Det är inte kul som lärare att känna att man är helt ensam i svåra situationer eller med elever som har omfattande behov, och det tror jag inte någon behöver känna på den här skolan. Utan vi jobbar tillsammans med de som behöver mycket, säger skolans musiklärare Tobias Lundeqvist.
Han får medhåll av sin kollega Monica Nyström som undervisar i matematik och fysik.
– Jag som lärare kan alltid få hjälp och stöd. Det är inte alltid självklart, men här är det det, säger hon.
Till sin hjälp i det trygghetsskapande arbetet har pedagogerna ett välutbyggt elevhälsoteam. I teamet ingår, förutom rektorn, även specialpedagog, speciallärare, socialpedagog, skolkurator, studie- och yrkesvägledare samt skolsköterska.
– Jag som är ny lärare på skolan och som kommer från en annan kommun upplever att vi har ett fantastiskt elevhälsoteam. Vi har de delarna som bör ingå i elevhälsan och det görs ett jättegott jobb snabbt och effektivt, säger Hanna Hurtig, idrottslärare på skolan och lägger till att det dessutom finns ett välutbyggt skyddsnät även utanför skolan.

Stärkande kompetensutveckling
Med stöd av forskning, workshops och otaliga diskussioner har medarbetarna på skolan tillsammans arbetat fram strukturer som skapar trygghet för både elever och medarbetare. Det handlar om allt från gemensamma tavelstrukturer och måndagsmöten till upplägg vid möten med vårdnadshavare.
Att utvecklingen på skolan har gått så bra och gett resultat beror mycket på den kultur som råder på skolan. Det finns en nyfikenhet och öppenhet för nya idéer och en vilja att skruva till saker lite till.
– Vi diskuterar alltid sådana här saker. Det finns en positiv grundsyn till att vi alla kan utvecklas, säger Monica Nyström.

Anpassade lärmiljöer
Även lärmiljöerna på skolan har setts över och är i ständig utveckling. Idag finns det bland annat en studio för de elever som har ett stort behov av avskärmning, och en ”pys-studio”. Till pys-studion går elever som av olika anledningar behöver andas och få ut sina känslor innan de kan fortsätta att jobba.
Även om det stora trygghetsarbetet görs av medarbetarna och eleverna finns även kommunen där för att bistå med rätt förutsättningar.
– Under fler år har vi i kommunen arbetat med att utveckla stödet till våra rektorer vad gäller såväl ekonomi som HR. De frågorna ska inte ta för mycket tid från rektorns pedagogiska uppdrag utan tid ska ges till att utveckla verksamheten och stötta lärarna så att de i sin tur kan finnas där för eleverna, säger Lena Heikka, utvecklingsledare vid Luleå kommun.

Jobba som lärare med oss i Luleå. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Luleå kommun – Grundskolan

I Luleås grundskolor går det idag över 7500 elever från förskoleklass upp till årskurs nio. Skolornas styrkor ligger i alla samlade kompetenser och professioner. Stora satsningar görs på såväl elevhälsa som kompetensutveckling. Vi ger rektorer och medarbetare förutsättningarna att driva skolans utveckling.
Grundskolans tre fokusområden är: tillgängliga lärmiljöer, undervisningens kvalitet samt styrning och ledning. Vi tror att ledarskapet i klassrummet är nyckeln till framgång.

Välkommen till vår skola – med hjärtat för varje barn

lulea.se

Teamarbete i fokus på Nya Raketskolan i vackra Kiruna

Anna Holmström, rektor för lågstadiet, Annika Engvall, lågstadielärare och Marie Eriksson, lågstadielärare på Nya Raketskolan i Kiruna. Foto: Rebecca Lundh
Anna Holmström, rektor för lågstadiet, Annika Engvall, lågstadielärare och Marie Eriksson, lågstadielärare på Nya Raketskolan i Kiruna. Foto: Rebecca Lundh

På Nya Raketskolan är du som lärare aldrig ensam, utan en del av sammansvetsade, multikompetenta arbetslag. I Kiruna är dessutom avstånden korta, stressen lägre och du har ett mångfasetterat och rikt kultur- och friluftsliv alldeles runt knuten. Här är det lätt att trivas och bli kvar!

Annika Engvall och Marie Eriksson är båda lågstadielärare på Nya Raketskolan, en F–9-skola med cirka 800 elever. Här finns även grundsärskola och fritidshem. Marie har varit med sedan starten 2013 medan Annika kom tillbaka till hemorten Kiruna för 1,5 år sedan efter många år på sydligare breddgrader. Hon hade hört mycket gott om skolan och drogs till det utpräglat teambaserade arbetssättet.
– Jag lockades av att arbeta i flerlärarsystem och starka arbetslag. Det är ett väldigt bra sätt att jobba runt eleverna och arbetet har verkligen motsvarat mina förväntningar. Här finns en stark fokus på kollegialt lärande och på att vi lärare ska må bra och utvecklas. Sedan är det också otroligt fina, ändamålsenliga lokaler, som verkligen bidrar till att alla trivs, såväl personal som elever, säger Annika.

Jobba med oss i Kiruna kommun. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Aldrig ensam
På Nya Raketskolan är man alltid två lärare i klassrummet och man ingår i team som består av fyra grundskollärare som utgör en bas. Sedan tillkommer annan personal, som lärare från praktiskt-estetiska ämnen, fritidspedagoger och elevassistenter.
– Man är aldrig ensam, utan har alltid flera kompetenser att bolla tankar och idéer med och som vi samplanerar med. Vi är flera ögon som ser och vi fattar gemensamma beslut. Det underlättar lärarens arbete och gör det dessutom mycket roligare, tryggare och mer stimulerande, berättar Marie.
Även de fem rektorerna på skolan arbetar tillsammans i arbetslag. Det var det som lockade Anna Holmström, rektor för lågstadiet, till Nya Raketskolan för fem år sedan efter 30 år på skolor på en annan ort i Norrbotten.
– Det tilltalade mig mycket att arbeta så och var avgörande för mitt beslut att flytta hit. När vi rektorer arbetar tätt tillsammans på det här sättet kan vi verkligen utveckla undervisningen och skapa de bästa förutsättningarna för både medarbetare och elever, säger hon.

Kompetensutveckling
Alla tre lyfter fram att det finns mycket goda utvecklingsmöjligheter för lärare, både i och mellan de olika stadierna och enheterna. Det finns ett samarbete med Umeå universitet och viktiga fokusområden är bland annat värdegrundsarbete, SKUA (språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt) och ledarskapsutbildning för lärare. Att systematiskt arbeta med kvalitetssäkring och reflektion är också viktiga inslag.
– Kiruna är bra på detta! Vi hänger med i utvecklingen och skapar hela tiden nya möjligheter för våra medarbetare att växa i sin yrkesroll. Ett kvitto på att våra arbetssätt fungerar är att vi har full behörighet bland våra lärare på lågstadiet. De lockas av det starka teamarbetet och alla möjligheter som erbjuds, säger Anna.

Samhällsomvandling
Kiruna kommun är inne i en spännande fas, med den stora samhällsomvandlingen i full gång. Staden har fått ett helt nytt centrum som nyligen har invigts och det finns en stark framtidstro. Här finns ett rikt kulturliv, med teater, bio, konst och musik, prisbelönt arkitektur, en slalombacke mitt i stan och ett aktivt föreningsliv.
– Kiruna är verkligen en fin stad och det är väldigt roligt att få vara med om den här stora omvandlingen. Det är en spännande tid att bo här, med mycket som händer, säger Annika.
En stor fördel i Kiruna är att man har nära till allt, framhåller Marie.
– Kiruna är en bra uppväxtmiljö för barn och det är väldigt lätt att bo här med familj. Vi behöver inte sitta i bilköer eller pendla långt, utan allt finns lättillgängligt. Vi har inte alls samma stress som på många andra ställen, säger hon.
I och runt Kiruna finns dessutom storslagen natur, som inbjuder till ett aktivt friluftsliv, med skidåkning, jakt, fiske, fjällvandringar och annat.
– Vi ligger ju precis vid Nordkalotten och har fantastiskt vackra områden och ett ljus både på sommaren och vintern som inte finns någon annanstans, berättar Anna. Polarvintern är något som måste upplevas. Jag tycker faktiskt att vintrarna är mörkare i södra Sverige!

Jobba med oss i Kiruna kommun. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Kiruna kommun

Nya Raketskolan i Kiruna omfattar förskoleklass, lågstadium, mellanstadium och högstadium samt grundsärskola och fritidshem. Skolan, som invigdes 2013, har cirka 800 elever och ett 80-tal lärare. Arbetssättet är utpräglat teambaserat, med arbetslag som omfattar lärare och annan kompetens. Kiruna är en dynamisk och växande kommun, mitt i en spännande samhällsomvandling. Här finns alla möjligheter till en rik och aktiv fritid samt dagliga flyg till Stockholm.

www.kiruna.se